gorse Posted November 22, 2004 Posted November 22, 2004 I bland kör SVT dokumentäter på teve. Jag är inte helt på det klara med vem som gör programmen, men på http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=9436&a=137072 kan titta på en del av SVTs dokumentärproduktion. Jag kollade lite inledningen av Nabil "Dokumentären Nabila är ett porträtt av en ung rappare från Göteborg..." . Jag såg även lite av "Det svåra livet" och "Det nya livet". Jag har inte riktigt bestämt mig för om de är bra eller inte, men det har i alla fall sänts på teve. 0 Quote
TDA Posted November 22, 2004 Posted November 22, 2004 Kan rekommendera alla tre dokumentärer som du nämner. Sen vill jag rekommendera en dokumentär som heter Book Wars. Mycket bra exempel på hur man gör en sjysst dokumentär med små medel. Om någon har ett tips på vart man kan köpa Book Wars på dvd, säg till. 0 Quote
tomasz1985 Posted November 22, 2004 Posted November 22, 2004 Jag har sett Nabila och gillade den inte, den har inget bra slut vilket är väldigt viktigt för att det ska falla mig i smaken. Har svårt att känna sympati för henne också, självfallet inget dåligt menat men hon är inte en stark karaktär enligt mig. "Det svåra livet" och "Det nya livet" är ganska hyfsade tycker jag men Tom Alandh och film crewet har spenderat för lite tid med huvudpersonerna. Erik Bäfving och Gertten´s "Gå loss" som visades på SVT för inte så länge sedan är grymt bra. Om du vill ha bra filmtips rekomenderar jag starkt "Under stjärnorna", den går iaf på Zita i Stockholm. Pirjo Honkansalos film "The three rooms of melancholia" är också en grymt bra film om du gillar filmmare som bara är där och observerar. Finns många bra utländska filmer framför allt. Dessa beställde jag från amazon för inte så länge sedan och de är båda bra: Spike Lee - 4 little girls Nick Broomfield - Kurt & Courtney peace 0 Quote
gorse Posted November 22, 2004 Author Posted November 22, 2004 Tomas> En liten försiktig fundering: Är det inte lite dåligt tempo i filmerna jag sett? Eller skall det vara så? 0 Quote
Daniel Hållquist Posted November 22, 2004 Posted November 22, 2004 Metallica, Some Kind Of Monster, är väldigt bra 0 Quote
tomasz1985 Posted November 22, 2004 Posted November 22, 2004 Altså jag gillar dokumentärer som är spännande, som har en eller flera sympatiska karraktärer. Varje scen och sekvens ska finnas till av en anledning. Jag har ju inte analyserat filmerna du pratar om så noga men jag tror jag förstår vad du menar, känner likadant tror jag. Finns ju flera saker som påverkar hur man tycker en film är. Har spelat in dem och ska analysera samtliga inom snar framtid, återkommer om jag kommer på något =) 0 Quote
gorse Posted November 22, 2004 Author Posted November 22, 2004 Hm, Jag tänkte lite opretantiöst spela in en ego-dokumentär om mig själv (eller rättare sagt om mig och min fru). Vi träffades via ICQ och möttes första ggn i verkligheten i multimiljonstaden mexico city. Skälet till detta självcentrerade påhitt är att skaffa lite kameravana och det är egentligen mest oss själva som är närmast sörjande. Jag har en hygglig bild hur det borde vara. Jag har en berättelse att berätta. Men när jag tittar på dessa dokumentärer tyckte jag det kändes lite glest med saker som bär berättelsen framåt. Mycket bilder men lite sagt. Jag har inte bestämt mig för om jag skall vara själv i bild som en journalist med microfon, eller om jag skall klippa ihop en massa bilder och berätta med voice over. Det sistnämnda skulle jag kunna göra lika bra eller bättre med en bilderbok. Så, ännu så länge lutar jag åt de där historieprogrammen med Herman Lindqvist. Resultatet är inte så kritiskt egentligen, men varför göra dåligt om man kan göra sitt bästa? Vår berättelse är rätt episk och det är nog så jag vill berätta. Rätt och slätt säga vilka datum olika saker hände, och vad som hände sen och hur det är just nu och vilka problem som hände på vägen. I tråden jag startade gillade jag berättelsen om uteliggarna, men jag tror man skulle kunna göra den lite tätare. Jag är frestad att skriva ett manus enligt de gängse drama-normerna, och sedan regisera alla inslag så att det ger ett dokumentärt intryck, snudd på skriva replikerna i manus med de personer jag skall intervjua. Hallå, då blir det ju inte dokumentärt invänder någon. Kanske inte, men bra mycket mer spännande. Sen kan ju faktiskt historian vara sann i alla fall, och då har jag svårt att inte kalla det dokumentär i alla fall. Naturfilmare filmar ju djur på zoo och i akvarium? Jadu. Tre veckor kvar till acapulco och fyra veckor kvar till guadalajara... Blir det ingen film blir det i alla fall en attans trevlig resa till mexico. (Tequila ligger i Jalisco, nära guadalajara, hehe) 0 Quote
TDA Posted November 22, 2004 Posted November 22, 2004 Gorse: Jag tror verkligen du skulle kunna ha utbyte av att se Book Wars, synd att den är så svår att få tag på. Mitt tips är att du försöker tänka film, fast det du gör är mer dokumentärt. Låna filmiska grepp, din fru kanske har några roliga kusiner, filma dom, frys bilden och lägg på text; "The cousin guerilla". Sen kör du en rolig historia om just de killarna. Berätta roligt och självutlämnande i både bilder och det som sägs. Börja med slutet och knyt ihop säcken med en riktigt sliskig hollywoodkyss. :) Du har ju en riktigt bra story, så gör något som är kul för andra än närmsta familjen. Hoppas du förstår vad jag försöker säga, är så trött att jag ser i kors. 0 Quote
Muserink Posted November 23, 2004 Posted November 23, 2004 Jag rekommenderar filmen om Klaus Kinski, Min bäste ovän (Mein liebster feind). Makalöst bra, fascinerande och fängslande. Being Different är en trivsam dokumentär om missfoster. Hated: GG Allin, är också mycket bra. 0 Quote
Daniel Hållquist Posted November 23, 2004 Posted November 23, 2004 [citat=Muserink]Jag rekommenderar filmen om Klaus Kinski, Min bäste ovän (Mein liebster feind). Makalöst bra, fascinerande och fängslande. Being Different är en trivsam dokumentär om missfoster. Hated: GG Allin, är också mycket bra.[/citat] O ja. Tre stycken mycket bra dokumentärer. REKOMENDERAS 0 Quote
tomasz1985 Posted November 23, 2004 Posted November 23, 2004 Det finns olika dokumentär stilar, bland annat: observations grundade, journalistiska/grävande, deltagande.. Det händer att folk använder sig av rekonstruktioner (som i efterlyst) eller att dem demonstrerar något som dem annars aldrig skulle göra men bara för att visa något som är viktigt för filmen (som i bowling for columbine när Michael Moore öppnat ett bankkonto och får ett vapen). Finns många andra stilar, finns ingen enkel förklaring för vad dokumentärfilm är, vissa vill inte ens kalla dem för dokumentärer eftersom dem gör mer än bara dokumenterar. Jag känner ibland att vissa saker inte känns äkta i filmer, kanske att vissa personer blivit tillsagda att göra si och så som dem kanske inte hade gjort annars, det är lite tråkigt om det händer ofta men lite av sådant skadar inte. Men alla har ju sin egen smak... Du har rätt i att det inte känns så tätt i dem filmerna, jag mailade och pratade faktiskt med Tom Alandh som gjort filmerna för ett tag sedan och här är en fråga med svar: "Hur länge spelades filmen in? - Den spelades in några timmar 3-4 gånger i veckan, höll på med andra filmer samtidigt." Känns lite som det säger sig självt att om man inte ägnar allt sin tid helhjärtat åt ett projekt är det svårt att vara med när saker händer och det blir nog inte en lika personlig relation till karratärerna om man inte är med dem varje dag. Samtidigt gör många dokumentär filmare flera filmer samtidigt för det är så oerhört svårt att leva på dokumnetärfilm. 0 Quote
Moiraine Posted November 24, 2004 Posted November 24, 2004 En dokumentär som jag finner intressant är, låt se om jag får rätt ordning på det för en gångs skull: Lucky People Center International Det är stark rörelse i den och ja jag tycker att utformningen av den är intressant. Egentligen skulle jag personligen vilja ha en lite lugnare dokumentär, men jag har ändå fastnat för den här eftersom den är lite speciell. 0 Quote
Muserink Posted November 24, 2004 Posted November 24, 2004 Sergei Eisensteins filmer är dokumentärer av annan karaktär. 0 Quote
Santafantasma Posted November 24, 2004 Posted November 24, 2004 tomasz1985 --> Dom dokumentärstilar som finns är observativa, expositiva, interaktiva, reflexiva och performativa...=) Jag vill inte verka som en besserwisser, det är bara det att jag går en dokumentärfilms kurs just nu, där vi har fått lära oss det=) ta inte illa upp för det är inte illa menat!=) Men däremot så dom flesta dokumentärer som görs idag är ofta en blandning av alla de stilarna; lite av varje, så att säga... En dokumentär som jag gillar, kommer dock inte ihåg namnet på, är en dokumentär vi har fått se under kursen. Det är en svensk kvinna som gjort en dokumentär om en prostituerad kvinna i Mexiko City. Kvinnan bor i en av de värsta stadsdelarna av mexiko city där det tidigare aldrig har kunnats filma. Under inspelningen blev bl.a. rånade, mordhotade, folk sköt med vapen mot dom m.m. Iaf, om någon vet namnet på den får ni gärna tipsa mig, för den tyckte jag om. Den gick på tv för ett tag, minns inte när det var...=) 0 Quote
gorse Posted November 24, 2004 Author Posted November 24, 2004 Den skulle jag också vilja se. Mexico City är inte jävlar mig inte att leka med. Är det 25 miljoner invånarare eller mer? Om man till äventyrs skulle klara biltrafiken i stan, så är risken att komma vilse ständigt överhängande. Är man vilse, så kan man köra i timmar i solens riktning utan att nånsin nå statsgränsen, dvs kommer man bort måste man stanna och lista ut var man är. Undrar vilken stadsdel det kan vara? Mexikanare är för det mesta mycket vänliga även om gringos inte står högt i kurs. Stina Dawbroski (stavn? Hon heter säkert nått annat nuförtiden) gjorde för många år sen ett intressant program om en svensk kvinna som bor i södra mexico och som drev ett barnhem för föräldralösa och sjuka barn. Barnhemmet heter Piña Palmera och har äntligen fått stor uppmärksamhet. Om detta är deras officiella hemsida vet jag inte. http://www.laneta.apc.org/pina/ men en svensk stödförening finns på http://palmera.webway.se/ Det som slog mig för en liten tid sen är att det är bara 40 mil från dit jag skall. Tyvärr blir det lite kort om tid och mer än 100 mil från slutdestinationen. Dock, 100 mil med bil i mexico är inte nästgårds direkt... Dock är det rätt tacksamt att filma vad tusan som helst i mexico och det blir intressant eftersom det finns gott om mänskliga tragedier om man är på det humöret. Det går femton prostituerade på dussinet, och dubbelt så många på dussinet som är fattiga. Man skulle tom kunna filma en kackelackas vardag i en kaktus och det skulle kunna bli spännande. EDIT: Citat från en som arbetat frivilligt i Piña Palmera: "Efter två veckors ihållande regn så kände jag som om allt höll på att bli till kompost. Överallt var det forsande vatten, lera, mögel och myggor. Det var som att bo i en kompost, inte bara mina saker utan även jag skulle brytas ner i den." 0 Quote
tomasz1985 Posted November 24, 2004 Posted November 24, 2004 Santafantasma: "Dom dokumentärstilar som finns är observativa, expositiva, interaktiva, reflexiva och performativa...=)" Ok, kanske borde uttryckt mig annorlunda, finns olika tillvägagångssätt för att göra en dokumentär, var vad jag menade. Vissa stilar jag skrev i mitt inlägg skrev du ju andra (finare) namn på =) Jag tog ju inte upp alla tillvägagångssätt heller, det finns massor. Jag vet inte om de flesta dokumentärer som görs idag är en blandning av alla stilar som du säger. För mig känns det som att man får välja sida lite, antingen eller. Observativ för mig, betyder inte att en tagning eller scen är observativ utan att hela filmen är det. Om man bestämt att göra en observativ film och själv senare i sin film väljer att vara med och påverka filmens utgång då skulle jag knappast kalla den för observativ, hur mycket det än må ha observerats i filmen. Man kanske observerar (låtsas att ordet är uderstruket ;) ) i någon scen i de flesta filmer men dekan inte kallas observativa för det. Rätta mig om jag har fel. Expositiva filmer brukar ha mycket voice over, 0 Quote
Santafantasma Posted November 26, 2004 Posted November 26, 2004 du har helt rätt i det!=) är det t.ex. en observativ dokumentär ska det inte finnas nån i bakgrunden (filmteamet) som lägger sig i! det e ju det som är hela grejjen med observativa dokumentärer=) Det är också rätt att i expositiva är det antingen en voice-over eller en person står framför kameran, som pratar och "informerar". hoppas ni förstår vad jag menar... Angående Mexiko City, så är det verkligen som du skrev gorse... jag var där förra året, för min syster bor i mexiko... Att ta sig från södraste delen av staden till norraste delen, utan karta och kompass=), är ju ett en-veckas-äventyr!!!=) Mexikanare är också faktiskt bland dom trevligaste folket som jag träffat! har inget negativt att säga dom dom, dom är toppen helt enkelt!=) 0 Quote
gorse Posted November 27, 2004 Author Posted November 27, 2004 [citat=Santafantasma]jag var där förra året, för min syster bor i mexiko...[/citat] Var i mexico bor din syster? FD? 0 Quote
Santafantasma Posted November 28, 2004 Posted November 28, 2004 hon bor i Oaxaca (är inte riktigt säker på stavningen)=) 0 Quote
gorse Posted November 28, 2004 Author Posted November 28, 2004 Okay, jag vet var det är. Det är inte lätt med mexciansk stavning. Jag kan dock uttala Popocapteptl. :-) 0 Quote
Santafantasma Posted November 28, 2004 Posted November 28, 2004 hehe, det kan faktiskt jag med=) även teotihuacan...har för mig att det stavas så, rätta mig om jag har fel=) lättare att säga än stava...hihi 0 Quote
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.