Jump to content

Bergman...Geni eller överskattad??


_nemo_
 Share

Recommended Posts

Jag märker hur alla höjer honom till skyarna, är det rätt?

Är han så jävla duktig eller blir han bara mer och mer överskattad ju mer han höjs?

Jag yttrar mig INTE i den här frågan utan vill bara veta vad folk tycker om honom, kan bli intressant att se vad folk tycker, anldeningen till varför jag inte yttrar mig är för att jag känner att jag inte sett tillräckigt mycket av hans arbeten. Jag har bara hört från höga personer inom filmen att han är överskattad och att vad han än gör så geniförklaras han. Som Thorsten Flinck sa "Han kommer till dramaten och ber om kaffe, då reser sig alla och applåderar och säger , GENIALISKT" eller nåt sånt, fattar att han inte menar bokstavligt men ni fattar vad jag menar. Så, gillar de flesta honom eller är de flesta människor bara såna som säger att dom gillar han? Som många gör med Shakespeare.

Link to comment
Share on other sites

Jag måste lägga till att jag har sett snuttar från en eller två filmer av han, jag orkade inte kolla klart på någon av dom. Däremot har jag läst hela manuset till "det sjunde inseglet" som jag verkligen gillade, har nu köpt den på dvd och ska väl titta på den någon gång.

Link to comment
Share on other sites

[citat=Cruzito]Har sett långt ifrån allt han gjort men tillräckligt för att kunna säga att jag tycker han är alldeles för överskattad...., och då är jag snäll.[/citat]

 

Håller med. Har inte sätt allt han har gjort, men överskattad är han.

Link to comment
Share on other sites

Man kan säkert säga att han är överskattad, men det kan man säga om de flesta hyllade personer som finns. Särskilt när de får en genistämpel.

 

Många av hans filmer är dock fantastiskt bra tycker jag. Han är utan tvekan en skicklig regissör och det syns. (Fanny och Alexander, Smultronstället, Det Sjunde Inseglet, Den Goda Viljan och Sommarnattens leende är filmer som jag tycker om i alla fall)

Tyvärr tappade han kanske gnistan nu mot slutet och hans sista "Saraband" tycker jag var skit.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror inte ni har en ANING om hur "stor" Bergman är i utlandet.

Det finns tre saker som de i vida världen vet om lilla, lilla sverige:

1) Björn Borg

2) Nobelpriset

3) Ingmar Bergman

 

Jag har själv mycket svårt för "filmad teater" men Tystnaden, Det sjunde inseglet, Smultronstället, Fanny och Alexander är mästerverk plus många, många fler...(tycker alla fall jag...och resten av världen...hehe).

 

Visst kan jag tycker att vissa av hans filmer är riktigt tråkiga för att inte säga dålig…men även att Bergman gjort väldigt många bra dramakomedier som de flesta inte vet om, tex. En Lektion i kärlek, Djävulens öga och den redan nämnde Sommarnattens leende osv...

 

Ingmar Bergman har personligen nominerats åtta gånger, för bästa film, regi eller manus och vunnit 3 Oscar för bästa utländska film: Jungfrukällan, Såsom i en spegel, Fanny & Alexander.

 

BERGMAN ÄR EN GIGANT

Link to comment
Share on other sites

Förbannat jävla överskattad måste jag säga, som sagt.. har inte heller sett en hel film. Av en anledning: Man orkar inte!! men jag har värkligen försökt flera gånger.

 

Och att han är känd utomlands är ju INTE bra för lilla Sverige, han är ju känd för att han är så jävla tråkig. Jag har snackat med många utomlands o nästan alla skrattar när jag nämner honom. Visst, hans filmer går väll bra på festivaler.. men rent kommerciellt tittar inte medelmänniskan på sånna filmer. Jag brukar titta på sånna filmer som anses "fint" eller nått, men Bergman är då lite väl fint för mig.

Link to comment
Share on other sites

Men snälla, ni snackar om att ha sett ett par snuttar av Bergman och kritiserar? Han utgör stommen för svensk film! Det att ni inte kan sätta er in i filmerna för att de är gamla, konstnärliga eller nåt annat e bara bläh, orka motivera ens. Bergman ses fortfarande som en filmisk gud utanför Sverige, och han har stått för det mesta sevärdra här i landet också.

Link to comment
Share on other sites

Om vi bortser från handlingen som tilltalar en del och som andra inte gillar så är det en sak som är fantastiskt med Bergmans filmer, nämligen fotot! Kolla in Gunnar Fischers valörrika foto! Han var en mästare som inte kan nämnas för ofta! Om ni lyckas få fotot i er film att likna Gunnar Fischers, ja då ska jag geniförklara er.

Link to comment
Share on other sites

"Det att ni inte kan sätta er in i filmerna för att de är gamla, konstnärliga eller nåt annat e bara bläh, orka motivera ens."

Precis, antar att man inte kan någonting om film om man inte sett en hel Bergman film.. det här med att "kunna" nått om film har jag aldrig fattat. Att kunna se en film borde väll alla förstå sig på, annars tycker jag att det är lite misslyckat. Göra film är ju en helt annan sak, då ska man ju kunna bygga upp o så.. men jag irriterar mig på folk som säger "Tycker du den filmen är bra?!?!.. då kan ju du ingenting om film" som om man måste ha gått någon kurs i att tycka om det man tycker om, och lära sig vad man inte får tycka om osv..

 

Nu vart det kanske lite offtopic, men detta gäller oftast inte bara filmforum.. men folk rent allmänt, som enligt mig inte kan något om film då dom inte har skapat någonfilm.

 

Bergman har jag aldrig fallit för, det är vad jag tycker personligen.. sen om ni tycker att jag inte kan något om film eller ej så är ni ju lite larvpottiga.

Link to comment
Share on other sites

Det är en sak att inte falla för någons filmer. Själv har jag aldrig varit något fan av Speilberg, med undantag för Indyfilmerna och Hajen, men jag ser vad andra tycker om i hans filmer och jag ser att han är kanske den mest inflytesrika regissören nånsin i Hollywood. Det är skillnad.

 

Pallar heller inte med Tom Hanks, vilket inte betyder att jag säger att han på något sätt är dålig.

 

Däremot att man säger att någon är överskattad efter att ha "försökt" sig igenom en eller två filmer av den personen håller inte. Det är så mycket mer till Bergman, och många historiska filmskapare för den delen också, än att bara se filmen. Historia, hur filmskapandet såg ut då, filmen i tiden, det är så mycket som man måste se på innan man helt "förstår" vad Bergmans filmer har inneburit och varför de hålls så högt. Och där är folk snabba att instället bara kritisera istället.

Link to comment
Share on other sites

Det roliga är att Ingmar Bergman själv verkar tycka att han är överskattad. Hans ideal verkar vara film som obehindrat pendlar mellan dröm och verklighet och själva brukar han peka på Tarkovskij som den enda som till fullo behärskar denna konst.

 

Personligen tycker jag väl att han är självkritisk i överkant. Även om han har gjort en hel del pinsamma alster så är han faktiskt en av världens främsta filmare genom tiderna. Jag tvekar inte att placera honom på samma nivå som Kurosawa, Hitchcock och Fellini.

 

Det som enligt min mening gör honom så bra är hans känsla för nyanser och tonfall. Titta t ex på ljussättningen i "Nattvardsgästerna" som han skapade i samarbete med Sven Nykvist. Eller de höjder han lotsar Viktor Sjöström till i "Smultronstället".

 

Och till sist... jag bara älskar den här passagen ur hans självbiografi "Laterna Magica":

 

"De ljudlösa skuggorna vänder sina bleka ansikten mot mig och talar med ohörbara röster till min allra hemligaste känsla. Sextio år har förflutit, ingenting har förändrats, det är samma feber."

 

Sålunda... karln är ett geni. Punkt slut.

Link to comment
Share on other sites

"Han kommer till dramaten och ber om kaffe, då reser sig alla och applåderar och säger , GENIALISKT"

 

Kanske är det så att när Bergman gör en sådan sak så blir det som ett underverk ungefär som när Kungen sitter och applåderar i takt, ja då är det riktigt vackert!

 

Klart att gubben "Bergman inte kungen" är duktig, han pressar sina skådespelare till det yttersta så de presterar mycket bra. Har ett gott öga för bildskapande och är duktig att förmedla en känsla.. Fanny och Alexander... kolla in den...

Link to comment
Share on other sites

Det är klart att det är kul att komma igång med en diskussion, men helt ärligt kan man inte bedöma film och filmare efter bra och dålig. Det är så enormt individuellt från varje person som ser en film. Dock bör man ge allt en chans även om det är tråkigt. En film som jag tycker är skitdålig är ändå värd att jag ser hela filmen, annars kan man inte säga att den är skitdålig, bara att de första fem minuterna var det. Man måste inte gå en kurs för att säga att en film är bra och att man vet detta baserat på fakta. 1. Fakta ska vara näst intill obestridliga, som sagt filmsmak är individuell. 2. Det är främst erfarenhet som räknas, att se MYCKET film, och mycket OLIKA film.

Link to comment
Share on other sites

[citat=Moiraine] Det är så enormt individuellt från varje person som ser en film. [/citat]

 

Min personliga åsikt är att :

 

Till och med en geni är en människa: inte allt som Bergman har gort är lika genialiskt. Hans mest populära "Fanny & Alexander" är en en besvikelse för många som gillar andra filmer av honom som "Tystnaden". Och lika dant tvärtom. Det var Bergman själv som sagt att "Film är en hora". Och det har mycket mer att göra med att hans senare filmer blev mycket mer beroende av vad den svenska filmindustrin tyckte att den behövde ( i jämförelse med hans tidigare filmer)

 

Jag tycker "Fanny & Alexander" efter "den magiska stol scenen" blir huvudsakligen skådespeleri smör med ihopklippta ready-mades från andra Bergman filmer.

 

Däremot "Tystnaden" är mästerverk i helheten. Utförskande kamera, varje ljud, skådespelargest, allt är koordinerat så att i varje sekond går det att säga att den är ett personligt verk.

 

Någon kann säga att det inte går att jämföra en 3-5 timmars film (F&A)med en 90 min film (Tystnaden) . Däremot finns det många andra långa filmer där regissören inte tappa greppet som i Carnes "Paradisets Barn" och Kurosawas "7 Samurajer", Griffitths "Intolerance", Stroheims "Greed", osv

 

Det räcker också att jämföra prästen i F&A med prästen i "Nattvardsgästerna". I F&A det är bara en elak gubbe som lurar en oskyldig kvinna och två stackars barn. Alla bra Bergman karatärer har ett personligt kors att bära, någonting som plågar dom och tillhör var och ens tidigare liv. F&A präst "kors" skulle antagligen vara hans föredetta familj, men som det behandlas i filmen verkar vara bara någonting som gör honom "elakare". Och detta tom i 5 timmars versionen!

 

Jag tror personligen att Bergman inte orkade längre men efter så många bra filmer, varför orka mer?

 

:)

 

 

psd: för de som inte känner Bergman: kolla "Sommaren med Monika".

Den är mycket mer tillgänglig än till exempel Persona, men är ändå jätte bra. Dessutom har den en ungdoms skildring full av en slags bitterhet som inte kan lämna många oberorda.

Link to comment
Share on other sites

Jag tror att man skall ha i atanke att nar Bergman gjorde Sjunde inseglet och alla andra gamla filmer sa var sa gott som samtliga filmer pa svensk duk regiserade av Ragnar Frisk. Man skall ocksa komma ihag att det svenska spraket var mycket mer formelt gamfort med i dag. I radio talade man som om det vore kyrksondag varje dag. Det var inte forann Barnen Brevlada med Sven Jerring som man borjade tala vardagligt i svenk media. Darav det "Bergmanska" stilen. Det ar inte Bergman utan Sverige i sin tid. For sin tid var film av Bergman nagot mycket uppskattat.

 

Jag tror inte det ar enbart det fardiga resultatet som hyllas med Bergman utan ocksa hur Bergman behandlade alla medarbetare och hur han engagerade sig alla detaljer.

 

Dock, kanner jag igen hur kultursnobbar lindar in saker och ting i silkespapper, och dillar skit for att fa vara med i kultureliten. Men det ar en annan sak och jag tror samma sak kommer handa i framtiden om var tids film.

 

Om man skall det krasst, sa har Bergmanfilmerna en berattelse som faktiskt haller vatten hela vagen. Det ar det inte manga filmer som klarar i dag.

Link to comment
Share on other sites

Jag håller med med det som Moraine skriver:

 

[citat=Moiraine]En film som jag tycker är skitdålig är ändå värd att jag ser hela filmen, annars kan man inte säga att den är skitdålig, bara att de första fem minuterna var det [/citat]

 

Jag skulle också säga att det finns tom filmer som man måste se ett par gånger innan man börjar att uppskatta de. Dessa filmer skulle jag kalla för "Tränings-filmer". Det är lika dan som träning: man känner att det gör ont i musklerna. Så om man vill att sina film-muskler ska utvecklas måste vara beredd att satsa då och då på svårare filmer; eller bättre sagt: filmer som avänder sig av ett stil eller tempo som man inte är van vid.

 

Det beror också på vilken situation man går igenom i livet. Till ex: om man har fått en viss insikt efter en smärtfull erfarenhet, kan man mer uppskatta de subtila eller/och extrema ändringar i en viss karaktär.

Link to comment
Share on other sites

Har nu ÄNTLIGEN sett min första bergmanfilm....det sjunde inseglet.....ja gillade den...den va mycket bra....ska se jungfrukällan snart verkar intressant.....djävulens öga verkar också lite skoj.så snart kommer min "dom" om ja kan se honom som ett "geni".

För bara för att han vunnit mycket priser och sådant och att han är känd i hela världen tycker inte jag gör han till ett geni som nån av er skrev......möjligen gör det han bara mer överskattad.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...