Smörgåsmannen

Brännvidden upplevs lika, oavsett om det är 50mm på en glugg anpassad för APS-C eller FF, men det blir ju ett annat utsnitt/crop-faktor med APS-C jämfört med FF. Dock är det som sagt inget som spelar någon roll om du väljer mellan objektiv för olika sensor-storlekar, utan 50 mm är 50 mm. Skillnaden är att du får ett utsnitt som motsvarar nånstans mellan 70-80mm. Men rent fysiskt så är 50mm, 50mm i alla lägen.

Det är på gränsen om man ska bemöta det här seriöst, men du har uppenbarligen missat hela poängen i allt som har sagts i Jakobs och mitt inlägg i tråden. Det handlar inte om att aktivt bemöta någon otrevligt eller respektlöst, det handlar om att fritt kunna uttrycka sin åsikt utan att det utbryter moralpanik för att alla är så förbannat lättstötta nuförtiden.

Inget alls. Skillnaden är bara att de i regel är dyrare än APS-C-glas. Många objektiv har ju en mer eller mindre stor vinjettering ut mot kanterna, eftersom APS-C-sensorn inte täcker den linsytan kan det resultera i en mer jämn skärpa över hela bilden, än om du hade haft objektivet på en FF-kamera, alt. använder just ett objektiv anpassat för APS-C. "Problemet" är mindre i nya objektiv, men betydligt mer påtagligt i t.ex. de från 70-talet.

Å tredje sidan är det ju bra om man lär sig att ta kritik från såna som Desiree, istället för att ta illa upp. Just för en själv. Det finns ju ingen mening i att säga "Det är bra, MEN", annat än av ren etikett. Sedan kan man ju försöka förhålla sig till nivån och syftet. Vad är det trådskaparen vill visa, vad vill han/hon ha kritik på? Just formalia undanbads ju, så då kanske man inte ska slå ner på det. Oavsett vilken skapandeform man sysslar med dock, måste man lära sig att om man slänger ut det man gör i etern, såhär. Så kommer folk att kritisera det sakligt, vilket ju ofta blir rätt fyrkantigt, vilket kan uppfattas som hårt. "Jag är inte texten", "Texten är inte jag" - eller nåt sånt, var det första som sas på nån skrivkurs jag gick för ett antal år sen. Ett bra förhållningssätt, om man ska överleva i den här världen.

Likvärdig DR måhända, men detaljrikedomen och känslan i bilden hos BMCC är något alldeles extra. Kika exempelvis på träden i bakgrunden vid 1:10 på D750. Kikar på en 10" skärm och skillnaden är enorm. Men jag var länge sugen på en Nikon förut. Har du provat att spela in externt från den?

Ännu mer OT: Ett litet tillägg om att exportera ut en XML till Logic från FCPX är att det funkar långt under förväntan. Märkligt eftersom båda programmen kommer från Apple. Kan inte uttala mig hur det fungerar med Da Vinci eller Premiere dock, men då de programmen fungerar mer traditionellt i bemärkelsen hur de sorterar spåren så är det ironiskt nog inte omöjligt att det fungerar bättre. Hur som helst så har jag vid alla tillfällen där jag gått från fcpx -> Logic fått sitta och sortera om spåren manuellt och gå igenom allt igen. Oftast går det fortare att bara göra det i fcpx.

Jag tror däremot att det finns många paralleller att dra mellan musik- och filmvärlden. Exempelvis har vi, inom båda fält lyckats locka in en ny generation - som i många fall inte vore möjlig, om det inte vore för rena mjukvarulösningar. Där de flesta anammat det heldigitala tack vare att det haft såpass mycket snabbare utvecklingscykler till betydligt lägre omkostnader (främst det sista). Nu sitter de flesta gamla musiker fortfarande kvar i studior med stora hårdvarumixers; digitala, analoga eller midi - det varierar. Men det finns ändå väldigt många som jobbar på en lite mer hobbymässig nivå som nöjer sig med ett kopplingsinterface och ren mjukvarustyrning. Dock har det ju under de senaste 5-10 åren varit en smärre revolution på musikfronten som möjliggjort just vettig hårdvarustyrning av mjukvara mot en vanlig dator, och i just den utvecklingen ligger man onekligen på efterkälken inom video. Själva övergången från det analoga till det digitala har helt enkelt varit betydligt mer kompromisslöst. Eller snarare, så har det antagligen gjorts försök - men de har antingen varit på tok för dyra eller alldeles för osmidiga. Vilket även var fallet inom musik för en 5-10 år sen; jag kan i stort sett bara föra min talan för DJ-utrustning, men då var det tydliga kompromisser man gjorde när man valde att gå hel-digitalt, kontra nu när det inte finns bättre anledningar än ”bättre känsla” med vinyl, och CDJ är ett bortglömt fenomen. Men jag tror och hoppas att vi går mot bättre tider i videovärlden. Just idag finns ju som sagt en del controllers för grading. Och även ren klippning. Men i min bok finns inget som känns riktigt ”där” än. Hur som borde det ju inte vara ”så svårt” att lägga till stöd för ljudkontroller, men antagligen är väl efterfrågan för liten i dagsläget.

Kul att du tog dig tid att prova det! Men precis som du säger känns det inte riktigt aktuellt för min del. Jag behöver inte ha det på riktigt, på riktigt. Utan endast känslan av att det är på riktigt. Ungefär som när man använder en midi-mixer i ett DAW eller DJ-program. Alltså en mjukvarukontroller som har bra mappning. Avid har lite egna lösningar för det, men de känns inte helt utarbetade, åtminstone inte inom rimlig budget. Resolve har ju för grading-paneler, men inget till ljudmixern; är ju en förhållandevis ny funktion så mer utbrett hårdvarustöd kanske inte är omöjligt i framtiden eftersom det är just Blackmagic, och de ligger ju i gränslandet mellan Live och film. Nåja, håller tummarna för att nån här har nåt vettigt förslag. Alt. att jag som småningom lyckas klura ut nåt själv :). Tack ändå!

Har börjat falla nere i nån slags grop där jag vill inkorporera hårdvara överallt i det jag sysslar med, mycket för att slippa slå knut på hjärnan när man jobbar med vissa grejer och komma av sig i processen. Det jag drar mig mest från att syssla med utan hårdvarukontroller just nu är ljud. Att balansera kanaler mot varandra genom att dra i små prickar på skärmen känns inte som det optimala, kanske för att jag är rätt involverad i musik överlag och kommer i kontakt med "riktiga" grejer. Jag skulle vilja ha en lösning för att koppla en digitalmixer till ett NLE. I dagsläget så har jag i princip alla dörrar öppna; jobbar mest i FCPX och Premiere, men klipper ett ganska stort sidoprojekt i Da Vinci. När jag pluggade lärde vi oss Avid. Alla system har givetvis sina för- och nackdelar, men jag har för mig att Avid har ett ganska starkt hårdvarustöd i förhållande till många andra program. Finns även mycket annat jag gillar där, så är nästan på gång att hoppa tillbaka dit oavsett, lite beroende av hur jag gillar Da Vinci. Mina krav är: - Jag ska kunna kontrollera EQ och volym per ljudspår, där varje spår motsvarar en kanal på mixerbordet. - Kommunikationen mellan dator och mixer ska vara "aktiv". Så att programmet har koll på var reglagen står. Sedan finns ju problematiken att det kan ta slut på hårdvarukanaler, men i så fall så får man justera de övriga så som man annars gör det i ett NLE. Att göra motsvarande i ProTools eller Logic är förstås busenkelt då det finns midi-mixrar, såväl som digitala med färdiga mappningar och fullt utbyggt mjukvarustöd. Men finns det något motsvarande till någon av nämnda redigeringsprogram? Och om det inte finns, har någon tips på smarta alternativa lösningar som gör ungefär samma sak? Att jag ska sitta och göra någon halvdan mappning själv känns inte superhett, så det avstår jag nog tills vidare åtminstone. Tanken är ju i slutändan att snabba upp arbetet, inte göra det långsammare, därför vill jag att det ska vara som en del av klipprocessen, och vill undvika att bounca ljudspår hit och dit. Tack på förhand!

4-500 kr/h för alla tre? Du menar inte per person? Nystartade eller ej, det där är normalpris för En frilansare utan egen utrustning. Företag vet vilka priser som gäller om jobben görs på riktigt, sen finns det givetvis de som vill komma undan billigare/gratis ändå och kommer erbjuda er alla tänkbara och otänkbara ersättningar för ert arbete. Att konkurrera på pris tar en del från trovärdigheten, och som följd får man ju då såna jobb, om några alls.

Precis som Tobias säger så tycker jag det ser bra ut. Men en del lite äldre Sony-kameror har en del konstiga saker för sig, de processar ofta bilden väldigt mycket, men det är främst vid högre iso. Tex. på en still frame på stativ, så ser man hur detaljer smälter ihop och att det ligger någon slags "smart" blur över tex. hud, sand, asfalt och allmänt ytor med liknande färger. Det i sig påverkar dock inte kontraster så mycket, så du borde ändå få hyfsat skarpa kanter och att fotot känns i fokus, och det är det ju. Möjligtvis är det dock just det här du tänker på?

Just det här har jag funderat lite på, renderingstid är väl inte den största tidsboven direkt. Men det är klart, det baseras ju lite kring vad man jobbar med! Men att Premiere är klart långsammast av de tre, känns inte som något direkt nytt, utan det går helt i linje med mina egna upplevelser.

Det låter ju väldigt märkligt. Skulle som sagt gärna vilja se vad du förväntar dig uppnå. Du kommer aldrig få någon sylvass skärpa med en stram budget - är det inte kameran som kostar så är det lagringsutrymme eller något annat, om du menar att det blir blockigt, att detaljer smälter ihop och att diverse artefakter uppkommer så beror det med största sannolikhet av komprimeringen/kameran. Filmar du i exempelvis en skog med mycket detaljer, så håller det inte. Om du däremot filmar ett porträtt med kort skärpedjup/macro shots, så bör det se åtminstone hyfsat bra ut. Det är som sagt svårt att komma med något utan konkreta exempel. Ser det här materialet ut ungefär som det du får? - Det är i så fall ganska normalt. Baksidan med Sony A58 är att du inte kan göra så mycket åt det, annat än att posta sharpening - vilket i sig är en helt normal procedur när man jobbar med dslr.

Vad för bländare/iso brukar du köra? Och vilka objektiv mer exakt?

Sannolikt så har du ju i så fall för hög ISO, och borde alltså ljussätta mer. Edit: Referera gärna till något som du anser är filmiskt, så kanske någon kan förklara hur du bäst kommer dit genom att antingen uppgradera eller gör något annorlunda.

Det är helt klart en poäng! Jag trodde du hade slängt med en recorder i din spec., men verkar som jag skummade för snabbt. Jag använder själv H5 idag, ljusår bättre än H4. Lite kuriosa är att GH4 sägs ha något sämre preamps än GH3 (som jag har då), -3dB eller något åt det hållet (vilket på svenska betyder en liten, men märkbar skillnad beroende på vad man spelar upp det i), och Zoom H5 i sin tur får en klart renare signal än GH3an. Det sagt så är inte GH3/GH4 dåliga, utan tvärtom väldigt bra för att vara DSLR. Det visar snarare hur bra H5an faktiskt är. Dock är det av mina erfarenheter, och jämförelsen gjordes med en mygga kopplad via tele. Myggan kostade i övrigt ca. 300 kr: Audio-Technica ATR 3350 - Thomann Sverige Man kan ju alltid mata ljudet från H5an till kameran också, då den matar ljud utan att man spelar in (om inte annat som ett kvalificerat scratch track). Om man jobbar själv alltså. Jag brukar montera den i blixtskon och har kört handhållet. Var rädd att det skulle bli tungt, men det är inte alls så farligt. Nåja, nog med utsvävningar :). Hur du än väljer så får du ett resultat som är absolut gångbart! Men undvik H4n, köp hellre en Tascam DR60 om du inte tycker du har råd med en Zoom H5.

Åh jösses, tror inte en kamera-rekommendationstråd varit så dramatisk sedan den tiden jag själv frågade om tips. För att flika in med ytterligare ett perspektiv: Jag gjorde min första riktiga kortfilm med en kamera för 1000 kr. Objektiv (3x M42 från 70-80-tal), extrabatterier, stativ uppgick i sammanlagt pris av ca. 1500. Väldigt avskalat. Till inspelningen fick vi tag i en Zoom H4n och nån Audio Technica-mik. Såhär ser den filmen ut: Tyvärr är den svartvit och filmen släpptes aldrig ut i etern. Men jag kan säga så mycket som att tekniken var det sista problemet med den filmen - eller okej, ljudet var skit. Men bilden var nog det starkaste attributet. För mig såg den filmisk ut, då. Den visades också på en filmfestival/biosammanhang och var återigen en av de med bäst bild på festivalen. Notera hur mycket prestige jag tar i att komma undan så billigt som möjligt. Dock går ju inte alla att "lura". I somligas ögon är det bara Arri som ger cinematisk bild. Och möjligen RED. Andra släpper till och med in Canon och Blackmagic i grytan. Och idag ställer jag mig nog i det ledet även jag. Men det är efter år ut och år in av bildnörderi. För några år sen var "filmiskt" för mig typ kort skärpedjup och blandljus. Det kunde jag uppnå med kameran för 1000 kr. Och jag förstod inte varför jag skulle behöva en RED. Jag såg såklart skillnad, men det kändes inte lika förödande som det gör idag att ta diverse genvägar. Trade-offen: kameran gick/går inte att styra manuellt, bortsett bländare och fokus. Var det någonsin ett problem? Näe, inte direkt. 95% av det vi filmade blev bra. Enda sammanhanget när man behöver 100% kontroll är när man måste garantera kvaliteten på materialet. Att lära sig tekniken utifrån de förutsättningar man har är dock nödvändigt oavsett. Att inte kunna styra över vissa saker ger förstås andra utmaningar. Så, nu har jag slagit rekord i svammel i den här tråden, så då går jag över på mina konkreta tips: Som tur var har utvecklingen gått framåt sen jag köpte min kamera; idag hör man knappt om att hacka/modda firmware exempelvis, så som jag gjorde. Kamerorna levererar tillräckligt bra ändå. Och du har ju ändå en budget. 19 000 kontra 2500. Det är inte alls omöjligt att rodda ihop något. Jag utgår i tipsen som Peus gett, men för att vända lite ytterligare på slantarna: Kamera: Panasonic Lumix DMC-G7 + 14-42/3,5-5,6 OIS + 45-150/4,0-5,6 OIS - Digital systemkamera - Hitta lägsta pris, test och specs Stativ: Benro Sverige Kamerastativ Sunwayfoto Tenba - Benro A373FBV4 Videostativ+ BV4 huvud NYHET Lampor (Aputure Amaran 528x): Aputure Amaran AL-528C CRI 95+ 3200-5500K Adjustable Video Filming LED Light | eBay Stativet och ett par lampor har du råd med i marginalen mellan G7 och GH4. Om du vill uppgradera sen så byter du i princip kamerahuset. Om du dessutom säljer kit-objektiven bör du få loss 2-3000 och kan köpa en axelrigg och lite M42-objektiv + adapter för det. Men nu hakar jag alltså på det här med ett "helt" kit. Ska du bara ha kamera, objektiv och nödvändiga barebones tillbehör så köp GH4. Att köpa massa dyra, nya gluggar dock känns inte som nån poäng. Satsa på 70-80-tal för det du vill uppnå. Om man jobbar dokumentärt skulle jag behålla kit-objektiven. Men ja, nu har du fått massa åsikter/insikter, så fråga bara om det är något som är oklart! Det finns mycket kunskap här, även om vi inte alltid håller med varandra. Det finns ingen mall hur man gör film som alla slaviskt följer, varvid vi har olika erfarenheter och tankar om vad som är viktigt etc.

SSH-6 är även en stereomikrofon, dvs. inte enbart en shotgun. Så den borde spela in på tre kanaler, medan SGH6 enbart använder en kanal (mono). Tänkvärt är att SGH-6 är mer riktad (även borträknat stereomikrofonerna i den andra) då själva shotgun-kapsylen ser ut att vara längre, men det behöver inte vara så.

Det ingen ingen vet är det ingen som lider av. Frågan är dock om du verkligen vill använda en karaktär som förekommer i andra sammanhang? Det lär ju förändra associationerna till din film lite beroende på vad det gäller. Generellt dock, om karaktären bara modifieras tillräckligt mycket så bör du inte köra in i några problem. Om den används as is, så kan det ju slå tillbaka. Vad som är relevant för de som äger rätten till karaktären är också sammanhanget den används i. Så det kan vara vettigt att nämna.

"bra kvalitet" kan ju innebära mycket, har du några referenser eller så som visar på ungefär vad du vill uppnå? En budget är ju såklart också trevligt.

En annan grej som ökar hur seriöst det uppfattas är också forna framgångar. Lyft hur dina tidigare filmer tagits emot, jag levde länge på att en av mina filmer visats på Novemberfestivalen - nu är ju den för unga men de flesta intresserade vet ju vad det är. Fick mängder av ansökningar. Nu involverade inte det någon nakenscen, utan det var bara ett generellt tips. Inför nästa gång jag gör nåt kan jag lägga på ytterligare festivaler/visningsplattformar (även November med en till film) och betvivlar inte ett dugg att jag når ut till än mer ambitiösa skådespelare då. För kontinuitet och att man kan göra fler saker som tas emot väl, och inte bara 'one hit wonders' är än bättre. Essensen är dock att marknadsföra det som att det kommer bli bra och att hen får något att visa upp. Det i sin tur kan leda till framtida pengar även om just ditt projekt inte genererar något.

Tolin tänder till :) Men jag håller med, bara en sån sak som "slipper" lära sig manus. Det känns ju inte riktigt som om det kommer komma nåt bra ur den scenen då. Omformulera dig istället till något i stil med att manus inte är långt men du bör kunna presentera det naturligt. Vilket ju också kräver att man läser på och känner sig hyfsat säker.

Hittade någon luddig info om att 6 gbps är tillräckligt för 4K i 60fps. TB1 har ju totalt 10 gbps, vilket får antas vara 5 gbps i varsin riktning. Är hastigheten dedikerad åt varsitt håll? Isåfall vore det även i teorin omöjligt. Däremot så ligger det ju inte i Mitt intresse att koppla in en 4K-skärm i den här datorn, hur det än är, utan det var mer av nyfikenhet som jag la upp den bollen - och inför framtiden. Då lär det ju antagligen bli en TB3-burk dessutom då Apple brukar vara rätt snabba på bollen. En 1080p-skärm däremot ska gå att köra på ca. 1.6 gbps, har jag två diskar inkopplat så tar de upp max 1.2 Gbps/st i skrivhastighet. Alltså 150 MB/s som de är benchmarkade till, minns dock inte om det var läs- eller skrivhastighet. Har man 5 gbps att röra sig på i skriv-riktningen så klarar man sig på omkring 4 gbps allokerad bandbredd. Med andra ord så kommer jag ligga precis på gränsen om hastigheten är dedikerad i en riktning och jag kopplar in något mer än de tre grejerna. Om jag tänkt rätt. Har inte fått hubben än, däremot har jag fått diskarna, ska prova så snart jag får allt, testa lite hastigheter på ett förvisso rätt ovetenskapligt sätt, och se hur bra det funkar i praktiken! Tillägg: Läste lite mer nu om "eGPU", verkar vara många mer professionella lösningar på gång för TB3, ska bli en spännande utveckling att följa, iom. att Apple blivit såpass konsumentinriktade/har fokus på kunder som inte finns. Men jag har ingenting emot det här modulära tänket överlag, utan finner det snarare mer lockande att plugga in och ur saker externt utan att behöva gå in och rota i burken för att byta ut saker. Men det förutsätter ju att det fungerar föredömligt och inte blir en kompromiss. För mig skulle det här innebära att jag kan köpa en Imac-5K nästa sväng utan att ha nämnvärt dåligt samvete. Slänga med en i7 och en SSD utöver standardkonfig. på den dyraste varianten, så är man hemma. Byter minnet själv. Extern GPU som var tilltänkt en stationär dator från början, och en bra lagringslösning som går externt, så klarar jag mig förmodat många år framöver och ska man syssla med tyngre post, så lär det ju bli en PC i det ändamålet. Tittar man åt Mac idag och vill ha en 12-kärnig Xeon (som ju är A-O, om man tänkt göra renderingarna själv) så drar priserna iväg upp mot 100 000 direkt. Inte jättehett. Summan av kardemumman är att det ska bli en intressant utveckling att följa!

Fint! Ja, jag har ju beställt grejerna nu så det kanske är lite överflödig fråga. Men det känns som det finns så lite dokumentation på det överlag, så kan ju återkoppla hur det funkar sen. Lite om mitt projekt som jag investerar inför nu, så är det en dokumentär som spelas in på Sony FS7, merparten av materialet är i 1080p, en del filmas i 4K, men det är sånt som vi vet ska croppas. Tanken är att jobba i Prores eller något som är ganska okomprimerat och lägga större delen av belastningen på hårddiskarna, projektet levereras i 1080p. Eftersom det är ett sidospår och inte "jobb" så ska jag klippa det i Da vinci, för att testa hur bra det står sig i ett större projekt. Jag lockas av tanken att kunna jobba med grading parallellt som filmen klipps utan att sitta och rendera fram och tillbaka - iom. att jag annars alltid färgkorrar i just Da Vinci. Dock får man ju disablea den medan man klipper. Jag har tidigare gradeat en kortfilm på en MBP 13" billigaste iterationen från 2014 med 8GB ram, Iris-grafik och 2-kärnig i5:a, det fungerade förvånansvärt bra. Undantaget diskhastigheten så har jag mer kräm i min Imac, åtminstone på pappret; i5 med 4 kärnor, 12GB ram och ett dedikerat grafikkort, dock av äldre generation förstås. Så jag hoppas att det går än bättre där. Dock är ju båda datorerna under-specade hur det än är. Personligen har jag däremot aldrig förstått varför folk kopplar Da Vinci med hög prestanda då det av min erfarenhet fungerar bra även på mindre stark sådan. Jag har dock haft enorma problem med äldre Mac Pro (typ 2009-2010), vet inte riktigt vad det kan härledas till. Nu blev det lite OT, men som jag tänkt med TB-hubben är att jag får ut 3 st USB3-portar, istället för att köpa förhållandevis dyra TB-diskar. På 150 MB/s får jag ju ett klart lyft mot hur det är nu. Och jag kan ju som sagt använda den även för att få ut fler TB- och USB3-portar i framtiden då just portar brukar vara en bristvara på Macar. Får jag ut en skärm också är det toppen, men jag brukar inte använda det jämt, utan det är snarare när jag antingen gradear eller loggar material som det är skönt att ha en extra yta att bolla över grejer i!

Har precis beställt ett Thunderbolt-I/O av denna sort: Belkin Thunderbolt 2 Express HD Dock - Apple (SE) till min iMac från 2011, då den först och främst saknar USB 3, vilket tidigare varit största flaskhalsen för mig att klippa saker hemifrån då jag tycker datorn annars står sig bra prestandamässigt. Och även om jag byter upp mig, så har jag ju åtminstone en kvalitets-hubb då. Men, till saken. Är det någon som har koll på vad bandbredden; 10 gbps innebär i realiteten? Jag har endast en port i min dator och har i vissa projekt kört ut en extra monitor via hdmi-adapter som varit direktkopplad. Finns det minsta risk att det blir för liten bandbredd för att få utrymme för en extra skärm och två speglade diskar? Har för mig att man inte kan köra 4K-monitorer över Thunderbolt (1), men det kanske beror av hur standarden är designad snarare än själva bandbredden. Finner det hursomhelst rätt svårt att hitta någon konkret info om hur det faktiskt förhåller sig. Att Thunderbolt 2 är kapabelt till det råder det inga tvivel om, men frågan rör alltså första iterationen. Om någon har koll på hur mycket bandbredd man kan räkna med till en "normal" 1080p-skärm i sig så vore det också toppen. Bonusfråga: Det här interfacet har ju egen strömmatning, så att plugga in hårddiskar som inte har det bör ju inte vara något problem (även om de flesta diskar jag har, har det). Men om man inte underbygger Thunderbolt med extra ström, är det någon som vet om portarna (om man har flera) i datorn delar på samma 10W, eller om det är 10W per port? I, säg, en modern iMac 4/5K.