Smörgåsmannen

Om jag har förstått rätt så handlar det alltså om att redigeringsprogrammet behandlar klippen som separata klipp, medan det med hjälp av metadatan hade kunnat visa upp det som ett långt sådant. Vilket kan betraktas lite som ett icke-problem då man skulle kunna lägga ihop dem i efterhand, eller har jag förstått fel?

Så trevligt för dig! Men återigen, du hävdar själv att displayen inte är den bästa och att man bör använda stativ. Då behöver du en extern monitor för en behaglig upplevelse. För att rigga en extern monitor och kunna ha den handhållet på ett vettigt sätt, kommer du behöva en rigg. Redan där är du uppe i närmare 10 000 i tillbehör. 2.5x crop gör att objektiv med "normala" brännvidder är snudd på oanvändbara för en vanlig person, då ska du ha en speed booster med bra glas, alt. ett pannkaksobjektiv - där spenderar du åtminstone 3000 kr. Vill du dessutom ha fler än en brännvidd - ja, då behövs fler objektiv, alternativt en zoom. På det så kan man glömma allt vad AF heter. Att den drar sinnessjuka mängder batteri och att man helst ska sitta på massor minneskort för att kunna utnyttja kamerans fulla potential. Behöver jag fortsätta? Min poäng är att det är skillnad på amatör och amatör, om det nu är vad du vill kalla dig. Jag utläser det som att TS vill ha en kamera som bara fungerar - och ger bra bild. Eftersom hans nuvarande kamera är av den typen (bortsett det med bra bild då). En Blackmagic-kamera (utom möjligen URSA) kräver en uppsjö av tillbehör. Med den utgångspunkten vågar jag påstå att det är helt uppåt väggarna dumt att rekommendera en sån kamera för ändamålet. Jämför med en RX10 som du köper för 7500 nytt, där du får med bra glas med fast bländare genom hela zoom-omfånget, en kamera med stabilisering så att du inte behöver bry dig om du har stativ eller inte, en vinklingsbar display (mer eller mindre nödvändigt för att filma, extern eller ej), och en i allmänhet användarvänlig upplevelse - utan större inlärningskurva. Man kan spara in på saker med Pocket-kameran, men då sparar du även in på användarupplevelsen. I så fall skulle jag hellre rekommendera URSA Mini, som är en långt mer komplett kamera. Men långt utanför budget. Vilket BMPCC också kommer att bli, med alla tillbehör som du köper på dig för att kunna filma dina barn när de springer runt i trädgården. Är det vad man filmar som styr utrustningen, eller utrustningen som styr vad man filmar?

"Jag filmar endast för privat bruk.." Hur kan du rekommendera en Black Magic-kamera för någon med det ändamålet? Bara för att man vill ha en kamera som filmar i något högre kvalitet än en vanlig gammal videokamera betyder det inte att man vill bygga en rigg för femsiffriga belopp för att få sina hemmavideor att se cinematiska ut. Det finns definitivt mellanting bland systemkameror/kompaktkameror som har inbyggd stabilisering och går alldeles utmärkt att använda så som de är, och dessutom filmar i kvalitet som är full tillräcklig för merparten. BMPCC är endast för de som ser ett egenvärde i filmandet och/eller jobbar strukturerat. Inte för glada amatörer som vill komma hem med fungerande material. Varje gång. Nicke: "Tyvärr" så har vanliga konsumentvideokameror halkat efter rejält och stillbildskameror ligger ofta långt före om man tar hänsyn till priset. Ska det vara värt att köpa en dedikerad videokamera i dagsläget bör man (enligt mig) spendera åtminstone 20 000 för att det ska finnas något slags mervärde i det.

Panasonic FZ1000 är en väldigt komplett kamera med 4K - om det är vad du är ute efter. Dock ligger den på 7-8000. Sony RX10 är snarlik, men utan 4k. Någon dedikerad videokamera tror jag inte det är poäng att köpa för de pengarna dock! I din prisklass kanske Sony A58, Sony A5100, Nikon D5300 eller Panasonic G6 kanske kan vara något. Men då tillkommer ju en del kostnader för objektiv etc

Det är inget måste att ha gamla objektiv, det är bara ett billigt sätt att komma undan med kvalitetsobjektiv. Att tänka på är dock att de oftast är mjukare än vad nya - bra gluggar är. Men de ger i regel en look som påminner om filmer från eran som objektivet kommer från. Att köpa objektiv från 70-90-tal känns ju ganska safe. Känner man sig experimentell så kan man leta bland ännu äldre, men då får man acceptera att de inte alltid lever upp till moderna standarder. De flesta fasta objektiv ger ju "bättre" kvalitet än Legrian. Grejen med den är ju att den antagligen inte flaskhalsar optiskt, utan det har med sensorn/codecen att göra. Hursomhelst kan du kika på gluggar från Samyang, Tamron, Tokina, Sigma. Leta på prisjakt efter något som ser billigt och bra ut, sök sedan efter video-/fototester och avgör. Det finns inget objektiv som ger extra bra skärpa med just 70D, utan ser det bra ut i ett test med 550D, så lär det se ännu bättre ut med din 70D. Märken att titta på vad gäller vintage kan vara Zeiss, Chinon, Pentacon, Jupiter, Tamron, Leica - ja, vad nu. Man kan grotta ned sig i att försöka hitta de som ger bästa optiska kvalitet, eller bara looken man är ute efter. Den mer konkreta fördelen med äldre objektiv är att till och med det billigaste skräpet var välbyggt på den tiden. I stort sett alla objektiv från tidigare än 90-talet är tillverkade i metall. Jag har själv 3 st chinon-gluggar (70-tal) och ett Tamron från någon gång i mitten på 90-. Jag filmar annars med Panasonic, och har utöver ovan nämnda endast deras originalobjektiv. Har således tyvärr ingen större koll på Canons egna utbud, annat än att jag vet att deras FF-zoomar är riktigt bra för sitt pris!

"Denna video"? Hur som helst så skulle jag säga att det beror på hur du jobbar. Jobbar du strukturerat, mycket på stativ etc. så hade jag valt 70D i dina skor, men då hade jag investerat en tusenlapp eller så i en adapter och ett par äldre gluggar. Objektiven som följer med kameran är sällan särskilt bra och vintage-objektiv är ett billigt sätt att nå upp i en mer filmisk känsla - om nu det är vad man vill åt. Är det ett mindre seriöst projekt så hade jag kanske valt Legrian. Får jag fråga, ska du köpa någon av kamerorna eller har du tillgång till dem i dagsläget?

Jag har också en liten önskan om att man går in för det och gör en lite billigare hybrid-kamera, med antingen utbytbara objektiv eller glas som känns mer robust, on-board ljud som funkar att använda, ND-filter och lite mer fysiska knappar dedikerade för filmare (jämfört med dslr). Idag kostar C100 mk1 ca 30 och den här 20. Det skiljer förvisso 10 000 men skillnaden i användningsområden mm. Är såpass stor att man funderar hur de tänkte när de utformade/prissatte XC10. Många, inklusive mig själv börjar ju tröttna på allt meck kring systemkameror. C100, FS7, JVC GY300 (eller vad den nu heter) är alla bra exempel på prisvärda hybrider mellan det gamla och det nya, men det måste ju gå att utforma något nedstrippade versioner, med lite mindre funktionalitet - för ett mindre pris. Vilket varken behöver betyda Super 35 eller 1"-sensor, utan skulle lika gärna kunna vara m43 eller APS-C. Nåväl. Drömma kan man.

Jag har då aldrig hört någon ge C100 "skit". Sen att den har halkat efter jämfört med konkurrensen när det kommer till codecs mm. är en annan sak. XC10 däremot är för mig ett mysterium.

Har du provat med ett annat minne, vilket som helst? Kan inte tänka mig att det skulle va otillräckligt för Canons vanliga komprimering, utan ML, men i högre bitrates är 30 MB/s i underkant!

Hej! Jag ska till sommaren spela in en musikdokumentär och har i förberedelserna velat fram och tillbaka över vad för slags ljudupptagningsutrustning jag ska köpa. I dagsläget har jag, som så många andra trillat i fällan att ha en alldeles utomordentlig kamera - men obefintligt med ljudgrejer. Pengarna har sinat och jag har inte råd med några större investeringar i dagsläget. Så specifikt utifrån ett projekt som involverar både en hel del ambiensljus, och minst lika mycket dialog. Där dialogen till 90% spelas in i en kontrollerad miljö (tyst rum), samt blandas upp med de resterande 10% "spontana" intervjuer under musikevenemang. Vad gör man bäst att investera i, en shotgun eller en recorder/stereomic? Jag tänker mig att intervjuerna som sker på evenemangen ska vara lätta att fånga handhållet som en person. Jag kan tänka mig att en shotgun inte är det bästa för bildutsnitten. Men att en stereomic tar upp för mycket skit runtom. Medan i en mer kontrollerad miljö så är shotgun trevligt för att undvika att rösten panar mellan kanalerna när intervjupersonen råkar röra på sig. sE Electronics Promic, Rode (Stereo) Videomic Pro, Tascam Dr22WL (recorder), Tascam TM-2X - är alla tänkvärda alternativ som ligger runt 1000-1500 i pris. Men jag har rätt bra koll på hur de låter, vilka som är bra, att Zoom H5 kan vara värd att lägga en extra tusing på etc. och känner inte att jag behöver tips på enskilda modeller, utan skulle hellre vilja låta erfarenheten tala för vad som är bäst i handhavandet för ett enmansband i en dokumentär produktion. Jag vill ha något som funkar att jobba med på en person och som samtidigt ger ett användbart ljud. För produktioner med högre krav tar jag in en egen person som tar ljudet och den här micken kommer alltså inte ens bli relevant.

Och sen har vi ju SFI då, som livnär mer eller mindre hela svenska filmbranschen. Men de, precis som vilken investerare som helst, ställer också höga krav. Om du inte vänder dig till någon regionsavdelning, ex.vis. Gävleborg, Dalarna, Västra Götaland eller vad det nu må vara - som alla har sina egna idéer över vad de finansierar. "Här i norr" är det inte så noga, har du en skaplig idé, ett driv och talang så kan du få ut pengar. Men det blir såklart svårare ju mer du söker. Jag är på väg att finansiera mitt andra projekt på det sättet just nu. Vissa regioner, så som Västra Götaland, Kalmar län mfl. ser dock mer till det kommersiella intressevärdet (rätta mig om ni har erfarenhet av det motsatta). Antagligen för att söktrycket är större. Du söker bidrag/stöd från den region du är skriven i. Dock blir det inga 500 miljoner.

Tråden är taggad med Stockholm, rätt lätt att missa då det inte står i rubriken.

Det är lite gränsfall, då de i vanliga fall inte jobbar med compositing utan endast 3D och animation. Men vi har kommit överens om att jag gör en "färdig" grade nu som de sedan matchar upp mot, sedan kan jag göra lite finjusteringar när 3D:n finns där. Tack hur som helst för din input, som tur är, så är kraven på finishen antagligen inte extremt hög den här vändan, så får se det som en chans att lära mig av eventuella misstag :).

Hej! Jag gör just nu en reklamfilm som kommer involvera en del 3D och effekter. Råmaterialet som dessa kommer läggas på är i en ganska platt färgprofil och kommer levereras till ett företag som jobbar enbart med just 3D. Jag söker förslag på vad som är bästa sätt att jobba mot dem i det här fallet, själv har jag tre sätt jag kan tänka mig att det är rimligt att jobba på. 1. Jag levererar material med platt färgprofil, men uppjämnade så att de matchar varandra. Som är brusreducerade och sedan har sharpening pålagt för att jämna upp detta. Företaget lägger sedan in 3D:n och matchar upp det mot färgprofilen i materialet. Därefter gör jag gradingen och klipp. 2. Jag levererar materialet helt "färdigt" och de gör sin grej. Sen skickas det tillbaka till mig för klippning. 3. Jag levererar råmaterialet (med eventuella korrigeringar - vilket egentligen är helt irrelevant eftersom det enkelt byts ut), men vid exporten så skickar de endast tillbaka tiff/png-sekvenser (med genomskinlig bakgrund) på det arbete de har gjort. Så att jag kan matcha upp både kanalen med 3D:n och kanalen med råmaterial separat. Sistnämnda alternativ bör ju ge allra största flexibilitet och är ju i min värld det allra bästa, men det kanske blir för omständligt istället. Alternativ nr 2 bygger ju på att 3D-företaget gör ett bra jobb, alternativt så finns risken att priset skenar iväg om man ska behöva bolla fram och tillbaka. Någon som har erfarenhet? Värt att notera: Råmaterialet kommer från en GH3 och är 72 mbps All-I med 8 bit färgdjup.

Jag skaffade en Panasonic GH3 för knappt ett halvår sen. Betalade 6000, såg den för 5000 som lägst därefter, men tror att den har utgått helt och hållet nu - åtminstone i Sverige. Skaffade senare 14-42-zoomen (senaste utgåvan), mest för att fota med, men jäklar vilken skärpa för att vara en budget-zoom. Att det finns såpass skarpa objektiv till rimliga priser till GH3/GH4/G6 mfl. tycker jag är ett köpargument i sig. Tidigare körde jag endast fasta vintage-objektiv, men nu åker de endast fram för porträtt och vid tillfällen där det behövs något extra ljuskänsligt. Så även jag backar Panasonic som (ett av de) bästa alternativen. Däremot skulle jag inte gå så långt som att påstå att Nikon är mindre intresserad av video än Canon. Idag skulle jag nog hellre köpa en D5500 eller D5300 än Canons motsvarighet. Sony a5100 är även det ett alternativ om man inte har något emot lite mindre kameror, och fördelen med denna kan alltså summeras till XAVC-s tillsammans med användarvänlighet för nybörjare. Man får inte glömma att det ska vara kul att filma också. Men vad som är kul att filma med är ju minst sagt en smaksak. Panasonic och Sony är väl vad jag skulle rekommendera att investera i, idag. Panasonic för kameror under 15000 och Sony för deras något dyrare kameror då det känns som att de kommer med en ny lansering rätt snart i de lägre segmenten.

Det vore ju intressant att veta typ vad som helst. Eftersom ni söker just regissörer och producenter, som ju antagligen förväntas lägga ner en hel del tid och engagemang. Vad vinner jag - eller någon annan för den delen på att producera genom er istället för att göra det på egen hand? Som jag ser det så beror det mycket på var ni själva lägger nivån - alltså vad ni gjort och vilka ni är. Hur många ni är, vilka resurser ni har. Söker ni någon som kanske filmat mycket och vill prova på att regissera/producera, eller söker ni folk som redan har erfarenhet av en del småstora produktioner? Om fallet är sistnämnda tror jag det finns all anledning att redovisa så mycket ni kan - för att locka in folk. För just nu känner jag ingen som helst motivation att söka, men vem vet ni kanske är en riktigt grym förening! (jag är redan med i ett par kreativa föreningar). Men sälj in det! Så kommer ni att få med fler och kanske framförallt bättre personer :).

Känner säkert ett antal som skulle kunna vara intresserade. Har ni något ni gjort hittills att visa, nån hemsida, eller skulle du kunna berätta lite om vilka ni är, ni som är med?

Självklart kan man det, om man vill att skådespelaren ska spela någorlunda sig själv. Eller om personens sätt är väldigt likt den tilltänkta karaktärens. Hur många tolkningar du vill göra beror på hur säker du är på hur det ska se ut.

Den där verkar ju ganska fullfjädrad, tack för tipset! Hade aldrig hört talas om märket tidigare heller, tar gärna emot fler tips på märken - så kan jag kika igenom sortimenten på egen hand.

Klämmer mig in och lånar den här tråden lite. Jag söker just nu en "bra", billig (prisvärd) 5-tums monitor med inbyggd peaking och gärna zebra. Är det någon som känner till en sån? Den får vara mindre också, men tycker 7" känns lite väl stort. De enda monitorerna jag känner till annars är Lilliput 5d-ii och något motsvarande från Ikan, och de är just 7". Mitt pristak ligger nånstans runt 3000, det får jättegärna vara ett kinamärke, men isåfall ska det vara ett hyfsat "beprövat" sådant, typ som Lilliput. Helst bör den även vara billigare. Det viktigaste för mig är att komma åt själva funktionaliteten - inte nödvändigtvist att ha en välkalibrerad monitor med perfekt färgåtergivning. Men det kanske går hand i hand. Tack på förhand!

Hej på er! Jag har på senare tid fått problem med allt skakigare händer, troligtvis nervrelaterat som yttrar sig när jag hamnar i konstiga positioner med kameran, ljudet eller vad jag nu håller i. Att filma med axelkamera eller rigg är inget problem, men jag hade tänkt bygga ner mig till en mer portabel och snabbjobbad lösning (också). Har skaffat en Varavon Sling för att hålla ena handen borta från fokusringen och det fungerar alldeles utmärkt. Således är jag ute efter någon smidig stabliseringslösning som frigör vänsterhanden, utan att belastningen blir för tung på högerhanden. Just nu lutar det mot ett handtag, eller cage med handtag, men är det någon som har tips på något annat? Tanken är att den ska användas ihop med en GH3. Tack på förhand!

Det är viss instegströskel i Premiere om man inte har redigerat (så mycket) tidigare. Men har du tålamod så är det ingen större fara. Annars är Vegas oerhört inituivt, men avfärdas ofta av professionella pga. att det inte varit särskilt stabilt. Jag har dock inte använt det sen Vegas 8, så det är möjligt att det blivit bättring på det.

Ursäkta att det tagit sån tid med svar. Har ingen egen uppkoppling sen en tid tillbaka. I princip så är det bara två klipp speglade mot varandra utifrån mittpunkten. Det finns även andra element inbakat, som "mamman" som går i mitten på bilden är filmat mot en svart duk, som sedan screenats in och de två tåghjulen är utmaskade och även dem screenade ovanpå. Det görs alltså med fördel i After Effects, Motion eller liknande program! Tack för kommentarerna, hur som helst! :)

Hej på er! Det var fruktansvärt längesen som jag delade med mig av något jag jobbat på. En väldigt bra anledning är att jag i princip bara har gjort två filmer under de senaste 1,5 åren. Den första av de två var en musikvideo, och egentligen mitt första "stora" (över 100 timmar produktionstid) projekt överhuvudtaget. Den senare - den här filmen, är min första regelrätta kortfilm. Eller ja, så regelrätt det nu blir när man har med mig att göra. Målet från början var att göra en snygg, experimentell musikfilm, där dialog finns med, men inte nödvändigtvis driver berättandet. Precis som den förra så är den filmad på en Panasonic GF2. Förhoppningsvis förmedlar den att det går att göra film som ser bra ut även på de billigaste grejer, bara man har lite vilja. Nog pratat. Här är trailern till "NU", som filmen heter! (Tar gärna feedback på klippet som vanligt)

Det kan det vara! Mitt Dörr-stativ är en billig kopia på Gitzo, mer eller mindre. Se till att du har en krok i botten att hänga sandsäckar eller vad som helst i. Om du skulle behöva den där extra vikten. Sen, precis som jag sa sist. Så handlar det om vad man föredrar. Ett videostativ med fast avstånd mellan benen är ju betydligt mer stabilt som det är, men också tyngre och klumpigare. Det är även mindre flexibelt. Fotostativ är som regel lättare att ta med sig, mer flexibelt - men baksidan blir att om du behöver mer vikt så lär du släpa med sandsäckar eller dylikt. Jag brukar hänga på ryggsäck med laptop i, eftersom jag ändå oftast har med den när jag filmar. Så, som jag jobbar är det smidigare med just ett fotostativ. Men det betyder inte att alla kommer tycka om det. Tycker också det är schyst med ett bra videohuvud och jag kan inte tala för Velbon då jag aldrig använt dem. Ett komplett Benro S6-stativ har 3500 som riktpris: Benro Sverige - Benro A3573TS6 Med ett Gitzo + S6-huvud så bör du komma upp i ungefär samma "värde".