Jag håller med, det görs bra film i Sverige, Fucking Åmål, Änglagård, Så som i himmelen, de tidiga Jönssonliganfilmerna, Sällskapsresan 1 o 2...
Men de senaste 5-6 åren känns det som vi helt tappat stinget, med något undantag då. Trots allt produceras ju en ganska stor mängd filmer, cirka 35 per år varav endast en handfull ens kommer ut på bio, ett par går direkt till videohyllan och resten? Är de så dåliga att de ses som en hälsofara och bränns på bål?
...och sen alla Beck, Wallander... de är ju inte dåliga på nåt sätt rent hantverksmässigt men har man sett en har man sett alla. Jag håller med om att de känns mer som tv-serieavsnitt än som biofilmer dessutom.
En positiv sak med Göta Kanal 2 är ju att den är den första helt kommersiellt sponsrade filmen. Hoppas på flera, vi behöver nog en blandning av statligt sponsrade filmer och genomkomersiella diton för bredd och variation.