TheBrotherOfLight

[citat=final_cut]Att döda en katt för en film är däremot konst. Kattens död sätts ju i ett konstnärligt samband, då detta är den enda orsaken till att katten är död.[/citat] Okej, du tar hem priset som Voodoos sjukaste medlem. Nej, men du bör se över det där, eller läs om det när du blivit lite äldre. Så då är snuff konst i alla fall? Jag menar, dödar vi katter för konst så kan vi väl döda människor för samma syfte? Det kanske till och med var det Hitler & Co sysslade med? Mycket blev väl dokumenterat... Nej, jag menar filmat? Det är inte en människas uppgift att bedöma värdet på vissa djur. Vi kan inte nervärdera ett djur så att vi med rent samvete kan döda det för vad du kallar "konst". Lika lite som en mördare kan ha ett motiv starkt nog att döda en annan människa.

Jag tycker det beror på vad meningen är. Om det är någon speciell formulering så anser jag att det är okej. Men som den meningen du skrev, jag tycker det är mer som ett ordspråk. Och då blir det typ samma sak som om du skulle börja snappa åt dig djungelordspråk. Sedan kan man ju förstås ta lite friskt och hoppas att det är få i filmvärlden som spelar tevespel.

Kan en film vara en upplevelse?

Det finns ingenting som konst. Konst är bara en ursäkt för att göra sjuka eller helt jävla tråkiga saker acceptabla och kommersiella.

Jag har inte sett originalet. Såg bara halva Redux, för jag hade svårt att hålla ögonen öppna.

Hans rolltolkning av farsan i Familjen är värst har utan tvekan haft störst intryck på mig och den har betytt mycket för hur jag tänker och ser på film.

Syftet med filmen ni talar om är ju att få upp ögonen för vad Japanerna gjorde med Kineserna under Andra Världskriget. Regissören vill ge oss vetskapen och han vill visa hur sjukt det är. Men om han då tar med ett levande lik... Ett riktigt lik av en liten pojke och dödar en katt och eldar upp råttor, så ser vi inte hur sjukt Japanernas beteende var, men hur sjuk regissören är. Nu säger inte jag att det regissören har gjort är sjukare än vad Japanerna gjorde för en massa år sedan, men att han får en att se på honom hellre än hans budskap. Samma sak anser jag om Cannibal Hollcaust. Jag gillar verkligen idéen med filmen och budskapet och hur regissören väljer att berätta det, men mitt ogillande för vissa saker han har med i filmen väger tyngre och jag blir blind för temat. Och någon säger att det han tar med i filmen (djurslakten) är samma sak som i verkligheten, bara det att det nu är filmat. Det håller jag med om. Men jag blir som smått äcklad av just att det är på film. Så fort man fångar ett ögonblick på film - det kan vara vad som helst - så blir det underhållning. Tänk dig till exempel en person som spenderar dagarna till att titta på snuff på sin dator. Om han i verkligheten skulle se en treåring bli överkörd av ett tåg så skulle han inte gilla det, även om han skulle ha skrattat åt det om det var på hans datorskärm.

[citat=Grahnbarr]Men vad jag hört om CANNIBAL HOLOCAUST så är väll den mer äckel-shokerande än skrämande, eller har jag fel??[/citat] De våldtar, torterar och mördar djur på riktigt. Sedan så blev regissören faktiskt hämtad av polisen, för att man trodde att det var riktiga mord på människor. Det säger en hel del. Självklart så var det inte så. Men jag skulle inte ha några problem med att mörda människorna bakom filmen för all jävla djurmisshandel. That's just me though.

[citat=r_orsen][citat=TheBrotherOfLight]Jag gillar det. Lycka till.[/citat] Haru lust att hjälpa till?[/citat] Jag hjälper gärna till med manus. Att filma däremot blir svårare, på grund av långt avstånd, och dessutom så är det inte min grej. Men maila mig på TheBrotherOfLight@hotmail.com om du vill så kan vi planera hur vi ska lägga upp det.

Inte vet jag. Jag bara skriver manus. Och hur som helst, så gillade jag sättet han skrev på. Men visst, han kanske behöver se över det där med reglerna. Men killen är ny så han har gott om tid. Jag har varit här i något år nu tror jag, håller fortfarande på och lär mig regler.

Uppmuntring heter det. Jag låter honom veta att jag läst manuset. Om ingen kommenterar så är det lätt hänt att man tror att ingen gillar det man gjort. Och det är en synopsis. Jag visste inte ens att det fanns regler för hur en sådan skulle skrivas. Jag hakade inte upp mig på något ändå.

Nu överreagerar du. Sluta kalla mig saker är du snäll. Och jag tycker hans idéer är bra. Ingenting är perfekt.

Det har ingenting med dina inlägg i mina trådar att göra. Men först läste jag att du tyckte att en av killens saker "sög", sedan säger du "lägg av med det". Du kanske kan säga att "jag tycker bla bla bla" istället.

Tänk på att bara ha en karaktärs V.O.s, annars blir det rörigt. Kanske om du gör episodfilm eller komedi kan du strunta i den regeln. (SIDNOT: Leiner vet inte vad episodfilm är utan bara säger vad han hört av andra.)

[citat=tomasz1985]Sen vill jag tillägga att jag inte gillar sättet du skriver din "synopsis" på. Skriv en vanlig klassisk synopsis som klargör vad din story handlar om. Du försöker även att låta poetisk, lägg av med det.[/citat] Jag tror någon har attitydproblem. Du kanske kan formulera det där så att det inte låter som en jävla order?

Jag diggar även den här tragedin. Men jag undrar om det är så smart att ploppa ut idé efter idé. Risken finns att saker och ting blir halvgjorda om man har flera projekt på gång samtidigt. Men kör hårt!

Jag gillar det. Lycka till.

[citat=Pandan]Kom ihåg, för varje manus du skriver bör du ha läst tio. Annars blir det aldrig bra.[/citat] Dock så kan det, i värsta fall, hända att du läser tjugo och gör ett pinsamt dåligt. Lycka till!

Omedvetet var det, men inte roligt. Snarare pinsamt...:( Har ändrat nu.

[citat=final_cut]En uppföljare ska kunna stå på egna ben. Vara en självständig film. Som t ex uppföljaren till SHAFT eller GUDFADERN. Inga j***a upprepningar eller anspelningar på förra filmen.[/citat] ;) Japp, delade uppfattningar var det.

Adam, Word-mallen, som heter Scriptmaker, göra så att dessa kortkommandon fungerar. Det är delvis därför som jag tycker att det är bra. Är i och för sig det enda manusprogram jag använt, så det kan finnas bättre.

James Woods.

En bra uppföljare ska integreras med föregående filmen på ett genialiskt sätt. Jag tycker man inte ska göra en uppföljare om man inte planerade den när man skrev första filmen. Jag kan inga bra exempel på bra uppföljare. Terminator 2 som någon sade. I böcker så är helt klart Jan M. Auels böcker om Ayla i särklass. Hela boksviten var planerad från första början (fem feta böcker), och ynkliga detaljer från första boken förändrar ens intryck av den femte. Ett annat bra exempel är tevespelsserien Syphon Filter. De tre spelen var alla skrivna av samma föfattare och de var alla planerade på en gång. När man "spelar" karaktärernas flashbacks i SF3 så är det en underbar känsla man får när allt stämmer överens med vad man fått veta om deras förflutna i tidigare spel. En bra uppföljare, i min mening, är inte en uppföljare, men en del av samma film som föregångaren.

Gör båda till protagonister.

Jag har alltid skrivit manus med den mallen. Och all storlek på text och radavstånd är förinställt. Easy money.