gorse

Jag tror vi egentligen är rätt överens. Jag ringde och frågade tullen. Det var inte så komplicerat. Jag ställde frågan som sådan; Om man åker till tex usa och köper en kamera som kostar mer än 1700 så måste man förtulla den när man kommer till sverige. Men, om man hade med sig en dyr kamera från sverige, får man ta med sig den hem igen? svaret jag fick var i följande stil; Man kan ta med sig en dyr kamera från sverige utomlands. Men, när man kommer tillbaka till sverige måste man kunna visa att man hade den med sig från sverige tex genom att visa svenskt kvitto om det skulle blir diskussion om kamerans ursprung. Har man inte kvitto eller på annat sätt kan visa att man hade den med sig, så får man vackert betala moms och tull och hela videvippen varken man har köpte kameran i sverige eller inte. Hon som svarade var noga med att tala om att om kameran kostar 3500 kr så måste man förtulla hela värdet, dvs man får inte dra av 1700. Jag läser ut svaret som var och en får själv avgöra om man på något sätt utmärker sig så att man får uppmärksamheten på sig. Om man får det, så är det en själv som måste bevisa kamerans ursprung. (800 spänn i övervikt var ju billigt)

Ibland känns det som jag talar för döva. Tullen vet att en Canon xl1 inte är en vanlig semsterkamera. Tullen är inte dum ihuvudet. De vet avd en kamera kostar. Men det är inte det tullen spenderar sin tid att ta fast, även om de kunde. Antagligen kommer det att gå bra att ta med en kamera men det är inte lagligt eller medmänsligt rätt att släpa omkring dyr utrustning. Många länder kräver att man fyller i varudeklarationer och massa andra papper, vid införsen i (ut-)landet, även om man har för avsikt att ta med det hem igen. Jag har varit delaktig i att släpa med datorer till italien för en förevisning och utrustningen skulle hem igen. Det var inget märkvärdigt, men den italienska byrokratin var ruskigt komplicerad. Det existerade liksom inte i deras sinnesvärld att prylarna inte skulle säljas i italien utan de skulle tillbaka till sverige igen. Jag begrep nada. När prylarna skulle in i sverige igen, rotades alla papper fram som fylldes i när man tog med sig grejorna UT från sverige. OM resonemanget om att "jag tog med den från sverige" verkligen skulle hålla måste den naturligtvis "exportdeklareras" om man skall vara säker. På tullens hemsida talar man i termer om "begränsningar av varor i mitt personliga bagage". Jag citerar från tullens sida: Fråga:Jag ska åka till Japan och köpa en videokamera där, är det fritt att ta med den hem till Sverige? Svar:Tänk på att du bara får ta med dig varor för ett värde av upp till 1.700 kr utöver din resanderanson av sprit och tobak avgiftsfritt till Sverige då du ankommer från ett icke EU-land. fråga:Jag ska åka till Australien och ta dykcertifikat. Dykarutrustningen ska jag köpa där och använda vid min utbildning. Måste jag betala några avgifter för den då jag kommer hem igen trots att utrustningen är använd? Svar:Nu ska du åka till ett land utanför EU, vilket innebär att allt som du handlar (förutom sprit, vin och tobak) får tas in i Sverige utan avgifter om värdet inte överstiger 1.700 SEK. Det innebär att om din dykarutrustning kostar mer än 1.700 SEK så måste du betala införselavgifter som baseras på inköpsvärdet på din utrustning. Men som sagt, jag mina ord är inte den sista sanningen. I morgon (om jag kommer ihåg det) skall jag ringa tullen och fråga vad som gäller i denna hypoterIska fråga så får vi ett klarläggande en gång för alla. Ps: Jag har varit i latinamerika och vet hur kul det är. Flygpersonalen stal min videokamera. De j*vlarna har ju till och med suverän utrustning för att genomsöka väskorna utan att öppna dem. Jag får skylla mig själv.

Min erfarenhet är att tullar'n sällan jagar "normalbrottslingar" som köper saker utomlands. De är intresserade av knarklangare, varusmugglare i stor skala (läs lastbilar med sprit och ciggaretter) och andra storskojare som satt i system att "lura" tullen. Om man skall klyva hårstrån så står det att man får inte föra med sig varor för mer än 1700 kr inklusive sprit och ciggaretter. Det ligger också i linje med vad flybolagen ersätter en förlorad väska. Tullen är inte dum i huvudet. De har superkoll på vart man varit och vart man skall. Även om du äter upp biljetten så vet de det ändå, för passagerarlistorna ligger på data. Tullen är inte dum i huvudet-2. De vet vad grejor kostar, vilka märken som gäller osv, och var de säljs och vad folk brukar ha med sig. Och om man inte har kvitton så tar tullen de värden som de hittar på och för säkerhets skull 3-dubblar de värdet. Det är fler än en person som köper tex amerikansk 50-bil i USA, grejar kvitto på att bilen kostat 1000US$ och tullen bara säger "hej tjenare" och tullar in bilen för 35000US$. Men som sagt, tullens uppgift är inte att sätta fast svenssons. En gång jag landat i Norrköping (pytteliten airport) från Mexico city-frankfurt-köpenhamn-norrköping så gick tullarn rakt på mig medan jag letade mina väskor på baggagebandet och frågade var jag kom ifrån (mest för att bekräfta). "-Jaha, kom med här." De rotade igenom alla mina väskor grundligt, frågade var jag varit och varför (upprepade ggr). De hakade upp sig på mitt mexikanska medicin-föråd (jag hade dragit på mig en förskyllning de sista dagarna) och lusläste paketen, räknade pillren, och skrev upp på ett papper. Att jag hade två flaskor tequila för mycket sa de inte ett pip om och jag fick behålla dem. Efter 25 minuters väntan fick jag medicinen tillbaka och de tackade för samarbetet. De tog INGEN annan för kontroll. Om det beror på att jag hade långt hår eller om de viste att det bara var en på planet från köpenhamn som kom från mexico vet jag inte. Andra gången tullarn (i Madrid) var lite intresserad var varför jag hade ca 20000 kronor i sedlar i mexikansk valuta (rätt skaplig trave faktiskt, gick inte ens att rulla ihop). Jag sa att det var reskassan och efter lite upprepade frågor om hur och varför så var det bara att passera. Efteråt listade jag ut att de har begränsningar på hur mycket valuta man får föra över gränserna utan att redovisa dem. Vad gränsera går är olika för olika länder. Min slutsats är, det är bara att prova, men försöker man argumentera med en uniformerad person i tjänst förlorar man alltid. Särkillt om det är i USA eller i länder med tvivelaktig känsla för vad som är rätt och fel (läs;korruption). Man skall heller aldrig försöka muta någon om han inte själv föreslår det.

[citat=Adam88][citat=gorse]Om man färgar vattnet rött kan det ju bli tusan så effektfullt när dockan slår i gatan om den ramlar ner från hög höjd.[/citat] Om den går sönder vill säga... ;)[/citat] Det tror jag nog. Arnars får man justera höjden. Eller byta flaskan mot en påse. Det här skulle man kunna utveckla med tex vattenmelon, slaktavfall eller annat gore om man har lust.

Tack jag står nog över. Något som kanske skulle vara riktigt nyskapande skulle kanske vara: Ett välskrivet tätt manus där varje ögonblick bär filmen framåt. Gammaldags hederligt skådespeleri. Sparsamt med bländande effekter. Inga skjutvapen/explosives. Inga datorer förutom redigeringen.

På tal om svenska flygplan. I filmen "Under solen" flyger en Saab 29 tunnan över ett par ggr i filmen. Vid inspelningstiden för "Under solen" fanns ingen fungerande tunnan i flygdugligt skick. Kan det varit en datoriserad scen? Nån som vet?

Kameror tar man ALLTID som handbagage. I resväskan blir den stulen och hemförsäkringen ersätter INTE värde saker som försvinner ur resväskor.

[citat=Bleckert]...regeln på 1700 låter ytterst korkad ...[/citat]Instämmer. [citat=Bleckert]...kläderna man har på sig kostar mer än 1700...[/citat] Försök köpa en kostym för 1700. Då får man leta på myrorna...

Mr_MR [citat=Broman]Men hur skulle det vara om man gjorde en film om nån som bara var stark. (t.ex.)[/citat] Stålmannen? Hulken? Bamse? Karl-Alfred? Att vara stark lär väl knappast någon göra anspråk på upphovsrätten för. Magnus Samuelsson skulle väl isåfall ha den.

Jag skulle inte tro att det spelar någon roll. Fast det står att man inte får föra in varor för mer än 1700 kronor. Hur man skall läsa det är jag inte så säker på, men en tolkning är att totala värdet är 1700 kronor på det man har med sig in, varken man hade det med sig ut eller inte. I så fall spelar det inte någon roll om man har kvitto eller inte. Men, som du sa, mig har de aldrig stoppat och jag tror inte det är tullens mening att sätta fast vanliga medborgare.

Jag har lite svårt att ta websidetext på allvar som dels innehåller fel, dels lägger ord i munnen på motparten och som avslutar med att brott är legalt om bara tillräckligt många gör det. Hemskt ledsen. Byt ut piratkopiering mot fortkörning, hembränning eller knulla mot betalning, sälja knark, fuska med skatten, stjäla statliga medel (*), dricka sprit som minderårig och argumentera återigen på samma sätt och hör hur det låter. Däremot håller jag med om att piratkopieringen är svår eller omöjlig att stoppa, precis som prostitution, knark eller annat lämpligt. Att piratkopiera är en kultur är också svårt att säga emot. Att organisationen som bevakar sina intressen begår övertramp är också svårt att säga emot. Om man skall se krasst på saken, så får vi kanske leva med piratkopieringen men man får nog allt leva med att riskera att bli ertappad. (*) Att stjäla statliga medel är allmänt accepterat i korrupta länder som tex Mexico. Det är likfullt olagligt, men "alla" gör det och försöker man göra något åt saken får man "alla" emot sig. Men att rättfärdiga det? En mexican ser inget problem med det.

[citat=Dawey]Om det är uppenbart vart ifrån manuset kommer, så är det stöld.[/citat] Det är det som domstolen kommer att tvista om, var gränsdragningen går. Om jag skriver följande mening: "Det är så dumt att det inte är sant, sa bull." och det skulle ha verkshöjd så är "Det är inte sant så dumt det är, sa bill" inte något intrång på upphovsrätten även om det tillsynes är samma mening. Det är därför jag tjatar om att man kan inspireras, men det måste vara helt egna ord HELA VÄGEN. Precis som du säger, om det är uppenbart varifrån inspirationen kommer så lär man bli anklagad för stöld. Skyldig är man när man blir dömd. Vad är det som skiljer den ena filmen från den andra av typen; Tolv-korkade-amerikanska-ungdomar-åker-till-ett-öde-hus-för-att-dricka-sprit-och-ha-sex,-men-det-kommer-en-farlig-typ-med-motorsåg-och-dödar-dem? Sen har man ett annat problem, att prylar kan vara varumärkesskyddade och då klampar man på andra problem. Därför kan man räkna med en stämning om man tex ritar ett tintin-äventyr även om man hittat på berättelsen själv. EDIT: Jag kom just ihåg att Da Vinci-koden anklagades ju för plagiat för någon annan hade redan skrivit en liknande bok. Förvisso finns en liknande bok, men tyvärr.... Det finns inte en enda mening som är samma. EDIT IGEN: Van Helsing är ett annat bra exempel. Inspirationen kommer från mina favoritfilmer, universals studios monster. Men stöld? Nej,absolut inte. Hur de löst karaktärerna vet jag dock inte, men berättelsen är helt unik.

[citat=Broman]Så att ta en idè och göra om den är alltså tillåtet?[/citat] Ta inte mina ord för den absoluta sanningen, men som jag ser på det så borde det gå bra om det bara är en egen berättelse som är tillräkligt unik. Det funkar ganska dåligt att skriva om rödhårig flicka med flätor som är jättestark som heter Lotta och har en åsna som heter lilla gumman, och en papegoja som heter Herr Larson. Det måste vara bättre än så. Om jag inte cyklar är "Blade Runner" en film löst baserad på novelen ""Do Androids Dream of Electric Sheep" av Philip K. Dick. Men titeln kommer från en bok av Alan Nourse, "The Bladerunner". En man som heter William S. Burroughs skrev ett manus "Blade Runner: A Movie" baserad på Nourses novell. Ridley Scott köpte rättigheterna till titeln, men varken till några böcker eller manuset. Första utkastet till Blade runner är skriven av Hampton Fancher medan andra och det tredje och slutliga skrevs av David Peoples. Ridley Scott hävdar att han aldrig har läst novellen av Philip K. Dick. Dra vilka slutsatser ni vill.

[citat=T-kock]Men man får väl inte sno karaktärerna... Eller? :I[/citat] Nej, man får allt hitta på egna karaktärer, om man vill ha egen verkshöjd. Man måste hitta på, bearbeta och göra om så mycket att det blir ett helt eget verk. Det måste skillja sig så mycket att det inte råder något tvivel att man inte kopierat. Men precis som man "sno" ideer ur film kan man "sno" ideer från litteratur. Fast frågan är om det inte är enklare att fråga?

Författarförbundet försöker reda ut upphovrättsskyddet med bla följande text: "För att ett verk skall vara skyddsvärt skall det ha en viss originalitet (s k verkshöjd). Upphovsrätten skyddar dock inte idéer utan endast det konkreta uttrycket. Litterära verk som romaner och dikter är skyddade av upphovsrätt. Detsamma gäller bearbetningar av ett verk såsom översättningar och dramatiseringar av romaner." Om man läser "dramatisering" som filminspelning eller teater så är det nog svårt. Att skriva manus tolkar jag som "bearbetning". Men jag är dataingenjör, helt utan juridiska kunskaper. Men man kan inte upphovsrättsskydda en idé, så det borde gå att göra en fri tolkning inspirerad av en bok. Då uppnår man egen verkshöjd och har upphovsrätten till det nya verket. Men räkna med anklagelse om stöld...

Hm, man skulle faktiskt kunna distribuera lite av filmandet också. Om det är en scen som inte behöver skådespelarna, så kan ett filmteam i överkalix greja tagningen av midnatssolen medan filmteamet i skåne kan filma vågorna i havet. De team med mindre erfarenhet filmar "mindre" scener. Varje team har sin egen "chef" och kan spendera hur mycket resurser de har lust för att sin pusselbit skall bli skitbra.

[citat=FredrikD]Piratkopiering är inget nytt. Mina bröder kopierade ganska flitigt redan på 80-talet. [/citat] Cykelstölder är inte heller något nytt. Jag fick cyklar stulna redan på 70-talet. Ändå såldes det inte så mycket cyklar på 70-talet som i dag. Jag tror inte antalet cykelstölder påverkar försäljningen negativt.

----ajfan man skall inte vara för otålig med att trycka på postaknappen----

Känner du ingen som spelar piano? Denne skulle isåfall kunna sitta och improvisera till din film. Det skulle kunna bli skitbra. Annars var det ju en kille här på forumet som spelade ur hjärtat (av hjärtats lust) som annonserade i annonseringen.

På tal om stumfilm så har jag tydligen missat en film man borde ha sett. http://www.archive.org/details/TheGolem Håller jag just nu på att konvertera från MPEG till DVD-format så jag kan glo på min vanliga teve. I preview-fönstret ser det ju lovande ut. Den där lergubben kollade jag in i Prag senast jag var där.

Jag har skrivit ett manus på en kort novell. Jag läste novellen flera ggr och skrev sen fritt ur minnet. Jag tycker det svåraste är att bryta sig loss från novell/roman-formatet och verkligen göra film av'et och inte göra illustrerad novell/roman.

Jag har tänkt tanken flera ggr om. Ett annat förslag som är lite enklare att genomföra är att starta en tråd med någon sorts stafett-manus. Om det blir bra, då kanske vi kan filma det?

När ni ändå gämför, hur står sig DV mot tex VHS och hi8?

[citat=final_cut]... Fattade ingenting när jag såg den för första gången när jag var typ tio.[/citat] Sunes jul är defenetivt en vuxenserie. Att de körde den som julkalender för barn är för mig fortfarande obegripligt. Bara en sån replik (av sunes farsa) när de skulle äta julbord: "Ta lax, det är dy...eh gott." Sunes lillebrorsa tyckte ju bara om potatis.

Skulle tro att just Sunes sommar gjorde att det tog åratal innan jag accepterade Beck-filmerna. Så fort jag såg en Beck-film så var det Sunes farsa som var pajas i rutan. Inte föränn nu som jag börjat gilla Beck så när alla andra sett Beck till de kräkts så har jag mitt nöje kvar... Appråpå Sune, så tycker jag Sunes jul är sju resor bättre än Sunes sommar.