Jump to content

Fredrik

Members
  • Content Count

    182
  • Joined

Everything posted by Fredrik

  1. Kul att du har en konsulent som vill att du ska göra film! Det finns en hel del roliga uppslag här och det är en bra början - det du måste jobba mer på är, som du själv verkar vara inne på, grunden. Filmen borde bygga på ett huvudproblem som formuleras i början, utvecklas i mitten, och får sin upplösning i slutet. Du vet nog allt det där, men du måste tydliggöra det i ditt synops. Och framförallt: förenkla huvudkonflikten. Vad handlar filmen EGENTLIGEN om? Handlar det om - att Sam och Rai vill bli kända? (varför?) - att de vill bli några att se upp till? (varför?) - att Sam vill bl
  2. Tja, nu har vi höjt insatsen på 55ord.se och infört en twist på tävlingsmomentet: alla berättelser som publiceras och nomineras till tävlingen "Månadens bästa" har chans att vinna 1.000 kr! Kolla här: http://www.55ord.se (Det går även att nominera andras berättelser och vinna halva vinstsumman..)
  3. Vilket skitsnack! Latin är givetvis det enda språket som ger ett någotsånär seriöst intryck vad gäller filmmanus.
  4. Har du nån gång tänkt på hur kort en berättelse kan vara och fortfarande bli en bra berättelse? Om du inte vet så har jag svaret, det är 55 ord såklart! Kolla in http://www.55ord.se för att läsa och skriva egna 55-ordsberättelser! Har du fantasi så det räcker?
  5. Jag ser det här som ett helt okej teatermanus. Historien är inte speciellt spännande och den tenderar på många håll att bli övertydlig (se upp för att skriva publiken på näsan och tala om vad den ska känna), men det finns i alla fall en konflikt och en framåtrörelse, och det är inte fy skam. Som filmmanus betraktat är det dessvärre undermåligt och ganska ointressant. Som filmstuderande på Kulturama borde du ha blivit uppmuntrad till att göra FILM, och veta vad det innebär att berätta med ett filmiskt språk. Manuset känns mest som ett underlag för en övning i att filma av två skådespelare so
  6. Kul idé! Koncentrerad och kärnfull. Inget anmärkningsvärt, men kan nog bli en fin liten 3-minutare... .. om du löser slutet! Om han skjuter sig själv så tar det helt och hållet udden ur historien, det leder inte fram till något som vi kan lära oss nånting av. Ännu värre om vi inte får veta vem som blir skjuten, då leder det fram till ett ingenting. Fundera istället på om du inte ska hitta en "lösning" på situationen. Till exempel: låt det bli tyst efter att han skrikit "quiet!". Låt honom sedan tveka vem han ska skjuta, som i ditt förslag. Men istället för att skottet går av, kanske han
  7. Svar: nej! Om det hade handlat om en pigg ninjutsu hade jag gjort det.
  8. Håller med dig om att det finns en viss risk med skjortorna och dagarna.. Tror iaf att det är viktigt att man känner att det går en viss tid där, men det kanske är bättre att bara skriva "Några dagar senare" (även om det känns som en lite trist lösning). En extra sidokaraktär är kanske också en bra idé, om den kan förstärka berättelsen eller Jans karaktär på något sätt. Vad gäller replikerna så ska jag inte ta åt mig äran, de är till 95% tagna rakt av från novellen.
  9. Jag måste tyvärr säga att jag tappar intresset direkt när jag läser vad ert manus handlar om. Har vi inte lite för många filmer som handlar om smått överviktiga, slöa och osunda poliser som lever ensamma liv där jobbet är deras enda syssla.....? På riktigt tror jag att det är ett problem, det blir automatiskt en jättekliché, och det är en dålig start.. vilket är synd, för er historia kanske är jättebra bakom denna trista fasad? Går det att ändra så att polisen istället är en brandman? Eller en fiskodlare? Eller en fakir? Eller att han åtminstone inte lever ett ensamt, osunt liv som bara
  10. först och främst: huvudhistorian känns som en mycket intressant idé. det känns annorlunda och kul. efter att jag läst synopsiset: känsla av fullständigt kaos. kommer det överhuvudtaget att vara möjligt att få in alla dessa episoder på mindre än säg.. 10 timmar? dock intressant nog för att läsa ditt treatment, och det jag har att säga om det är (som i ett kaos): - mycket bra inledning, väcker intresset. (morgan verkar osympatisk, han bryr man sig inte om (man funderar: kommer han vara lika dryg filmen igenom, är han en bad guy-klyscha?)) 7: vilka är pensionärerna, varför slår dom honom
  11. zoomer himpson & maaac: väldigt roligt att höra! var det inga konstigheter? Inget som kändes vagt som kunde förstärkas? eller något som kunde berättas på ett annat sätt?
  12. Manusets största problem, vilket jag tror har försökts påtalas av flera, är att berättelsen är för endimensionell. Den berättar hur jobbigt det är att sitta i rullstol, men ingenting mer! För att man ska intressera sig för denna konflikt så måste man få se andra sidor av det, verkligheten är ALDRIG så enkel eller enspårig (även om det ibland kan kännas så). Du MÅSTE göra din historia mer komplex, som det är nu så bryr man sig inte om huvudkaraktären - och det är ju verkligen illa. En konsekvens av att historien är så endimensionell är att man får känslan av att du försöker tala om för oss v
  13. Shelly: roligt att du verkar gilla manuset! Ang. din tolkning så vet jag inte riktigt vad jag ska säga.. :) Personligen tycker jag inte att det är Jan själv som skapar drama i sin vardag - det här är bara något som händer honom, och han vill verkligen bara veta vad och varför! Det är inte meningen att det ska vara så komplicerat egentligen.. Kändes det komplicerat? Vore kul att höra om fler upplever det på samma sätt!
  14. Fredrik

    plantering

    Allt som ska synas i bild och som har relevans för berättelsen ska skrivas in i manuset, i precis samma ordning som i filmen! Du ska inte göra skillnad på manus och film vad gäller i vilken ordning saker berättas. Om du tycker att du "förstör" något för läsaren genom att "avslöja" något i förväg, så bör du kanske skriva om din historia? Kanske är planteringen för vag eller för komplicerad om den kräver ett alltför detaljerat arrangemang? Annars gäller det att göra planteringen i texten lika subtil som det är tänkt att den ska vara i filmen.
  15. Titel: När Jan Larsson blev en annan människa Voodooversion: 1 Det här är ett manus baserat på Jonas Karlssons novell "Brevet". Det handlar om ett vardagsdråpligt, svart men lätt parodiskt, mysterium. Om ett pussel, och jakten på att hitta de rätta bitarna. Vill gärna höra vad ni tycker om det här. Håller historien? Förstår man huvudkaraktärens drivkrafter? Vill du se det som film? När Jan Larsson blev en annan människa_version_1_0.pdf
  16. Läste den här för första gången nu, och jag måste säga att du bygger upp en rätt intressant spänning i inledningen. Fram till och med sida 5 så är den psykologiska nerven mycket bra, men: vad händer sen? Jo, "sanningen" avslöjas på sidan 6 och sen händer det inte så mycket mer, rent dramatiskt. Det känns som ett allvarligt problem i ditt manus, på nåt sätt urholkas historien och går sedan bara i en enda riktning, snett neråt. Ola har varit dum, och nu är det bara en tidsfråga innan han ångrar sig. Vad i historien är det som utvecklar Ola till den insikten? Att någon slår honom.. Det bli
  17. Ja det gör du, förutom att han själv presenterar sig som Sten, låter du Mats tilltala honom Sten. Men det spelar ingen roll hur många gånger, varför talar du överhuvudtaget om för publiken att han heter Sten? Vad har det för betydelse för historien? Du kan inte slösa bort sån viktig tid på sånt strunt. Det handlar inte om att eliminera, det handlar om att du måste granska varje rad i ditt manus kritiskt och ställa dig frågan: är den här raden verkligen av betydelse för historien? För den här raden historien framåt? Om svaret är nej, eller njaaa eller tja, jag vet inte jo men kanske: ta
  18. Har inte läst någon tidigare version av det här manuset, och jag tycker såhär: Bakom en massa onödiga scener och obegripliga detaljer finns det något i historien som är intressant - det gäller bara för dig att ta tillvara på det.. Det finns också massor med manustekniska detaljer som inte är så bra, men det bortser jag från nu, jag tänker bara rent berättarmässigt: Framförallt så måste du tänka på att berätta den här historien mer i bilder. Du skriver för film! Vi vill SE berättelsen, inte höra den! Det är ALLDELES för mycket dialog, istället för att låta 2 personer prata om hur nån är i
  19. Tänk mer filmiskt (den här idén bygger på att tittaren ska läsa långa rader text), kom på bättre historier (han skulle lika gärna kunna ha förvandlats till en rymdgubbe istället för att bli grön), skriv mer, så blir det bättre! Lycka till.
  20. Men strunta för bövulen i längden på filmen och koncentrera dig på att göra den bra istället.
  21. Jag tycker att du överanvänder helbilden när hon sitter och sjunger. Det skulle bli bättre och känslomässigt starkare om du varierar med fler halv- och närbilder!
  22. Slutet är för svagt, det känns som att du bygger upp något som sen faller platt. Kom på något mer tankeväckande.
  23. Du har något att berätta, men filmen är för lång för mängden innehåll. Samma saker upprepas, om och om igen, och därför är det lätt att tröttna. Tänk på att framåtrörelsen är väldigt viktig, varje enskild bild måste berätta något. Det långsamma tempot är nog rätt tänkt, men jag skulle prova att klippa ner filmen till halva längden (och ändå behålla det långsamma)! Sen tycker jag att det som rösten berättar är alldeles för konkret, för tydligt. Ordet död används t.ex. ganska ofta, fastän man i verkligheten pratar ganska sällan om döden. Det är som att berättaren levererar alla känslor utan a
×
×
  • Create New...