vilcans

Varför vill du veta det egentligen, Lomier? Om någon säger att det är jättesvårt att komma in, kommer du att låta bli att försöka då? Eller om någon säger att det är jättelätt att komma in, kommer du anta att du kommer in och planera därefter? Och huruvida det är svårt att komma in eller inte hänger i slutändan på dig. Om du är superbegåvad så är det lättare för dig att komma in än om du är skitdålig.

Det verkar som om originalfrågan egentligen inte handlar om hur man får inspiration, utan hur man vidareutvecklar en idé, och det handlar nog inte så mycket om inspiration, utan snarare koncentrerat arbete.

Helt okej musikvideo. Jag antar att det svartvita gör väldigt mycket för att det ska se bra ut. Det är välredigerat och fotot är i regel snyggt, men det är ett par ställen då jag stör mig på fotot. Det är i introt när ni filmar trummisen i grodperspektiv och pinnen på hihaten "petar" honom i ansiktet. Lite senare sticker basen ut från ansiktet på en kille. Imponerade att ni har lyckats med att få nån källare att se ut som en bar, men det jag gillade bäst var nog när tåget åkte iväg skitsnabbt. Du har nog rätt i att inte göra "röda klänningen"-effekten igen. Även om det är en cool effekt så är den "lite" gammal. Skön låt också förresten.

Haha, klockren beskrivning Usarpe! Själv är jag såpas vuxen så att jag vågar erkänna att jag tyckte Titanic var bra och att jag blev rörd av historien.

Du kan ju pröva någon av de här känslorna om du vill ha nåt lite annorlunda: Känslan av att sitta i en förortslägenhet med kabel medan våren rasar utanför Känslan av att Pugh var bäst på första plattan Känslan av att vilja bli nåt stort innan man dör Känslan av att aktiehandel e någonting fel Känslan av att lördagshandla, å få spel Känslan av att egotrippen långt om länge går ur kroppen Detta har jag snott från låten Känslorna av Doktor Kosmos. Hela texten finns här: http://www.uppercutmusic.com/artist_d/doktor_kosmos_lyrics/kanslorna_lyrics.html

Marksänd? :-)

På nätet finns bara trailern, men där finns lite dialog: http://www.librador.com/pataget/ Om du vill ta nåt med musik så måste vi ju kolla med Thomas, men det ska inte vara nåt problem. Kan du berätta mer om vad du ska göra?

Klart jag var ironiskt. Jag tyckte "Jag upplever att de flesta kör nerifrån och upp." var en så lustig formulering att jag inte kunde låta bli att kommentera. Jag kan själv på rak arm inte komma på mer än en av alla tusentals filmer jag sett där texten går uppifrån och ner. Så jag "upplever" det som att nerifrån och upp är vanligast, men någon annan kanske upplever det som 50/50... :-)

Ha, roligt! Självklart kan du få det. Enklast är att plocka från På tåget som jag fortfarande har på hårddisken. Där finns det långa dialogsekvenser som nog låter TV-aktiga. :-)

Gör nio spår, där varje spår innehåller en film. Ändra positionen för varje klipp så att de är där de ska vara på skärmen. Vad gäller ljudet så får ni ta rakbladet och göra klipp i ljudspåren, sen ta bort de delar som inte ska vara med. Tyvärr har jag inte FCP här så jag kan inte ge en beskrivning steg för steg. Hoppas det var till nån hjälp ändå.

Odenlab kan nog göra det, men de har ändrat sin sajt så jag hittar ingenting där längre. Jag bor i Barcelona. Var framkallade du här?

[citat=jonkanon]Jag upplever att de flesta kör nerifrån och upp.[/citat] Jag vill inte vara taskig, men när du skriver sådär så upplever jag det som om du inte har sett särskilt mycket film alls. Alltså, alla filmintresserade har väl observerat att det allra vanligaste är att texten kommer in från övre högra hörnet, cirklar runt gyllene snittet nere till vänster ett eller två varv och sen åker ut åt höger.

Jag hade valt en variant på alternativ 1, där OVER BLACK inte är en egentlig scen, och inte har ett scennummer. Detta har jag fått från ett eller flera amerikanska manus jag läst som löser det på det sättet. Alltså: OVER BLACK Vi hör en telefonton och sen NÅGON som sen lyfter luren.... [samtalet. Slutar med att luren läggs på, fortfarande OVER BLACK] 1. INT. CAFETERIA - DAY [beskrivning av följande cafeteria-scen]

[citat=jbergman][citat=vilcans]Det som Anna_Dea kallar symbolik kanske vi ska kalla "tematik" istället, jag är ingen expert på terminologin, men i vilket fall...[/citat] Nej, nu blir det förvirrande. Symbolik och tematik är helt skilda saker. [/citat] Jag var rädd för det... :-) Vet du den korrekta termen för detta? D.v.s. vad har ögon för roll i Blade Runner? Pengar i RoboCop? Alice i Underlandet i Matrix? Och händer i Titanic? Det är någon form av återkommande referenser till något som inte nödvändigtvis har med den yttre handlingen att göra... Det finns säkert något ord för detta som någon i filmsammanhang mer akademiskt bevandrad kan berätta. Det vore intressant.

[citat=Anna_Dea][citat=vilcans][citat=Anna_Dea]Att säga att regissera är vanligt jobb är ganska dumt. Alla regissörer har sina egna stilar och uppfattningar. Film är för männsikor, åt människor, av människor.[/citat] Och vad gör det till att inte vara ett vanligt jobb? Din beskrivning skulle lika bra passa in på läkare, städare, programmerare, revisorer, snabbköpskassörer, lärare... Alla har sina egna stilar och uppfattningar, och deras jobb är för människor, åt människor, av människor.[/citat] Skulle vara bra om du citerade allt med innan du säger något. [/citat] Vad menar du med denna mening? Jag får inte grammatiken att gå ihop, så tyvärr förstår jag inte. Inget illa menat. [citat=Anna_Dea]Du jobbar med männsikor när du gör film. Och det är främst för att andra människor ska kunna se vad du har åstadkommit. Du förmedlar känslor genom bildrutor. Vad har städare med andra männsikro att göra? Du sopar rent här och där. Har inget med att jobba med människor. Likaså programmerare, revisor, snabbköpskassörer. [/citat] "Vad har städare med andra männsikro att göra?" Vilken fråga... Tror du städare gör rent för sitt eget nöjes skull? Såklart de gör ett jobb åt andra människor. Men nu blir det lite klarare: [citat=Anna_Dea]Allt det är så hjälper man andra människor med det MATERIELA! Och jag sa att film handlar om människan. och med ditt svar så verkar det som allt handlar om det materiela. Kom med ett bättre genomtänkt svar nästa gång, Tack. [/citat] Ja, dessa yrken hjälper mer med det materiella. En filmregissör hjälper väl mer med det själsliga. Gör det filmregissör till ett mindre "vanligt jobb"? Vanligt i betydelsen att inte så många har ett liknande jobb, och jobbar med det själsliga? Kanske det, men det kunde du ha varit tydligare med att du menade från början. Det lät först som om du menade att filmregissör på något sätt i grunden är väsensskilt från andra yrken. Och det tror jag inte alls. De flesta yrken är speciella på sitt sätt. Filmregissör är ett av dem.

EDIT: Sorry, kommenterade för snabbt innan jag fattat vad jag läste...

Jag såg denna tråd först nu. Programvaran ser väldigt intressant ut, men jag fattar inte vad det är för licens på den? Celtx verkar ju vara ett företag, men affärsmodellen verkar inte handla om att sälja programmet. Inte heller servertjänsterna verkar de ta betalt för. Och inte är det ett open source-projekt heller. Så vad är det? Skumt.

[citat=Anna_Dea]Att säga att regissera är vanligt jobb är ganska dumt. Alla regissörer har sina egna stilar och uppfattningar. Film är för männsikor, åt människor, av människor.[/citat] Och vad gör det till att inte vara ett vanligt jobb? Din beskrivning skulle lika bra passa in på läkare, städare, programmerare, revisorer, snabbköpskassörer, lärare... Alla har sina egna stilar och uppfattningar, och deras jobb är för människor, åt människor, av människor.

Intressant diskussion. Det som Anna_Dea kallar symbolik kanske vi ska kalla "tematik" istället, jag är ingen expert på terminologin, men i vilket fall... Många verkar tro att alls som kan uppfattas som "djupt" måste ha uppkommit genom någon magisk undermedveten inspiration, inte genom vanligt hårt arbete. Och om det inte är en magisk inspiration så var det inte genomtänkt från början, utan bara något som pretentiösa djupingar sitter och tolkar in i verken. Sanningen är nog, precis som jbergman menar, att det för det mesta helt enkelt är genomtänkt. Och det stämmer att när man sitter och klurar på ett manus eller ett bildmanus så kommer man på en massa skumma kopplingar mellan saker och ting. Från början är det säkert undermedvetet, men snart lägger man märke till det. Som motexempel (ja, tyvärr!): I en kortfilm jag gjorde så hittade jag ett tema väldigt sent. Det var när killen som gjorde musiken kommenterade att det var väldigt många speglar i filmen. Detta var alltså efter redigeringen, och då slog det mig att det faktiskt förekom tre speglar i en film på åtta minuter. Två av dem var med i bildmanuset och en råkade bara vara på inspelningsplatsen så vi använde den för en bildlösning, men jag tänkte aldrig från början på att ha något slags tema med speglar. Var detta med speglarna undermedvetet? Speglar ska ju symbolisera självbild, självgodhet eller nåt sånt (se något symbollexikon). Hade jag undermedvetet något sånt tema i filmen? Inte vet jag. Filmen var bara ett test för att se om vi kunde skapa en otrygg stämning. Det lyckades inte så bra tror jag. :-)

Idén är ju helt okej, men jag är rädd att du skulle skriva manuset i en enda mening. :-) Pröva att skriva manuset; idén håller. Tänk bara på att respektera läsaren genom att ha ett någorlunda läsligt språk.

Mm, den scenen i Kill Bill är cool, men jag misstänker att det är flera klipp som är ihopsatta. Den går ju från Steadicam till kran t.ex.

Inte så enkelt eftersom teater ofta spelas på en scen (eng. stage) som ser likadan ut hela tiden, men får föreställa olika miljöer beroende på vilken scen (eng. scene) som spelas. (Engelska översättningarna för att undvika förvirring eftersom scen betyder två saker på svenska.) Egentligen tror jag att svaret på originalfrågan är att det inte är så noga. Jag hade nog skrivit sekvensen med den springande killen som olika scener om varje scen hade någon betydelse. Om det inte var så noga att han sprang över gräsmattan hade jag antingen strukit det eller nämnt det i någon av de angränsande scenerna. Eller skrivit det som ett montage, om man verkligen vill visa att han springer. Men som sagt, så extremt noga är det knappast.

Jag såg Oldboy på bio, och det är säkert därför jag såg direkt att kniven var trackad. På TV ser det säkert helt okej ut. Ja, det är kul (och lite irriterande) hur lätt man ser saker när man väl har sett dem första gången. T.o.m sublimalbilderna i Fight Club ser jag så tydligt nu så jag fattar inte att inte alla såg dem direkt.

Det lär gå åt en hel del band om du ska filma med DV. Jag känner inte till någon DV-kamera som kan filma timelapse. Ett alternativ är att använda en digital stillbildskamera, som jag gjorde i filmen På tåget. Resultatet blev jättebra, och det roliga med stillbildskameror är att de har högre upplösning, så man kan delförstora bilden om man vill. (Se tråden http://forum.voodoofilm.org/showthread.php?t=2427 men tyvärr har jag inte kvar servern som filen låg på, så det går inte att se hur det ser ut.)

Synd att det syns så tydligt att kniven i Oldboy är inlagd. Cool scen annars, med inspiration hämtad från gamla 2D-fightingspel. Den ryska arken är fantastiskt skickligt genomförd, men är verkligen skittråkig. Fast den är ju inte menad som en actionfilm heller. Ja, War of the Worlds har en ganska lång actionscen i ett klipp (där man ser husen och bron i bakgrunden förstöras), men den följs av en jättelång dialogscen i en bil (i vad som ser ut som ett klipp, men som säkert inte är det). Är det nån som vet hur de gjorde den scenen? På DVD:n finns det ingen info. Det är nog den enda "dialogscen i bil" som jag kan minnas som är visuellt intressant. Terry Gilliam nämner t.ex. i kommentarsspåret på Tolv apornas armé att han tyckte dialogscenerna i bilen var tråkiga att göra.