gorse

Tusen tack. Det låter precis som jag hoppades att det skulle fungera. Finns denna funktion i premiere 6.5 som jag kanske kommer ha tillgång till?

Det är inte fejk, men det är en monterad bild. Eftersom det tog rätt lång tid att exponera alla delbilderna blev det lite artefakter i skarvarna.

Om man tex i dokumentär vill visa ett foto eller fler, hur gör man då? Klipper man in fotona i redigeringsprogrammet direkt eller filmar med kameran på fotot? Om man tex vill åka med kameran över fotot, är det filmning av fotot som gäller då eller kan man göra nått trixit i redigeringsprogrammet? Tex zooma in en person i gruppfoto eller närma sig någon kul detalj. I positiv about negatives görs det flera sånna grejor jag vill göra. Förslag?

Tomas> En liten försiktig fundering: Är det inte lite dåligt tempo i filmerna jag sett? Eller skall det vara så?

Grattis grattis. Den blinde frisören gillar jag helskarpt.

I bland kör SVT dokumentäter på teve. Jag är inte helt på det klara med vem som gör programmen, men på http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=9436&a=137072 kan titta på en del av SVTs dokumentärproduktion. Jag kollade lite inledningen av Nabil "Dokumentären Nabila är ett porträtt av en ung rappare från Göteborg..." . Jag såg även lite av "Det svåra livet" och "Det nya livet". Jag har inte riktigt bestämt mig för om de är bra eller inte, men det har i alla fall sänts på teve.

Jag har aldrig riktigt fattat vitsen med att slå sig sönder och samman med avsikt, men bilderna ser ju rätt fräna ut i alla fall.

Typ. Eller rättare sagt, principen är att man använder optik för 35 mm film och där den ursprungliga 35 mm filmen skall sitta sätter man någon form av mattskiva där bilden projeceras. Denna bild filmar man av med DV-kameran. Men det finns gott om praktiska detaljer som gör det hela rätt svårt, tex mattskivans kornighet gärna syns, och att optiken gärna vill bli ljussvag. Ju fler glas och skivor ljuset måste passera, ju sämre blir bilden. Olika trick för att lösa detta är att använda extremt bra och ljuskänslig optik så förlusterna inte blir så synbara, och att använda rörlig mattskiva så kornen inte syns. Det är svårt att göra mattskiva som är så finkorning som skulle behövas. Så när allt fungerar, så blir det en box framför kameran.

Bra att du sa. Rakan måste naturligtvis vara helt felfri och för ändamålet. Men jag misstänker fortfarande skitigt vatten om det blir mycket repor. Sen skall man inte trycka så hårt. Det räcker att dra lätt. Men som du säger, när man blev lite duktigare gick det bra att dra mellan fingrarna.

Kommer ni ihåg när Deckard har hittat några foton efter några replikanter och stoppar dem någon sorts analysmaskin och förstorar sanlöst mýcket och hittar en spegelbild i något metalföremål djupt i bakgrunden. Filmen heter Blade Runner. Nu kan ni få klicka och förstora själva en rätt hätftigt upplöst bild typ 78797 x 31565 bildpunkter. Jag hittade ett fönster där det inne i rummet satt en brandsläckare på motsatta väggen, och i ett annat fönster syns ett dator. En klocka i ett klocktorn nära horizonten är fem över tre. http://www.tpd.tno.nl/Pics/DII/gigazoom/Delft2.htm

Jag tror inte man behöver vara orolig för att det skall vara i utbildningssyfte. Det är helt lagligt att kopiera enstaka kopior av sina egna dvd-skivor och det är helt lagligt att kopiera enstaka kopior för enskillt bruk om man lånat en skiva av en kompis. Allt enligt gällande upphovsrättslag. Dock inte hyrfilm, eftersom man då bryter mot hyresavtalet. Men så kanske forumet har andra regler i denna fråga och då får vi rätta oss efter det. Dvd-shrink fungerar utmärkt till det. Jag har blandannat konverterat flera av mina egna NTSC-skivor till PAL och passat på att ta bort regionen så filmerna kan spelas även på barnens dvd-spelare (som är lite äldre utan regionfrihet) i samma hushåll. Vi har flera barnfilmer köpta i mexico, och det är lite trist att de inte kan se dem i sina rum arnars.

Oj, låter lite som när jag höll på att framkalla stillbildfilm. Men, jag skulle nog ta destillerat vatten så det inte blir kalkfläckar eller torkfläckar på filmen. Sen kommer jag ihåg att man drog av filmen med gummiraka, sån där för fönsterputsning, för att minsta torkfläckarna och hängde sen upp filmen på tork. Dock ej för varmt för filmen ville gärna krulla sig då. Är det gammal film kan jag tänka mig att emulisionen gärna vill släppa från bärfilmen om man tar svamp. Gummirakan glider mera ovanpå. Emulisionsidan är mer känslig för repor. Är vattnet bara rent nog repar inte gummirakan. Men detta gällde som sagt för när jag framkallade stillbilder och det är kanske tillräckligt likt. Undrar hur du skall hänga filmen eftersom film blir gärna tusan så långa remsor. I extraspåren till Metropolis sa de att de skannade filmen våt, för då syntes repor mindre och de behövde mindre databehandling. Men som sagt, ta mina inte mina ord för allvarligt eftersom jag inte vet. Bäst att testa på en film som inte är så viktig om den går sönder.

Jag har fuskat lite med vad som förhoppningsvis skall blir min första filmsnutt. Jag har insett att det är svårt att hitta på en bra historia. Men det finns redan så många himla bra historier, som noveller, romaner, sagor etc. Om det är en publicerad historia har den redan passerat någon sorts gallring för att kvalificera som någotsånär bra, eftersom den inte är refucerad för publicering. Jag hittade en liten novell av en erkänd författare, en novell som är lagom lång, lagom komplicerad och som med ganska enkla medel skulle kunna blir en film. Jag skrev till författaren och frågade om jag fick filma hans novell. Efter två veckor fick jag ett brev av författaren där han sa ja och önskade mig lycka till. Så, så fick det bli. Nu är mitt manus klart och efter jul kanske jag får låna en kamera också. Med detta förfarande hoppas jag lära mig mycket. Jag har sett fler småböcker som skulle kunna vara måltavla för liknande experiment. På biblan finns en hel del barnböcker typ Kalles klätterträd, eller Bosses fotbollsmatch. Det är enkla berättelser med mycket substans och för barn är det synnerligen relevanta historier. Dessa författare skulle säkert bli mycket glada om någon vill göra film av deras berättelser. Dock tror jag inte Pettson och findus är någon lämplig bok eftersom den är så populär att de har redan fina feta filmkontrakt.

Angående matrix får jag återigen bekräftat att om enbart kvalite fick bestämma skulle det enbart blivit en film. Första filmen kändes mycket fräch, mystisk och magisk. Men som vanligt är det säkert kort att släppa en andra film som är skit om den första spelade in bra. Regisörerna var naiva redan från start vilket ingen håller för hemligt i dag, och dillade om en triologi redan från början utan att någon ens visste vilka de var. Tvåan tyckte jag mest spendera tid över att förklara hur saken ligger till, medan trean mest repeterade alla scener återigen. Även om man är matrix-fan så somnade jag flera ggr av se kung-fu i slowmotion för femtioelfte ggn. Som någon redan sagt, när monstret blir avmaskerat så försvinner spänningen. Trist att de avmaskerade matrix redan efter en minut i andra filmen. På tal om det, rykten säger att matrix fans håller på att göra en phantom edit av tvåan och trean, dvs klippa och redigera om de två filmerna till en film. Nån som vet något? (En starwarsfilm blev omredigerad på samma vis och det blev tusan så bra)

Är det bara jag som tycker om Ridlley Scott (aliens)? James Cameron (terminatorI&II)?

Hm, och jag tyckte jag är virrig. :-) Ärligt talat så tror jag du behöver mycket mer struktur och kanske skulle ta sig an något enklare. Hur du skall knyta ihop den där säcken vet jag inte. Vetduvad? Jag tror de flesta manus skulle bli rätt så skapliga om man bara försöker berätta en historia, utan minsta tanke på om det skall bli film, dikt på vers, eller en novell. Jag börjar blir mer och mer övertygad om att skriva manus är att hitta på en berättelse (utan skägg på statisterna, utan måleriska beskrivningar etc) och när berättelsen är klar, då väljer man formen.

[citat=Santafantasma]Du ska kontakta STIM för att köpa rättigheter...http://www.STIM.se är deras adress... det kostar ca 10 kr/sekund av låten som är med..ringde och frågade dom förra veckan=) Sen så måste du har tillstånd av skivbolaget också. Hoppas det hjälper något![/citat] Näe, nu sa du fel. Av STIM köper man inga rättigheter. STIM är en intresseorganisation för ersättning vid offentligt framförande. Det är hos upphovrättsinnehavaren man skaffar erfordligt tillstånd för musik. Det är inte någon fast taxa utan det är upphovsrättsinnehvaren som bestämmer priset för rättigheterna. Det kan till och med vara gratis, men man måste likväl ha lov. Det är därför man tex kan låta garagebandet man känner komponera och spela musiken i sin film, för då har de upphovsrätten som de kan låta dig få ta del av gratis. Om du vill arrangera tex en konsert eller spela radio eller på annat sätt göra ett offentligt uppspelande med upphovsrättsskyddad musik är det till stim man betalar. Det är inte 10kr / sekunden utan olika taxor berorende på publikmängd och media. Det står också på deras sida.

Om det är en skiva, så finns adress på skivan. Det är en bra start. Prisklass, inte en aning. Påtänkt senare som vanligt: varför kan man inte kontakta gruppen direkt? Annars är google en annan bra start. Vilken musik har du fått span på?

Är det inte enklare att ställa sig i lä?

Jag tyckte det fattades en halvsekund i klippen, att det blev lite lite snabbt klippt, men arnars känns det jätteproffsigt. Inte en död minut.

Daniel > Kul att du nämner hunddtricket. Det är ju ett skolexempel på sjaskig film. Jag var också bekymrad över taxichaförens körkort. Men det jag retade mig mest på var att de repeterade nästan varendra replik. Den enskillt mest uttalade repliken var "Va?" varpå den andra skådespelaren repeterade meningen. Om man tagit bort alla dubletter kanske filmen vore hälften så lång. Pandan> Att förvänta sig att skriva ett nytt insegel är nog den attityd man måste ha om man skall ge sig in denna bransh för att nå ut i mediebruset. Jag tror att om man skall lyckas med film, då skall man verkligen tro på det man gör, och göra det även om alla säger emot. Och det viktigaste av allt, man måste skapa efter eget huvud, inte göra nått som liknar något annat. Jag kommer ihåg när vår mellantjej skulle delta i Radio Matchs småtjärnorna. Hon tränade som en dåre, för hon skulle vinna hela tävlingen hade hon tänkt. Inte vinna uttagninen, inte vinna delfinal, inte vinna regionsfinal, utan vinna hela tävlingen. Hon kom tvåa totalt. Nåja, finns det några filmare som skulle kunna göra det bättre? Finns det folk som inte får komma fram i ljuset för att de stora bolagen håller undan vägen för dem? Nja, jag tror inte det, ärligt talat. Jag tror inte det finns så många bättre filmare. Föresten, det är nog inte bara svenk film som lider. Amerikansk smörja finns det gott om med. Men det mesta kommer aldrig hit. Några riktiga bottennapp i svensk filmproduktion är väl ändå "Sökarna" med flera av Liam Norberg. Camp Slaughter som så många tycker är storfilm är ju bland det sämsta av sämsta, inte ens värd att nämna. Sen undrar folk varför varför de inte får chansen? I höst har det ju kommit aldig så mycket svensk film av så många debutanter och till och med filmbranchen kom på att det var dumt att släppa så många samtidigt. Så folk får chansen. Jag tror inte svensk filmbranch är dum i huvudet, jag tror att de inte har så mycket bra att välja på. Min slutsats börjar så sakteliga bli; Gör bättre själv, visa var skåpet skall stå. Det borde vara aldrig så lätt att slå som filmare nu (om man kan få ihop något riktigt bra, vilket kanske inte är så lätt). (På tal om det, jag hör att det filmas i var och varannan buske, av folk som skall bevisa att det går att göra bra film. Var tar de filmerna vägen?)

Jag förstår vad du menar. Det går utför med film. Jag som trodde det berodde på att jag närmar mig åldern "gubbe" och fått större krav (eftersom mina barn tycker jag är skitknäpp som bara klagar på filmer de gillar). Men det är nog inte så. Att spendera en film innuti en bil eller skita på sig i ett enda rum tycker jag är tecken på att man prutar på kvaliten. Att filma i enda miljö har jag trott varit ett sätt att göra no-budget film, typ skolteater eller skolfilm. Men nu börjar skolfilmen gå upp på big-screen. :-/ Jag tycker svensk film har haft bra amitioner med "barnens ö", "mitt liv som hund", "den bästa sommaren", "mannen på taket". Men det börjar bli gamla stötar det där. De nya filmmakarna... Jag vet inte. Jag kan vara snabb att kritisera den yngre generationen att aldrig lära sig handverket (i vilket område som helst) och samtidigt tycka att de äldre är insnöade. Samtidigt hör jag yngre klaga att det görs skitfilm. Vad är det för fel egentligen?

AndySwe > Det där var ju rätt uttämmande om kameror. Toppen. Slutsatsen jag drar är att jag troligen kommer köpa en enchippare från typ el-giganten för några tusenlappar. Jag skall tydligen kolla noga att det går att göra manuella inställningar, och ha uttag för extern mic. Jag tror det kommer fungera utmärkt för mig som aldrig filmat i hela mitt liv. Mina första filmer kommer aldrig att visas i teve ändå utan om man har tur kanske de närmaste bekantskapskretsen orkar titta min teve på den skräp jag kommer att producera. Jag tror inte kvaliten på mina filmer kommer bero på kamerans kvalite utan enbart på mig. När jag tycker att jag blivit duktigare, då kanske mina filmer kan läggas upp i nått webformat på internet som ändå är komprimerat till ett frimärkes storlek. När jag kommit så långt att jag MÅSTE byta objektitiv eller MÅSTE ha topp bildkvalite, då skall jag fundera på att köpa en finare kamera. Rent ekonomiskt är det till och med ett snilledrag. Värdeminskingen på en 3-chippare är större en priset av en billig kamera jag kommer använda medan jag lär mig. När jag blivit så duktig att behovet är större har utvecklingen gjort att jag får ännu bättre teknik för ännu billigare pris, och jag kommer i framtiden kunna köpa en kamera med dagens canon XL1s prestanda för samma pris som dagens el-gigantenkameror. Dock, när mitt behov av top-of-the-line är oundvikligt, då lär jag kunna betala för det. Under tiden kanske jag får råd till en rätt hygglig dator istället.

jag kollade i din presentation och det stod ingenting. Att tala om var du bor är en bra start (tycker jag).

Nej, det är ingen manus-grej alls. Themes och liknande får man hitta på vid storyboard. Såvida du inte hittat på något riktigt fränt som gör musiken till huvudhistoria, tex att historian handlar om en pianist som skrivt ett tusan så bra stycke och försöker sälja den men bara får nej.