gorse

Jag som är totalt novis kan bara uttala mig om hur jag håller på. Jag skriver mest på papper, små scener, små detaljer som nån rökgrej eller så, en hel sekvens som jag tror skulle passa. Detta skriver jag så detaljerat jag kan eftersom jag om två månader antagligen har glömt hur fiffiga de är. Alla dessa anteckningar sparar jag. Själva berättelsen skriver jag med dator eftersom det är lätt att lägga till mitt i texten och flytta omkring texten. I början skissar jag berättelsen i stora drag, typ hittar på var personerna tar vägen, och vad de hittar på i stora drag. Exempel är att rödluvan packar korgen i början av berättelsen, på mitten möter hon räven, i upptakten äter räven upp mormor, och i slutet kommer rödluvan att diskutera storleken av diverse kroppsdelar, för att slutligen bli uppäten. Då kan jag enkelt pricka in vändpunkter att de hamnar någolunda rätt i tiden. Denna text ser ut efter eget huvud utan formatregeler eller ingenting. Denna story skulle kunna vara bas för en novell, radioteater eller vad som helst. När denna story är klar börjar jag skriva manus. Då följer jag inte manusformateringen så noga, men jag skriver i någon sorts manusform, dvs med rubrik och beskrivning. Dock skiter jag i dialoger och detaljer utan berättar i enbart i stora drag vad som händer, typ; Rödluvan berättar för vargen att hon skall till mormor. Eller skogvaktaren drämmer yxan i vargen. Men inga dialoger, eller vad för kläder de har. Då är det lite enklare att se tempot i manuset eftersom jag tycker det känns som de sidor som är mera klara med mer text tar längre tid än de andra. Sen när allt är klart, då fyller jag på med detaljer, hittar på vad alla skall säga etc. När man skall måla en tavla så skissar man groft, sen fyller man i lite konturer, färglägger lite och jobbar sig fram. Till sist målar man dit alla detaljer. Vad bra va? Ovanstående är för mig ett önsketänkade. I verkligheten är mitt skapande ett kaos och jag blandar friskt lite huller och om buller och följer sällan min egen moral. Sånt är livet. Edit: Räven skall naturligtvis vara en varg.

Det första filmen gillade jag. http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,569300,00.html

det där platsar utan vidare på teve, utan minsta tvekan.

Jag ställde samma fråga här för länge sen och fick ungeför samma svar då som nu, men med enda skillnaden att om man skall klämma in tre akter på tio minuter får man vara bra duktigt att göra anslag som är 30-40 sekunder, presentation på en minut och ha två vändpunkter och en upplösning och avtoning på nästan bara några sekunder. För att inte tala om minutfilm. Tipset jag fick då var att man istället gör anslaget och presentationen i ett, stegrar berättelsen och har en poäng på slutet, som en rolig historia.

Jag tror inte på kortare klipp. Snarare färre klipp. Annars blir det MTV och åtminstone gubbar som jag får svårt att hänga med. Jag kollade igen nu på morgonen och mitt förslag på utdragningar för att få det otäckt är om man drar ut på de tomma scenerna i början, istället för att det tar tid för killen att gå i parkeringshuset. Då förstärker man känskan att det är ett tusan så tomt parkeringshus och det tror jag många är rädda för. Föresten gillade jag också pipen i början. Tur det finns olika smak. Min smak säger; Efter "rollistan", första bilden med tomt parkeringshus är skitbra. Om ni har fler tagningar kanske man kan lägga till några fler, eller använda dem från slutet av filmen. Nästa klipp när killen går framför röda bilden, skulle kunna strykas helt. Då blir första scenen av killen när han kommer i siluett, så man inte direkt ser vem som kommer. Är han snäll eller elak? Trappan känns som det är en scen för mycket, men jag vet inte vilken man kan ta bort. Kanske den med "luriga" vinkeln men det är lite synd. Just när han kommer upp från trappan blir det lite jumpcut och ena av scenerna kan nog också försvinna. Om ni har några fler tagingar från ett tomt parkeringshus skulle man nog kunna lägga in dem här. Kanske man kan återanvända den från i början. Det blir några steg för mycket efter trappan. Hursomhelt, tror jag att man skulle kunna förlänga och förstärka att parkeringshuset är tomt, och korta av tiden det tar för killen att komma på plats. Att visa killens ansikte med mobilen i förgrunden två ggr tror jag inte behövs. När lyset släcks blir det lite spännande så det är lyckat hela vägen till cigarettpaketet. Att åka runt killen ger dramatik. Eventuellt kunde man visa en kort klipp av tomt parkeringshus, dvs han ser ingen som är där. Just när handen sticks ner i fickan för att plocka upp cigarettpaket skulle kunna tas bort, men istället börja just när han fäller upp locket. Då minskas exponeringen av cigarettmärket. Sen är det lysande hela vägen till fimpningen. Om foten skall vara med eller inte vet jag inte. Behövs nog inte. Hur monstret kommer bakom killen skall man nog inte tala om, utan monstret skall bara vara där. Jag tycker att, som jag redan sagt, att man skall skippa utåkningen, låt honom vända om, upptäcka monstret som i det ögonblicket rusar fram som ett lokomotiv, BANG, svart. Det svarta kan nog får dröja kvar ett tag. Om ni väljer att inte ha med när cigaretten faller ur munnen behövs inte heller att han tänder en ny. Resten av filmen håller nog som det är men jag skulle vilja ha någon halvsekund längre när första killen öppnar munnen med tillhörande ljud, just innan pistolen smäller. Kanke kan antingen skriket eller ekot från pistolen få eka in lite i det svarta. I det svarta kanske en väsning, viskning, eller ett luftdrag skulle kunna få höras. Fumlet med pistolen är kanske inte så farligt när det kommer omkring, kanske blir det tom lite mer spännande då. Men ovanstående är bara förslag... om jag hade försökt att redigera i er film. Men den totala speltiden tror jag är lagom så att bara klippa bort kommer nog bara att amputera filmen. Lägg gärna till minutrar så totala speltiden behålls. Jag tycker som sagt att filmen är attans bra. Tomma parkeringshus är inte att leka med, och filmen är i min smak. Ps: Du sa; "ang. när jag tappar ciggaretten så kunde man gjort som du säger en snabb kameraåkning mot mitt ansikte med något dunkljud sen svart. det kanske hade funkat bättre, då skulle man gjort det digitalt isf för vi hade inte filmat någon åkning mot mitt ansikte." Jodå, det sveper fram en svart skugga precis efter ciggaretten tänds, och därefter åker kameran fram nån meter mot ryggen. Går det att sen köra utåkningen baklänges? Det finns en liten sekvens när utåkningen går lite snabbare. Visseligen är ryggen vänd mot monstret hela tiden. Antingen funkar det mot ryggen, eller så kan huvudersonen kanske vända sig under tjurrusningen. Jag tror det borde gå att få ihop.

Jag gillade de utdragna scenerna i början. Särkillt de bilder som var tomma, utan personer, utan bilar och som bara var statiska, men med lite latjo ljud. Och sen svart, och sen en ny bild i samma stil. Jag vet inte varifrån de är inspirerade från men jag erinrar mig att både alien och 2001 inledde lite så. Men, varför jag kommenterar två ggr är att jag tycker inte det skall klippas kortare i början. Jag gillade början. Däremot tar det en bra stund för den första killen att komma på plats. Kanske kan man öka tempot med färre klipp? I övrigt håller jag fast vid min första kommentar... Attacken skall komma som ett lokomotiv. BANG. Svärta.

Jag är lite kluven, men i stort tycker jag det är bra som det är. Inget administratören kan göra något åt. Om man laddar upp ett manus hoppas man på att någon skall läsa manuset. Det händer att ingen läser. Men som läsare är jag själv lite lat att läsa om det är många sidor, eller packat med rar eller nått jag inte har. Dock blir det gärna en massa struntprat i manus-mötet. Det gör ofta ingenting eftersom alla inlägg är bättre än inga inlägg. Då är det ett levande möte. Om man skall sammanfatta mina vimsiga kommentarer så tror jag att den som lägger upp ett manus bör spendera lite tid på att presentera manuset och eventuellt skriva en synaps i inlägget. Så är det troligare att någon läser om man lockar med något spännande. Och är det ett ämne man inte gillar så slipper man lägga ner tid på att packa upp och ladda ner. Det enda administratören skulle kunna göra i så fall är att uppmana till presentation i mötet.

Jag gillade skarpt inledningstexterna. Jag gillade fotot och klippen med. Att det är grynigt förstärket karaktären av filmen. Ljudet är i min smak. Hela filmen fick lite alien-känsla med några drag av 2001. Tricken var mycket fina tycker jag. Jag är svårflörtat med skräck men denna film är bland de bättre jag sett. Vid något tillfälle sveper en skugga förbi utom synhåll men jag missade det vid första titten. Det kunde varit lite tydligare. (Eller kanske inte?) Nej, det är nog rätt bra i alla fall. Det är rätt mörkt där skuggan for fram. Kameran hade lite svårt med fokus i det svaga ljuset. Oftast är det fränt, men när "monstret" tittar fram bakom en stolpe så kämpade kameran hårt med skärpan. Det kändes avslöjande. Det fattas något DUNK-ljud av något slag, eller ett högt ljud som blir tvärtyst när det svartnar för huvudpersonen. Om man skall vara enhetlig stilen kanske man skulle stryka bakåtåkningen av kameran och enbart ha en snabb framåkning... jag kan inte riktigt bestämma mig. Jag blev inte riktigt rädd när det borde bara smälla till. Att vända sig om och tappa ciggaretten drog ner dramatiskt på tempot. Man skulle kunna låta kameran åka ända fram, DONG, och sen svart. Om det svarta här vore en sekund längre skulle man även få mer känsla att det går lite tid innan han öppna ögonen igen. En annan approach skulle vara att man stryker utåkningen av kameran, han vänder sig om, tappar ciggaretten, kameran åker rakt på honom, DONK, svart med tysnad i en sekund (till), så att det får lite tid innan han öppnar ögonen. Nåja, petitesser. Pistolen fastnar i kavajen och borde varit en omtagning. Det blir lite som billiga strippor som inte får upp blixtlåset. Från det han från fram pistolen och tills det smäller har också nått klipp för mycket och tappar lite tempo. Jag kan inte riktigt sätta fingret på det. Det är bild på ansikte, tillbaka till skytten, och sen bild på ansikte igen som öppnar munnen, och sen smäller det. Är det meningen att skytten skall tveka med skottet? Skottet skulle bli fränt med mer quake-sound med mycket efterklang som räcker in i svartbilden som sen blir mycket tyst, eller har en svag odefinerad viskning. Jag gillade också att det är lite svart mellan klippen i början. Det gav mycket 2001-karaktär. Kanke kunde man förlänga även den svarta inklippen. Mycket intressant film. Rätt läskig faktiskt. Hur är trixen gjorda?

Det ena utesluter ju inte det andra. Nu lät nästan som om det finns en bra berättelse så kan man inte använda special effects. Tänk va, en bra berättelse med mycket special effects, kan det blir bättre? Eller använder man special effects för att maskera en dålig berättelse? Jag gillar Forest Gump. Det är mer data-filmat i forest gump än Jurasic park. De'ni!

Sant, så sant. Men jag vet inte vad det tagit åt alla filmmakare. Nuförtiden när jag går på bio verkar man glömt det fundamentala i filmen, nämligen själva berättelsen. När effekterna staplas på trave utan sammanhang faller effekternas effekt platt till marken. Nu när det går att göra allt på data tvivlar jag på att nån längre blir imponerad. Dock, har man special effects som huvudintresse är det kanske det man skall pyssla med och låta någon annan regisera. I film är det mycket gubbar som arbetar tillsammans och det skulle förvåna mig om alla i forumet tänker bli regisörer. En del har redan sagt att de tycker manus är roligst att göra, andra regi, medan flera stycken är tusan så duktiga på musik, eller klippning och efterarbetning.

Jag har ingen blåsning om filmbolag, men när jag får samma fråga inom den branch jag jobbar innom så svarar jag, "Ring eller gå dit och fråga". ATt vara ute i god tid ger också ett seriöst intryck. Skriv gärna en CV och om du inte har nått att skriva i CVn så skriv om dina intressen eller något roligt du gjort. Detta så att man tycker du är en intressant person. Och stava rätt och använd inte talspråk. Låt nån korrekturläsa. Gubbar som jag ogillar slarvigt språk och felstavning (även om jag själv har dyslektisk läggning och även blandar språken).

Jaså? Menar du att de tagit ditt verk eller att de han före med liknande ide som du har? LIvet är hårt. Jag bygger modeller som mitt främsta fritidsintresse. Inom modellbygget finns en stor garageindustri där man producerar delar och byggsatser med ganska begränsade resurser i begränsade upplagor. Det är delar och byggsatser som de stora tillverkarna inte har i sitt sortiment, eller delar som modellbyggare kan komplettera riktigt byggsatser med. Själv har jag många ggr startat att göra delar och varit nästan klar för att upptäcka att någon annan hann före eller någon riktigt tillverkare börjat tillverka precis det jag hållit på med. Då är det bara att raka ner i sopkorgen.

Hehe, det är gott om etablerade filmare som missar på denna punkten med, inte bara amatörer. Mycket pengar har jag betalat för skit på bigscreen med. Jag som aldrig hållit i en kamera hoppades faktist att jag skulle hinna få ihop en film som faktiskt hade en berättelse innan någon annan skulle komma på samma lysande ide. Allvarligt talat; skulle tro att de allra flesta som skaffar sig ett målarstaffli, försöker skriva en bok, fotografera, teckna eller göra musik blir aldrig berömda artister. De allra flesta kommer för alltid hålla på, på amatörnivå och hoppas slå en vacker dag. De som verkligen lyckas slå igenom är inte så många. I teveprogrammet IDOL (som jag älskar att hata, på slutet blev det ju tom riktigt bra) var det tusentals som sökte och endast en vann. Så, kör hårt; Gör bättre (bäst) själv och vinn. Det är vad jag tänker försöka.

Okay, jag vet var det är. Det är inte lätt med mexciansk stavning. Jag kan dock uttala Popocapteptl. :-)

[citat=Santafantasma]jag var där förra året, för min syster bor i mexiko...[/citat] Var i mexico bor din syster? FD?

Blocket har i skrivande stund tre stycken XL1:or till salu för vad jag tror rimliga priser. Det är i Sverige och alla är till salu inom vettigt bilavstånd så man kan åka och titta på dem och prova dem, och ge pengar i handen. För 20-30 tusen kan man gott kosta på sig att åka 10-20 mil för att se vad man köper, tycker jag.

Som vanligt är det en elände att veta säkert. Den första XL1:an jag tittade på var verkligen sagolikt billigt men; On 26-Nov-04 at 17:46:12 GMT, seller added the following information: This a con - my good name has been fraudulently hi jacked by a scumbag who has no intention of selling you anything, just keeping your money. I have notified Ebay so DO NOT BID under any circumstances. The email address that appears for sending money is zdribic@msn.com, presumably this is the arsehole trying to con everyone, maybe some nice person would send this pig a nice virus from me. Best Wishes the real 123atomic.

den siten verkar nere.

Man kanske tycker det är roligare att filma och regisera än att skriva manus. Jag ser inget konstigt i det. Som amatör får man kanske göra allt jobb själv, vara manusförfattare, regisör, kameraman, finansiär, klippare, skripta, ljudtekniker, kompositör, musiker, ljustekniker. Eftersom man inte kan vara bra på allt, blir nog resultatet därefter. Många regisörer tar sig an manus som en manusförfattare skrivit, en del manusförfattare tar sig an berättelser en romanförfattare har skrivit. Är det bara berättelser man tycker om att skriva, kanske man nöjer sig med att skriva manus och låter någon annan filma (eller tvärtom). Om det bara är en berättelse man vill berätta så kanske man är glad bara av att berätta den för sina vänner. Däremot delar jag din uppfattning om att om man har något att berätta så skall man naturligtvis göra det, men med invändningen att då behöver det nödvändigtvis inte vara film. Då kan man berätta för en kamrat, man kan skriva berättelsen på papper antingen som en roman/novel eller rent av som ett filmmanus, rita en serie, tala in på band eller skriva på voodoofilms forum. Om man tycker om att göra just film kanske en filmare kan lyssna på berättelsen och göra en film av det. Gämförelsen med bok haltar lite, men lite likt är det om du tex vill skriva en bok men har lite svårt att hitta på vad, så kanske man väljer att göra en "hembygdens historia på 20-talet". Berättelsena finns där, men då gäller det att hitta dem och fånga dem snyggt i text och bild och göra layout på många sidor. En del kanske tycker det är roligt det med.

Författaren heter Stig Claesson och novellen heter stämma möte. Ett första utkast till manuset finns nånstans här på forumet, men jag lade aldrig ut den färdiga versionen. Men det är inte så stora ändringar...

[citat=LastonFilm] men i alla fall, så har jag en annan idé. den är att hitta en riktigt bra bok och sedan kontakta bokförlag och författare om tillstånd att filma boken. eller är det för svårt? det ska vara en kort bok.. [/citat] Nej, det är en utmärkt ide. Hittar du boken ute i handeln har historian redan passerat någon form av kvalitetskontroll och man slipper detta ältande om varför den eller den gör si elller så. Det svåra är att skriva om historian så det passar en film, men det har ju gjorts förut. Det är kanske inte så lätt, men i alla fall stommen i berättelsen är ju klar. Noveller är nog mer lämpade, då de är korta och har en tydlig tråd utan för många grenar i berättelsen. Så det gäller att hitta en novelsamling nånstans. Det jobbiga är att läsa alla jäkla berättelser man hittar och välja någon man gillar. Jag har hittat en novell av en svensk väldigt berömd författare som jag gillade och jag skrev helt enkelt till honom och berättade om att jag ville filma hans novell (utan ersättning). Jag skrev till förlaget och de vidarebefordrade brevet. Svaret blev positivt. Om man inte har något emot att göra barn-relaterade filmer finns det en uppsjö med barnböcker typ "Kalles nya fotbollsskor", "Bosse har en hemsydd jacka" eller "Katten i trädet" och de kan vara nog så dramatiska och lagom långa. Jag kan tänka mig att författarna skulle bli mycket smickrade av att få sina böcker filmade. Nu har jag ingen egen erfarenhet av barnfilm, men blir det inte alltför dåligt (vilket jag inte skulle tro med era ambitioner) kanske filmen rent av går att sälja till teve. Åtminstone bra mycket enklare än "De döda vampyrernas återkomst". Dock tror jag "lotta på bråkmakargatan" eller "petson och findus" redan har feta filmkontrakt.

Den skulle jag också vilja se. Mexico City är inte jävlar mig inte att leka med. Är det 25 miljoner invånarare eller mer? Om man till äventyrs skulle klara biltrafiken i stan, så är risken att komma vilse ständigt överhängande. Är man vilse, så kan man köra i timmar i solens riktning utan att nånsin nå statsgränsen, dvs kommer man bort måste man stanna och lista ut var man är. Undrar vilken stadsdel det kan vara? Mexikanare är för det mesta mycket vänliga även om gringos inte står högt i kurs. Stina Dawbroski (stavn? Hon heter säkert nått annat nuförtiden) gjorde för många år sen ett intressant program om en svensk kvinna som bor i södra mexico och som drev ett barnhem för föräldralösa och sjuka barn. Barnhemmet heter Piña Palmera och har äntligen fått stor uppmärksamhet. Om detta är deras officiella hemsida vet jag inte. http://www.laneta.apc.org/pina/ men en svensk stödförening finns på http://palmera.webway.se/ Det som slog mig för en liten tid sen är att det är bara 40 mil från dit jag skall. Tyvärr blir det lite kort om tid och mer än 100 mil från slutdestinationen. Dock, 100 mil med bil i mexico är inte nästgårds direkt... Dock är det rätt tacksamt att filma vad tusan som helst i mexico och det blir intressant eftersom det finns gott om mänskliga tragedier om man är på det humöret. Det går femton prostituerade på dussinet, och dubbelt så många på dussinet som är fattiga. Man skulle tom kunna filma en kackelackas vardag i en kaktus och det skulle kunna bli spännande. EDIT: Citat från en som arbetat frivilligt i Piña Palmera: "Efter två veckors ihållande regn så kände jag som om allt höll på att bli till kompost. Överallt var det forsande vatten, lera, mögel och myggor. Det var som att bo i en kompost, inte bara mina saker utan även jag skulle brytas ner i den."

Om det kan vara till er glädje har jag inte gått en enda minut i något filmrelaterat ämne. Jag är systemingenjör och administratör för datorer på ett universitetet inte långt från där jag bor. Filmintresset har poppat upp när gubbångesten har satt till (skojar bara), mest för att de köpte en mediadator på jobbet och dv-kamera och skiten blev stående oanvänt när ingen klarade av'et. Jag tyckte det verkade spännande, så jag lånade massa böcker på biblan och den vägen är det. Så det är den utrustningen jag hoppas få låna till mina egna hobbyexperiment på veckoslut och kvällar när jag hoppas leksakerna är lediga.

Hm, Jag tänkte lite opretantiöst spela in en ego-dokumentär om mig själv (eller rättare sagt om mig och min fru). Vi träffades via ICQ och möttes första ggn i verkligheten i multimiljonstaden mexico city. Skälet till detta självcentrerade påhitt är att skaffa lite kameravana och det är egentligen mest oss själva som är närmast sörjande. Jag har en hygglig bild hur det borde vara. Jag har en berättelse att berätta. Men när jag tittar på dessa dokumentärer tyckte jag det kändes lite glest med saker som bär berättelsen framåt. Mycket bilder men lite sagt. Jag har inte bestämt mig för om jag skall vara själv i bild som en journalist med microfon, eller om jag skall klippa ihop en massa bilder och berätta med voice over. Det sistnämnda skulle jag kunna göra lika bra eller bättre med en bilderbok. Så, ännu så länge lutar jag åt de där historieprogrammen med Herman Lindqvist. Resultatet är inte så kritiskt egentligen, men varför göra dåligt om man kan göra sitt bästa? Vår berättelse är rätt episk och det är nog så jag vill berätta. Rätt och slätt säga vilka datum olika saker hände, och vad som hände sen och hur det är just nu och vilka problem som hände på vägen. I tråden jag startade gillade jag berättelsen om uteliggarna, men jag tror man skulle kunna göra den lite tätare. Jag är frestad att skriva ett manus enligt de gängse drama-normerna, och sedan regisera alla inslag så att det ger ett dokumentärt intryck, snudd på skriva replikerna i manus med de personer jag skall intervjua. Hallå, då blir det ju inte dokumentärt invänder någon. Kanske inte, men bra mycket mer spännande. Sen kan ju faktiskt historian vara sann i alla fall, och då har jag svårt att inte kalla det dokumentär i alla fall. Naturfilmare filmar ju djur på zoo och i akvarium? Jadu. Tre veckor kvar till acapulco och fyra veckor kvar till guadalajara... Blir det ingen film blir det i alla fall en attans trevlig resa till mexico. (Tequila ligger i Jalisco, nära guadalajara, hehe)

båda ämnena är oerhört miljöfarliga eller hälsofarliga så man måste ha särskilld anläggning för att hantera ämnena. Freon får man inte ens hantera utan man använder ersättningsämnen. Båda ämnena är också oerhört lättflyktiga och lämnar inga spår efter sig. Jag personligen skulle bli rätt upprörd om någon skulle sälja. Ur miljöhänsyn är det av samma kaliber som att hälla olja i havet, men alla kanske inte delar min uppfattning. Hur har det gått med vattenexperimenten? Jag tycker det låter lite aggresivt med kemikalier.