High1ander

Kommer inte ihåg vilken av filmerna, antingen den andra eller sista så är det bara jättefina effekter då folk springer runt i skogen och en snubbe blir skjuten i huvudet (jag kan göra verkligare hjärnsplatter gif-animationer om jag vill). Regel: om det ser ut som skit, klipp ut det.

Jag håller med om att strandvaskarn är bra (för att vara sömnpillar så är den väldigt effektiv). Jag tyckte den var pinsamt dålig. En sådan film som skådespelet är bara skit, och sen är det "ska det vara drama, ska det vara skräck, ska det vara thriller, ska det vara monster, ska det vara psykopater". Det är jobbigt med filmer där det inte verkar veta vad det är för film egentligen, vad gör genre eller stil den ska använda. Visst den vill vara "spännande" men inte ge bort allt, men problemet är att den är varken läskig, spännande, bra drama, rolig, intressant, djup eller något: förrutom slöseri med tid.

Jag tyckte om första säsongen då det var fortfarande nytt och fräscht. Sen orka jag bara igenom ett par avsnitt i 2:a säsongen.

The Player är ju galen. Där har vi en kaxig regissör (som gick bort i November) som låter folk dra referenser till Welles Touch of Evil (vilket var längsta öppningen) när han själv slår den öppningen med ca 1-2 minuter.

Six Feet Under Eller första säsongen av Nip/Tuck

Om du inte vet det så är det just grejen med Scoresese enligt många filmkritiker och folk som jobbar med film. Han är grymt duktig, men ibland försöker han för mycket. Kolla bara på introt till Casino, eller Steady-camen i Goodfellas, osv. Det är grymma saker, men de tar bort från historien. Jag tyckte blood diamond-ripoff:en passade med tanke på Leo är med i den också... Som sagt, Aviator är lite för mycket gottande i 20-30-talet. Gangs of New York är för mycket gottande i 1800-talets NY. Men i The Departed så behöver inte han "lura folk att det utspelar sig på 2000-talet" då den är filmad då och verkligen utspelar sig då. I det andra filmerna blir det för mycket att "bakgrunden" har större roll än karaktärerna. I The Departed så är det karaktärerna rakt igenom, och inte epoken de lever i. Problemet alltid med Scorsese är också att hans filmer är för långa, så även The Departed (fast den lider inte för mycket av det). Scorsese är ändå grymt influerade av French New Wave, vilket syns på gott och ont. Trade marks från IMDB.com Often uses long tracking shots (a notoriously difficult shot to perfect) which is why he has been dubbed by some as the King of the Tracking Shot Makes use of slow motion techniques (e.g., Mean Streets (1973), Taxi Driver (1976), Raging Bull (1980). Att ha långa tracking shoots gör bara att man blir lite "skit wow, hur jävla jobbigt var det inte att filma detta, satan vad grymt - oj, vad hände nu i filmen?" Slow motion är nice, men det drar till sig uppmärksamhet och gör det tydligt att det är en film man tittar på (vilket kanske inte alltid är så bra).

Med kvalité så innebär det väl i det här fallet att filmerna kan få möjligheten till mer "production value" eftersom de som väl får finansiering får mer än vad de skulle fått tidigare. Sen är kvalité självklart subjektivt, och visst, vi kan säga att det är jag som avgör vad kvalité är om det gör dig lycklig.

The Aviator är för mycket "bling bling" när The Departed är mera "bang bang", och "bang" är bra. Problemet med Scorsese är att han är för avancerad för sitt eget bästa, han gör för coola saker, för coola klipp, för coola dialoger, för coola steady-cams, etc. vilket gör att man koncentrar sig inte på filmen utan mer på hur den är filmad. Ungefär som "Jag ser inte skogen pga. alla träd".

Ja, men är det inte självklart att jag råka flippa namnen :( Orsaken till att jag nominerar The Departed är för den är bäst av de filmer jag sett, förra året hade mycket bättre filmer. Jag har inte sett filmer som The Queen eller Bobby. Jag har hunnit se Babel, Apocalypto, Blood Diamond, Little Miss Sunshine, Thank You For Smoking, Borat, Flags of our Fathers, etc. på bio. Ingen har haft den "klassen" som The Departed eller fina svarta humorn som ligger under allt våld. Alla de andra filmerna faller på sitt "jag vill trycka på mitt budskap". Blood Diamond, Flags, Borat, Apocalypto, Babel... The Departed är bara underhållning fast med teman i bakgrunden, inte förgrunden. Klippningen i The Departed är fylld med fel hit och dit, men den har de fina montagen och andra saker som bara Scorsese och Thelma kan få till. Men som tidigare, finns ingen annan film jag tycker har gjort nått av intresse. Babel är lite för mycket "hit 'n miss" i sina klippningar. Möjligtvis så borde Apocaylpto få priset då klippningen och jaktscenerna är brutalt intensiva (ungefär som i början på Casino Royal).

Jag är kluven. Jag tycker det ska vara bästa film det året ska vinna, inte ett "förtjänarpris". Nu tycker jag dock att The Departed faktiskt är den bäst regisserade filmen av de jag sett i år, men så var knappast fallet med The Aviator.

Svensk film är kass. Som tur läste jag igår på en artikel från SVD.se ( http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_14344255.asp ) att man nu vill satsa på "stora visuella filmer". Jag tycker det är helt rätt väg att satsa på kvalité istället för kvantitet.

Kommer Scorese få sin guldklädda korsriddare 2007 eller kommer Eastwood att plocka sin 3:e och sabba för Scorese som då han vann för Million Dollar Baby? Eller kommer någon annan att gå in i ringen och ta hem äran?

Bästa Film: The Departed Bästa Regi: Martin Scorsese Bästa Manliga Huvudroll: Leonardo DiCaprio (The Departed, även om han gjorde en bra rollinsats i Blood Diamond så var den inte bra jämfört med The Departed) Bästa Kvinnliga Huvudroll: Har ingen där (Natalie Portman var förra året) Bästa Manliga Biroll: Mark Wahlberg (The Departed) Bästa Kvinnliga Biroll: En split med Jennifer Connelly (Blood Diamon) och Rinko Kikuchi (Babel) Bästa Foto: Varit ett tunt år, så Wally Pfister (The Prestige) ligger bra till. Bästa Musik: Gustavo Santolalla (Babel) Bästa Klippning: William Monahan (The Departed) Bästa Manus: Thelma Schoonmaker (The Departed) Detta är inte vilka filmer jag tror kommer vinna Oscars eller Golden Globes, utan bara de bästa filmerna/prestationerna jag sett.

Forrest Gump?

Ja, och med den inställningen så kommer ingen producent att anställa dig. Alla vill ha makt att göra som de vill, men det är producenten som ger regissören makten.

Jag tycker om FX1:an, jag har inte använt en DVX, men FX1:an är lätt att jobba med, trevlig zoom och focus, den är stabil och robust, bra LCD-display som kan vinklas riktigt bra. Jag skulle dock inte slänga ut 35000-45000kr som den kostar i Sverige, men i USA så kan man få den för ca 2500-3000$ vilket motsvarar 18000-22000 kr.

Enda bra svenska filmerna från 90-talet och framåt är i princip: Jägarna Lust och Fägring Stor Smalla Sussie

Alltså, After Effects utan plug-ins är ju bara "2.5D" inte riktigt 3D. Man kan ju göra 3D-effekter, men så fort man sätter ett lager på 3D så blir allt ändå "platt". Orsaken till jag jobbat så mycket med det är pga. After Effects-klassen som jag tog på skolan. Men, nu kan jag också programmet jävligt mycket bättre.

Jag skulle då aldrig kasta pengarna i sjön och köpa en Mac i dagsläget. Jag sitter på Mac:ar i skolan, de krashar titt som tätt. Mac:ar är dyra. Premiere är lika bra/dåligt som Final Cut Pro. Alla Adobe-saker funkar till PC:s. Jag ska köpa ny dator nu till vårterminen, då blir det en PC-baserad Core 2 Duo.

Vad är det för upplösning du har? Mitt AE7 projekt som jag jobba med hela hösten kunde jag inte exportera på en dual xeon 1.8ghz, 1024 ram i normal upplösning. När jag satte projektet till 320*240 så tog det bara 53 TIMMAR för 45 SEKUNDER! Fast förhoppningsvis löser det sig nu när min skola köper in nya Dells och Macs. Jag hade även satt extra RAM-HD på 6 gig osv... [Mitt projekt har över 1000 lager i pre-comps, med pre-comps, 4-8 lights, etc, allt bara för att leka runt i After Effekts och använda det som ett 3d Program :D ]

Skulle det varit sommar så hade ju skymmningen varit perfekt. Men just nu är det alldeles för kort skymmningstid. Jag skulle försöka filma på dagen, pga: Jag tror inte du har tillräckligt med ljus för att kunna ljusätta borgen + bandmedlemmar. Självklart skulle jag försöka undvika att få med en "ljus himmel" osv. Men det beror ju helt på vilka typer av bilder du ska ha, om man hela tiden ska se bandet och borgen, eller bara bandet... Jag skulle då filma "eld-scener" på natten/skymmning. Men om jag vore tvungen att filma på natten så: Skulle jag bara sätta ljus från ena sidan på bandet och låta andra halvan vara helt svart på dem. Typ använda 1200 Watt (updelat på 2-3 lampor) för att lysa upp borgen, sen använda resten på bandet. Sen ska det vara hårt ljus så man får fina hårda skuggor som hårdrockare gillar. Om du vill leka med vitbalansen så är det nog mer värt att skaffa gels. Du kan alltid använda gels på lamporna eller lägga dem på nå vitt och vitbalansera på det. Om du vill få elden gul/orange och ljuset vit/blått så behöver du gels.

Avid används mest för att den var först, och den oftast används med sin egen hårdvara. Avid, Final Cut, Premiere ser alla likadana ut i princip. Spola fram, bak, klipp, snipsa ihop, etc. Som sagt, Avid känns lite mer som en "maskin" och final cut är mer "mjukvara".

Highlander - Sean Connery som lägger upp hela filmen (som spelades in på en toalett i Spanien)

Ja, men det är ju inte en "riktig" filmskola. Som sagt, jag försökte inte göra reklam, men man kan ju också se det som sa att folk som anda är sa pass intresserade att de pluggar och tar klasser och sedan suger, ja da kan man undra hur bra "vanligt folk" är också.

Filmstudies e oerhort givande. Man skjuter sig sjalv i foten om man inte kan filmhistoria. Det e mycket lattare att kommunicera med folk om man kan snabbt forklara vad man e ute efter. Sen e det inte bara en "soviet montage" ideal/ide som anvands som kommer fran den epoken. Alltsa, sjalvklart finns det inte "en form passar alla". Men genom att studera det "basta" filmerna sa lar man sig hur sjukt mycket arbete och tankande som ligger bakom. De felet "daliga" filmare gor e att de bara slanger upp kameran o trycker record utan att ha en anning om vad de e ute efter. De kanske forsoker harma en grym actionscen men oftast blir det bara patetiskt. Jag kanner folk som gar pa skolan har som hoppa av, for det e for dyrt o de lar sig for lite. Orsaken till de inte lar sig e for de e lata. Jag lat andra DP:a for mig da jag varit borta. Jag kommer tillbaka och kollar pa grejerna och vad ser man? Varje scen de filmat sa har de lyckat fa me skuggor pa sig sjalva bakom kameran. En massa ganger sa ser man folk reflekteras pa blanka ytor, bilar, stal-kyl, fonster, etc. vilket innebar att det maste filmas om. Sen e bara bildkvaliten skit, trakiga vidvinkel-bilder, daligt ljussatt, omotiverade pans, tilts, handheld, zooms. Da e det anda folk som tagit filmklasser (cinematography) och de gor sadana feta missar. Men storsta problemet e att om man fragar dem varfor de har en viss kameravinkel, installning, etc. sa kommer de inte kunna svara varfor (eller de kanske sager "for det e coolt"). Sa, det finns gott om folk som "pluggar film" som verkligen suger och garanterat inte kommer lara sig (varken via skola eller via arbete).