jbergman

[citat=Tsukino]Ps: Får man lägga in musik från albumet i sin film om man skriver copyright till förlaget?[/citat] Nix. Du får ta musik om du betalar en massa pengar för det. C'est la vie... Och ja, din keying såg ju inget vidare ut, fast det går säkert att göra lite bättre än sådär om man vet vad man sysslar med. För att kontra med ett eget klipp så kan jag visa hur det blir om man lägger ett par minuter på desaturera det röda i bilden: http://www.spectareobscura.se/extra/svartvitt.mpg Det är inte perfekt, men det är i gengäld en snorenkel lösning, och det är alltid möjligt att putsa på detaljerna. /Jakob

Ok, då fattar jag. Vad gäller blue-/greenscreen har jag egentligen riktigt rutten koll, men om man har en tillräckligt bra kamera så borde det vara det lättaste sättet att lösa det på, och det skulle ge mest frihet. Men om man har svårt att keya snyggt så blir det ju inte vackert. Om jag var du så skulle jag göra ett test och se hur det funkar. Vad jag däremot verkligen kan är all form av stillbildsmanipulation. Så jag kan med säkerhet säga att om det skulle ligga en grön skog utanför dörren så skulle det vara en baggis att lösa ditt problem så länge inte Dorothy har en grön klänning på sig. Skall den vara blå som i originalet, månne? En annan lösning som skulle kunna fungera är att separera Dorothy från bakgrunden med hjälp av skillnader i ljusstyrka. Om du filmar henne i motljus så att hon blir avsevärt mörkare än bakgrunden är det lätt att döda färgerna på henne genom att dra ned mättnaden i bildens mörkare partier. Grejen är ju att allt som är stilla i bilden är trivialt att lösa. Problem blir det först när något svartvitt skall röra sig framför något färgglatt. Tja, jag vet inte om det hjälpte dig så mycket. Om du har gjort ett testklipp så kan du lägga upp det någonstans så att man kika på det. Lycka till! /Jakob

Menar du att du redan har filmat den biten? Då blir det förstås knepigare... Om det är skilda dominerande färgkanaler på Dorothy och bakgrunden så kan du lösa det genom att desaturera de färger som dominerar Dorothy. Alternativet är att rotoscopa, och tro mig, det vill du inte om det rör sig om mer än tre sekunder. Lägg upp en stillbild ur sekvensen, så kan vi se hur det ser ut. /Jakob

Då föreslår jag att du sätter upp en blue-/greenscreen utanför dörren som du keyar bort och ersätter den med den färgglada bakgrunden. Fast det blir ju knepigare om du dessutom vill att Dorothy skall bli färgglad när hon kliver genom dörren. Vad gäller blue-/greenscren så finns det gott om information om det här på forumet, så en sökning på det lär hjälpa dig. /Jakob

[citat=Tsukino] Ehh.. Nej. De gjorde inte så med den originala versionen. Det var först på 50-talet när de sände den på TV som den gjordes med färg. Orginalfilmningarna från 30-talet var i svartvitt.. eller nä.. det var brunt...[/citat] Så var det verkligen inte. All färg i filmen fanns där från början. Sekvensen som du talar om gjordes faktiskt precis så som jmalmsten sade, förutom att väggarna var målade i sepiatoner istället för svartvitt. Handen som öppnar dörren är inte Judy Garlands, utan tillhör en en annan tjej som var klädd i sepiafärgade kläder. Hur som helst, den effekt du vill åstadkomma bör du inte göra i ett redigeringsprogram som Premiere, utan i ett effektprogram som After Effects. Fast beroende på detaljerna så är det möjligt att du lyckas i alla fall. Är kameran stilla? Och skall man se en svartvit Dorothy stå framför den öppnade dörren? /Jakob

Eh, va? Jag tror inte att jag fattade någonting av filmen, men jag kan ha missat något pga för många nubbar. Men ärligt talat, sättet du skriver på gör det knappast lättläst, så jag var jävligt nära att sluta läsa efter första scenen, när #1 plötsligt dök upp utan någon som helst förklaring. Precision motion har redan påpekat detta, men det är värt att nämna igen. Om du ändå vet vet vilka som skall spela de olika rollerna kan du ju lika gärna beskriva dem, eller hur? Dessutom formaterar du både dialog och scenrubriker fel, men framförallt referar du mellan scenerna på ett sätt som gör det hart när omöjligt att hänga med när man skummar manuset, och om inte första scenen fångar en ordentligt så är det så man läser härket. Det är inte trivivialt att hänga med på vem "dörrpersonen" eller "halsbandsgänget" är, eller för den delen hur man går som "hitmans". Alla kameraanvisningar skulle du gott kunna stryka, dessutom. Vad som återstår under alla inåkningar och slow-motion är väsentligen ett stort ingenting. Vad vill du egentligen säga med filmen? /Jakob

[citat=DanyaelX]jag hade löst det hela med att låta artesten mima i normal hastighet och filmat i dubbel fps (48fps eller 56) och sedan spelar upp det långsammare i premiere... C.[/citat] Även om du haft möjlighet att spela in med dubbel fps (50 fps), så hade din lösning inte fungerat. Anledningen till varför man sjunger snabbare är ju för att få en hastighetsskillnad mellan munrörelserna och alla andra rörelser. Hur många bilder per sekund man spelar in är sedan helt oväsentligt. /Jakob

Utgå från att det skall vara samma ljussättning, men variera efter behov. Undvik för stora skillnader, och ändra aldrig ljusriktingen. Tänk på vilka ljuskällor som finns i scenen och justera dem om du måste, men lägg inte till nya. Det är alltså okej att justera bakljuset en aning, men det måste ha funnits ett bakljus i helbilden också; det kan inte enbart finnas i närbilden. Det enda ljus du egentligen kan lägga till är lättnadsljus. Det beror också på hur filmen skall klippas. Om du klipper direkt från helbild till närbild måste ljuset överensstämma mycket mer än om du har ett annat klipp mellan. I slutändan är det förstås alltid en avvägning. Ska man göra varje bild så snygg som möjligt eller skall ljussättningen vara så trovärdig och konsekvent som möjligt? En bra fotograf fixar båda bitarna. Och ja, skillnader i ljussättningen märks. Det tränade ögat ser förstås mer än det otränade, men att få ljusklaff är viktigt, inget snack om den saken. Sedan är det så att ögat är mer känsligt för vissa förändringar än andra, så det går fortfarande att fuska en hel del. /Jakob /Jakob

[citat=precision motion]Vad jag kan se så ska dialogerna vara centrerade, när jag ser på filmstrukturen på filmskolan[/citat] Fast det är de inte. Både namnets och replikens position styrs av ett fast avstånd till vänstermarginalen (ett längre avstånd för namnet, naturligtvis). Om du skriver i Word kan du antingen ställa in tabbar på rätt ställen eller göra en formatmall som ger ett vänsterindrag på textelementet. [citat=precision motion]Överflödigt med transport scener tycker jag är lite överdrivet, du får gärna nämna vilken scen som stör dig mest, så ska jag fundera på om den är helt fruktansvärt onödig, eller om jag har någon tanke bakom som inte framgår i manuset.[/citat] Okej, jag kan ta ett par exempel från de sidor jag läst. Scen 6 är helt onödig. Jag kan acceptera att du första dagen visar Tobbes väg både till och från skolan om du nu verkligen vill, men när det händer igen börjar jag fundera på vad jag skall göra istället för att titta vidare. Scen 9 är inte en transportscen i den bemärkelse du kanske tänker dig, men det är vad jag ändå brukar kalla transportscen. Det är helt enkelt en scen där du uppenbarligen försöker få fram en poäng i form av en plantering eller förebådande, men faktum kvarstår att allt som händer är att vi ser Tobbe jogga. Det finns ingen dramatik, ingen konflikt i scenen och vi lär oss ingenting om Tobbe. Och att vi dessutom ser honom gå in i badrummet är tillräckligt för att jag skall sluta titta. Scen 10 är inget annat än en transportsträcka till sömnen, för Tobbes del. Att se Tobbe och Henka mötas på gatan är helt onödigt, och att visa en fest där inget relevant händer likaså. Om du vill ha festscenen där så måste du låta den biten vara intressant. Nu blir det bara en transportsträcka, som sagt. Scen 13 är faktiskt också i huvudsak en transportsträcka. Allt den säger är att Lisa har bjudit hem Tobbe, men det skulle lika gärna kunna sägas i scen 14. Scen 13 skulle kunna berättigas om den innehöll något roligt, något avslöjande eller något dramatiskt, men så är det ju inte nu. Gör så här: fundera på vilka scener du tycker är de bästa och viktigaste, och skriv om resten av scenerna tills även de är lika bra som de bästa och viktigaste scenerna är. Lycka till! /Jakob

[citat=gorse]Gränsen ligger inte vid noll grader. Det kan vara vid plus tio grader, det kan också vara minus 35 grader.[/citat] Jag tror verkligen inte heller att gränsen ligger vid noll grader, men exempelvis mitt vätskedämpade stativ tål inte temperaturer under -20, så någonstans tror jag att även en kamera kan ta skada. Jag påstår inte att detta gäller alla kameror på något sätt, men om man vill undvika att skada sin kamera kan det vara bra att vara försiktig. Jag är inte lika tekniskt bevandrad som du, men jag har läst om flera filminspelningar där man haft problem med filmkamerorna (alltså riktiga filmkameror, inte video) pga kyla, så något elektroniskt problem rör det sig inte om. [citat=gorse]Men står det i manualen att en pryl inte tål minusgrader så är det det som gäller.[/citat] Fast det tror inte jag. Jag tror att nästan alla kameror som enligt manualen inte tål minusgrader gör det ändå. Det är liksom det som är grejen med de där artiklarna jag länkade till. Tydligen skriver flera tillverkare i manualen att kameran inte fungerar vid minusgrader, men enligt artikelförfattarna är det helt enkelt inte sant. Man vinner dock fortfarande på att hålla kameran någorlunda varm. /Jakob

[citat=gorse]Jag har lite svårt att förstå vad som står på länkarna som nämnts eller varför det skulle vara dumt att ta ut kameran i kyla. [/citat] Artiklarna säger inte att det är dumt att ta ut kameran i kyla, men att man tjänar på att hålla kameran varm och att undvika snabba temperaturväxlingar. Vad som också nämns är risken att smörjmedlen fungerar sämre vid kyla och att man därför riskerar att ha sönder kameran i värsta fall. Frågan handlar ju egentligen inte om hur väl elektronik klarar kyla, utan hur väl de rörliga delarna gör det, som zoomen. /Jakob

[citat=Rogge]Du skriver inte vilket program du använder dig av, men dom streck du skriver om beror förmodligen på att du har vänt på filmens Field Order.[/citat] Det tror jag inte. Strecken är antagligen bara interlaceningen, vilket inte syns på en teve men som kan tas bort genom att exportera med de-interlace footage, eller vad det nu heter. /Jakob

Varför inte läsa artiklarna jag länkade till? De besvarar ju dina frågor... /Jakob

Det är knappast någon större skillnad mellan olika kameror, men det finns en del att tänka på vad gäller hanteringen. http://www.videomaker.com/scripts/article_print.cfm?id=8618 http://outside.away.com/outside/gear/gearguy/200412/20041210.html /Jakob

[citat=precision motion] Du får gärna säga vad som inte är korrekt så jag kan ändra det.[/citat] Det enklaste skulle väl vara att kika på hur ett manus faktiskt ser ut eller att följa riktlinjerna som ges på filmskolan här på voodoofilm, men jag kan kort nämna att det inte skall vara vänsterindrag på den beskrivande texten, dialogen skall inte vara centrerad, ljud markeras med versaler, och man bör inte trycka in så mycket information i scenrubriken som du gör. [citat=precision motion] Att klippa bort hälften av scenerna har jag inte några planer på.[/citat] Det är din film; du gör vad du vill med den. Men låt mig ändå säga ett par saker. Det första är att om det är något som jag tycker utmärker dålig amatörfilm så är det just ett överflöd av transportscener. Det är inte alltid fråga om ett problem på manusnivå, utan är minst lika ofta ett problem med klippningen. Om vi ser en person befinna sig först på punkt A och sedan på punkt B så förstår vi som tittare att personen har färdats från A till B. Att visa transporten gör bara filmen tråkig. Titta på vilken film eller vilket tevedrama som helst. Om en transport visas så är det för att det sker någonting viktigt under den tiden - oftast ett samtal. Även om det bara rör sig om sex sekunder så är det oftast för mycket. I en kortfilm som jag gjorde för ett par år sedan så förekommer ett transportklipp inom en scen. Klippet är kanske tre sekunder långt, men varje gång jag ser det så sticker det till i ögonen och filmen får en tydlig nybörjarprägel. I det här fallet var det ingen manusmiss, utan istället en miss i regi och klippning. Ett generellt tips som jag brukar ge är att göra varje scen i filmen till filmens bästa scen. Jag minns aldrig vem det var som sade det först, men det är ständigt lika relevant. Det är lätt att tänka att en viss scen fungerar eftersom den för fram informationen X eller Y, vilket är relevant för resten av filmen, men om det inte görs på ett bra sätt, så att scenen får en inre dramatik, då blir det en dålig scen. Ett tydligt exempel på hur bör göra är teveserien Vita huset. Se och se om, för där finns det mycket för en manusförfattare att dra lärdom av. /Jakob

Gorse: Du har helt rätt, och det var därför jag skrev som jag gjorde. Men han frågade ju uttryckligen om han hade "skrivit i fel form", så då kommenterade jag det. Och om man vill ha läsare så är det en fördel om man formaterar korrekt. Visst kan jag skicka min roman till en förläggare utan att låta meningarna börja med stor bokstav och sluta med punkt, men det förbättrar knappast mina chanser att få den läst. /Jakob

[citat=precision motion]Är det jobbigt och läsa, eller? Har jag skrivit i fel form?[/citat] Ja, du har knappast formaterat ditt manus korrekt, men det som i första hand hindrar mig från att läsa vidare efter de fyra första sidorna är att det inte händer något relevant. Vi får inte minsta ledtråd om vem Tobbe är, och en överväldigande andel av scenerna är rena transportscener av typen: "Tobbe går på gatan på väg någonstans". Hälften av scenerna kan klippas bort på en gång - jag skojar inte. Fyll istället ut de scener som återstår så att de upptar mer än en fjärdedels sida och så att de säger något som är relevant, något som får oss att bry oss om Tobbe och hans drömmar. /Jakob

Som jag förstår det så har du bara kopierat en fil från din hårddisk till en cd-skiva, och då du försöker spela filen direkt från skivan så hackar det. Det är inte så konstigt. Dataöverföringshastigheten från cd/dvd-spelaren är helt enkelt för låg. Gör en "riktig" dvd istället, dvs lägg inte bara din fil på en dvd-skiva, utan bränn ett korrekt dvd-projekt som funkar att spela upp i en vanlig dvd-spelare, alltså en som är kopplad till en teve istället för en dator. Det borde ge minst problem. Alternativet är att kräva av användaren att kopiera filen till sin dator först, men det ville du ju uppenbarligen inte. /Jakob

För det första, så finns det ingenting som hindrar någon här från att sno dina idéer så länge de bara är idéer och inte färdiga manus. En idé uppnår inte verkshöjd, som det heter. För det andra, så skulle jag inte vara det minsta skraj för att någon skulle sno en idé i alla fall. För att ta den idé som du själv presenterar som exempel, så känner jag igen idén mycket väl och har till och med använt mig av den själv, fast inte i filmsammanhang. Grejen är att det mycket sällan är den typen av idéer som är avgörande för om en film blir bra. Det är andra faktorer som avgör. Vad gäller din idé om en skräckis skulle jag säga att det är en ingrediens som kan fungera i en film, men det är knappast filmens tema eller ens centrum (det senare är en oetablerad term, så jag kan ha missförstått dig). Nåväl, om du vill få just den biten att fungera så måste du mycket riktigt lösa frågan om hur folk blir uppmärksammade på verksamheten. Att få kunder ryktesvägen, dvs att nöjda kunder sprider nyheten vidare tror jag inte på, för som du mycket riktigt påpekar så är risken för stor att någon protesterar och tipsar snuten. Istället skulle jag låta verksamheten bygga på att personerna bakom erbjuder sina tjänster till medlemmar i en viss förening snarare än vilka individer som helst. Exempel: Dödsklubben bildades av miljonärerna och goda vännerna Abbe och Klabbe då de insåg att de båda delade en onärd onskan om att utforska sina mörka drifter. På klubbmötena tittade man på mondofilm och drack konjak. Dödsklubben växte med tiden allteftersom Abbe och Klabbe värvade sina vänner från Lions och Rotary, men i Abbes och Klabbes hjärtan lurade längtan efter att få omsätta sina djuriska drifter i praktiken. Tillsammans med några skumma ryssar startade de verksamheten "Do what thou wilt" där man hade möjligheten att göra allt det du beskrev. Möjligheten att nyttja dessa tjänster erbjöds sedan klubbmedlemmar som de litade på och som hade varit medlemmar i minst två år. Resten är historia. "Är huvudkaraktären ett av offret eller kunderna?" Ett av offren? De dör ju. Nä, antingen gör man en av kunderna till huvudkaraktär, eller så låter man Martin Beck vara huvudkaraktär. "klarar alla kunder av att fullborda deras önskemål, vad händer om man ångrar sig?" (Först antar jag att du menar "sina" när du skriver "deras", annars förstår jag inte frågan.) Kanske inte, men det finns olika sätt att garantera deras tystnad. Det enklaste är dokumentera (de filmades ju) deras medverkan i alla fall, vilket skulle räcka för att fälla personen för förberedelse till mord om det kom ut. Dessutom finns det i mitt förslag ovan ett socialt tryck på kandidaterna att hålla tyst. /Jakob

[citat=Norbert]En intressant idé vore att slakta en gammal dv-kamera och försöka projicera bilden direkt på bildsensorn och på så vis slippa kamerans egna optik och dessutom mattskivan. Man byter helt enkelt ut videokamerans optik med andra ord. Någon som har provat detta?[/citat] Det är ju ingen idé. Problemet med bildsensorn är ju just att den är för liten för att man skall kunna få kort skärpedjup. Det är därför man använder en 35-adapter istället. /Jakob

Jo, visst finns det bygglampor med stativ; jag har några själv för den delen. Problemet är främst att de saknar den flexibilitet och maxhöjd som proffsstativ har, och dessutom är det svårt att rikta lampan precis som man vill ha den (och dessutom få den att stanna i det läget). Det är just sånt här som gör att det tar längre tid att ljussätta med bygglampor. Och det finns folk här på forumet som säger sig ha byggt egna klaffar till sina bygglampor, så så svårt skall det väl inte vara. Lycka till! /Jakob

Det finns fler trådar om detta, så jag råder dig att söka efter dem för fler tips. Men i korthet, ja, det funkar med bygglampor. Nackdelen är framför allt bristen på bra stativ, fästen, klaffar etc. Detta gör att det alltid tar längre tid att ljussätta med bygglampor. Om du har möjlighet att hyra belysning så är det att rekommenendera. Vanliga redheads inklusive stativ brukar kosta en spottstyver att hyra, men jag vet inte hur hyrmöjligheterna ser ut i Skellefteå... /Jakob

mzreklam: varför skapar du en ny kanal? Och var ligger egentligen problemet? Om du sitter med PS är det ju knappast knepigt att skapa bilder med transparenta områden. Exportera bara loggan i ett format som stödjer alpha (targa, ping, psd...) och som även stöds av filmredigeringsprogrammet. Sedan är det bara att importera och lägga ovanpå. Att loggan från början är i eps-format spelar ingen roll med tanke på att PS ändå rastrerar den då den importeras. Hela uppgiften känns busenkel, så jag kanske har missat något? /Jakob

Okej, om det är så du vill ha slutet så är det bara att köra på det. Slutet kan mycket väl fungera; det är bara det att filmen då måste leda fram till det. Jag ser på en gång två möjliga lösningar. Den första är att behålla killarna som huvudroller och fokusera mer på hämnden och göra den mer raffinerad. Egentligen skulle nästan allting före hämnden kunna vara backstory, om du förstår hur jag menar. Du måste också göra hämnden spännande. Sett "Blåsningen" eller någon annan kuppfilm? Det är ingen vits med en blåsning om man vet i förväg att allt kommer att gå som smort. Den andra lösningen är att ge Sofie huvudrollen och låta hela dramat ses ur hennes perspektiv. Då behöver egentligen inte intrigen förändras så mycket. /Jakob

snabela86 skrev: "Med tanke på att det bara var ett grovmanus och att jag ville veta om idén höll eller inte så tycker jag du överdriver din kritik en aning." Jag är inte säker på vad du menar. Skall jag inte vara negativ för att det bara är ett tidigt utkast som kommer att förbättras? Tja, faktum är att jag bara kan ge kritik på det du har skrivit, inte det du kommer att skriva i framtiden, eller hur? Eller menar du att jag skulle ha nöjt mig med att säga att jag trodde på grundidén och inget mer? Det känns föga konstruktivt. "Slutet ändrar jag inte på." Hej, det är ditt slut, inte mitt. Du gör väl vad du vill med det. Fast jag vet inte riktigt var du menar att slutet börjar. Är det den tredje killen du inte vill dumpa? Eller är det att Daniel och Rikard blåser Sofie som du vill ha kvar? Eller är det ända från... tja, jag vet inte. Hur som helst ser jag det inte som särskilt givande att diskutera slutet som en isolerad företeelse frikopplad från resten av filmen, och då jag fortfarande är skeptisk till det som kommer före slutet så känns frågan om själva slutet än mer bisarr, från mitt håll alltså. Äh, jag vet inte om du fattade vad jag menade med det där, så låt oss säga så här i stället: vilken historia vill du berätta? Vad är poängen? Vad är temat? Vilken känsla vill du att publiken skall ta med sig från filmen? "Detta är fortfarande ett grovmanus, men kommer du med något konkret så bara säg till!" Det beror på vad du menar med konkret. Jag tyckte att jag var väldigt konkret i mina första kommentarer. Säg vad du är ute efter så ökar chanserna att du får de svar du söker. "Tack så länge!" Varsågod! /Jakob