jbergman

Du vill ha mulet, och du kan inte filma himlen. Men nä, särskilt snyggt blir det inte. Medlen för att få snygga bilder är ljus och skugga, och det är kört om man vill att det skall se ut som att det inte finns något ljus. Med en kraftig lampa (kanske en 2kW HMI räcker beroende på hur täta bilderna är, men jag har inte testat) kan du få lite ljusriktning som svarar mot månljuset så att du kan få lite djup och struktur i bilden. Det tips jag alltid ger är att spela in i mörker och ha en ljuskälla med i bilden. Det blir alltid mycket snyggare. /Jakob

Jag såg den när den gick på bio eftersom jag tyckte att "Spring, Lola" var småintressant. Jag blev besviken. Nu var det som sagt några år sedan jag såg den, så mina minnen är diffusa, men jag minns att jag tyckte att den överlag var ett riktigt sömnpiller. "Spring, Lola" tyckte jag var bättre, men det är samtidigt en bagatell. "Prinsessan och krigaren" var åtminstone lite ambitiös i vad den försökte berätta, medan "Spring, Lola" egentligen bara var yta och gimmick. Såg du dokumentären? Jag var upptagen under dagen men skall försöka komma ihåg att se reprisen. Trots att jag överlag inte är särskilt förtjust i hans filmer så är jag lite nyfiken på personen. /Jakob

Så mycket var yttrandefriheten värd... Men jag håller med lilla_farbrorn om att tråden redan har blivit OT så det räcker, så trots att det brinner i fingrarna att bemöta de befängda påståenden som yttrats i tråden så tänker jag hålla mig lugn och inte skriva i tråden mer. Det borde gälla alla som inte har något vettigt att säga om ursprungsinlägget. /Jakob

Då bryr jag mig inte om att fortsätta den såvida inte någon annan lägger sig i debatten. Det var kul så länge det varade... /Jakob

Så då skall vi alla behandlas som kriminella? De flesta våldtäkter sker i hemmet, men om någon av den anledningen anser att alla hem skall övervakas så säger jag nej. Ditt argument är intressant på många vis eftersom det så väl speglar hur debatten har gått. Det började med att vissa protesterade mot övervakningen pch hävdade att det kränkte deras personliga integritet. Problemet är att många har inget direkt grepp om vad ordet "integritet" betyder, så de som förespråkade övervakning började använda det som en nedvärderande term. Sedermera insåg de att ordet "integritet" var praktiskt att använda just eftersom det var så vagt i mångas medvetande och därför var praktiskt när man ville tala dunkelt. Själv använde jag aldrig ordet en enda gång. Som om vi formulerar om din fråga till "Vad är viktigast, privatlivets helgd eller kvinnans rätt att inte bli våldtagen?" så inser vi att det är att jämföra äpplen med päron. Skall vi härnäst fråga oss om vad som är viktigast, yttrandefrihet eller rätten att inte bli våldtagen? Det är poänglöst att diskutera, för båda är viktiga. Jag har inget emot kamerorna i taxibilar, för de är där pga av ett reellt hot mot taxichaufförerna. Hur kamerorna funkar i spårvagnarna vet jag inte, men däremot är jag skeptisk mot kamerorna i tunnelbanan. Jo, jag är inte en kategorisk motståndare mot varenda övervakningskamera, men jag anser att det är viktigt att varje ny kamera diskuteras och motiveras, vilket inte är fallet om man börjar anse att ingen som har rent mjöl i påsen har något att frukta. Om man verkligen ville förebygga brott medelst övervakningskameror så skulle det sitta minst en övervakningskamera i varje hem. Skulle det kännas okej för dig? Och dessutom, vad säger att övervakningen inte får politiska syften i framtiden? När hela övervakningsapparaten redan är på plats är det för sent att ångra sig. Faktum är att vi aldrig kan veta hur den information vi lämnar ifrån oss om oss själva genom olika former av övervakning kommer att användas i framtiden. Hårddiskar blir billigare hela tiden. Om 50 år kommer det fortfarande att finnas kvar information om vad du använde ditt VISA-kort till härom veckan. Allt kommer att kunna sparas när det väl är registrerat. Och, ytterligare ett dessutom, hur gör man skillnad på politiska och brottspreventiva syften? I Kina är det brottsligt att ha fel politisk åskådning, och information tillåts inte vara fri. Där är många IP-adresser bannade och omöjliga att nå inifrån Kina. Haha, säger ni, ett ofritt internet! Sossarna uttryckte för mindre än en månad sedan att de villa banna vissa utländska IP-adresser (spelbolag) så att de inte gick att komma åt från Sverige... Nej, inte världen kanske, men jag hävdar att det finns en del principer som är BRA och som är värda att hålla fast vid. Demokrati, yttrandefrihet etc. Jag anser likaså att det BRA att jag som individ inte skall behöva lida av inskränkningar som påtvingas mig av ett kollektiv samtidigt som jag inte gör något olagligt. Jag vill inte att någon sitter och kikar över min axel, det är väl inte så konstigt? /Jakob

Det var ju synd att den här tråden dog den sorgliga tystnadsdöden. Jag antar att intresset för politik är ganska lågt här på forumet. Att alla dessa framtida filmskapare och historieberättare skulle ha så lite att säga... Lasersvärd är väl mer spännande, antar jag. Jag kan ju säga så mycket som att jag tycker att det är skrämmande att det som jag ser som det absolut största hotet inför framtiden är något som det talas på tok för litet om. Jag talar om övervakning. Och observera, inte övervakning av folk som är misstänkta för brott, utan övervakning av folk som över huvud taget inte är misstänkta för något brott alls. Folk som du och jag. Trenden är tydlig. Oavsett om det handlar om det nya datalagringsdirektivet, vilket innebär att information om vem du ringer, hur länge du ringer och varifrån du ringer måste sparas i tre år, eller om det handlar om det ständiga utökandet av övervakningskameror eller om det handlar om utökade möjligheter för polisen att bugga folk... 1984 är snart verklighet. Storebror skall se allt du gör. Och lillebror för den delen, men det är kanske överkurs i nuläget. (Men för den som vill veta så innebär det helt enkelt att dina vanliga medmänniskor, till skillnad från staten, har möjlighet att spionera på dig.) Och KD vill förstås införa ett nationellt DNA-register. Oavsett om du är misstänkt för något eller inte så vill de ha ditt blod... (Okej, KD är tomtar. Vissa av deras riksdagsledamöter vill införa en lag mot hädelse! Jag antar att det innebär att det blir olagligt att vara ateist...) Jaha, säger många. Det är väl inget att bry sig om så länge man har rent mjöl i påsen? Jo, det är verkligen något att bry sig om. Staten skall ge blanka fan i vad jag har för mjöl i min påse! Om jag inte är misstänkt för något har väl ingen rätt att veta var jag befinner mig, vem jag umgås med, vilka böcker jag läser, vilka hemsidor jag besöker, vad jag säger i telefon etc? Själv bor jag vid Stockhoms universitet, och för dem som inte vet så är tunnelbanestationen prydd med texten till europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. En av dem är rätten till skyddad korrespondens. Det skiter både sossarna och folkpartiet i. De anser att de har rätt att läsa allt jag skriver, allt jag säger, och snart säkerligen allt jag tänker. Men nu tror ni förstås att jag bara är paranoid, att det jag säger inte har någon verklighetsförankring. I så fall är det ni som saknar verklighetsförankring, inte jag. Se på situationen i England, där kameraövervakning är 1000 gånger så utbredd som här. Om du bor i London blir du filmad ungefär 300 gånger per dag. Det finns kameror på varenda gata. Okej, nu tror ni att det är lugnt, för varför skulle någon vilja kolla på just er? Tja, faktum är att snart kommer ingen människa att behöva kolla på er. Automatisk ansiktsigenkänning är en teknik som redan existerar. Snart nog kommer det att vara möjligt att knappa in en londonbos namn i en dator och få ut en karta som säger exakt var den personen har varit, och när. (Med än mer utvecklade datorsystem kommer det även att vara möjligt att få fram information om vad du gjorde vid varje tidpunkt och vem du träffade; och den som tror att datorutvecklingen kommer att avstanna är en stolle.) Att spionera på folk har aldrig varit enklare. Men visst, låt oss glömma kamerorna ett ögonblick. Ta telefonavlyssning istället. Att USA redan övervakar all satellitkommunikation (telefon, internet mm.) med Echelonprogrammet är ingen hemlighet trots att USA aldrig har bekräftat saken. Europaparlamentet har erkänt dess förekomst (eftersom det är bevisat att europiska affärshemligheter har hamnat i amerikanska företags händer), och anläggningarna ligger ovan jord, så det finns gott om bilder av dem. Men i Sverige vill man förstås också kunna avlyssna telefonsamtal lite hur man vill. Som naiv svensk är det lätt att tänka att man måste vara misstänkt för något grovt brott för att få sin telefon avlyssnat, men då är man som sagt naiv. Om vi tittar på statistiken för det senaste året inser vi att en femtedel av alla telefonavlyssningar avbröts för att brott inte kunde styrkas! Så det fanns inte ens något brott, de bara lyssnade ändå. De förslag som har lagts fram syftar väsentligen till att vem som helst skall kunna avlyssnas eller buggas. Det räcker att du kanske, eventuellt skulle kunna tänkas begå ett brott i framtiden för att du skall avlyssnas eller buggas. Men för i helvete! Varför är det ingen som reagerar? Snart kommer Stasi att framstå som en samling goa gubbar och gummor i jämförelse med den svenska polisen. Övervakningens apostlar, Thomas Bodström (s) och Johan Pehrson (fp) fortsätter envist att hävda att det är viktigt att övervaka alla medborgare pga av hotet från terrorister och liknande element. Det kan de ju inte ens tro på själva. Om jag var terrorist skulle jag väl inte babbla om det på telefon? Den som verkligen vill undvika övervakningen hittar ett sätt att göra det. Så övervakningen drabbar ingen skyldig! Den drabbar bara oss, vi vanliga, hyfsat laglydiga, medborgare. Jag säger fy fan! I dagsläget finns det bara ett parti som värnar om individens skydd mot staten: Piratpartiet. Så fundera på vad som är viktigast: en hundring mer i plånboken varje månaden eller rätten att inte ha någon som kikar över din axel hela tiden. Då blir valet 2006 plötsligt så mycket lättare. /Jakob

Eh, va... nä? Slutformatet spelar egentligen ingen roll. En originalfilm för SciFi Channel kommer aldrig att visas på bio, och de spelas ändå in på 35. (Okej, en av dem spelades faktiskt in på HD, men det fick dem att bestämma sig för att aldrig använda HD igen...) Att göra bra film handlar inte om vad som "duger" eller om hur "enkelt" det är. Det handlar om att göra så absolut jävla bra man kan. David Lean harvade inte omkring i öknen med 70mm-kameror vid inspelningen av Lawrence av Arabien för att det var enkelt. Tvärtom, det var en förbaskad pina. Han gjorde det för att filmen skulle se så bra ut som möjligt, och det är något jag tycker att alla filmare bör sträva efter. /Jakob

Är det bara i min värld man fortfarande läser böcker? Annars är det väl bara att leta efter litteratur på ämnet; det finns många böcker om olika mordfall. Du kan ju alltid börja med att läsa några av Leif G. W Perssons böcker om olika mordfall. Han vet mer om hur mordutredningar fungerar än de flesta på ett forum för amatörfilmare. När du sedan vet hur det går till i stort bör du som redan påpekats ta kontakt med någon kriminalare för att lära dig mer om detaljerna. /Jakob

Du kan strunta i vad specarna säger om minimikrav på ljus. De säger ingenting om verkligheten. Ärligt alltså, inte ett smack. Vad hjälper det att ljuskraven är låga när bilden ser ut som skit? Därmed inte sagt att olika kameror inte är olika ljuskänsliga, dvs presterar olika bra under samma ljusförhållanden, men "minimikravet" säger ingenting om det. Det är delvis sant att 3-chippare kräver mer ljus eftersom ljuset måste gå genom ett prisma som delar upp det i olika färger, varmed en del ljus går förlorat, men å andra sidan har 3-chippare generellt bättre optik och större sensorer vilket tar igen förlusten, så det är i praktiken inget att bry sig om. Läs recensioner istället för specar; det är mitt tips. /Jakob

Ja, att exportera en sekvens stillbilder ur redigeringsprogrammet för batchprocessning i Photoshop är inga problem om man nu vill göra det. /Jakob

Det finns en sökfunktion. http://forum.voodoofilm.org/showthread.php?t=6333 /Jakob

Ju mer jag tänker på det, så tycker jag inte att slutscenen skall vara på mentalsjukhuset. Låt henne ha kommit hem istället. Inte bara för att slutet annars känns lite orealistiskt (dvs att hon skulle stanna i det katatoniska tillståndet alltför länge), men också för att jag tror att det blir mer av en kontrast mellan det fantiserade våldet och den vanliga vardagen som hon måste kämpa sig igenom. Hm, jag tycker verkligen att det är en grym idé. I alla fall tillräckligt grym för att jag skall börja misstänka att jag har sett det i en film någon gång... Någon som känner igen det? /Jakob

Jag borde väl inte diskutera eXistenZ eftersom det var så länge sedan jag såg den, men jag vill minnas att spelrekvisitan även fanns med i den sista "verkligheten". Det verkade ju finnas en begränsad uppsättning rekvisita i spelen eftersom den förekom på olika "nivåer" (ja, du vet ju vad jag menar). Hm, jag minns det som en mysig film. Jag får nog ta och se om den nån gång. /Jakob

Ah, bra att vi förstår varandra! Skillnaden oss emellan ligger då i jag till skillnad från dig tror att filmen blir bättre om du inte smyger med sanningen. Däri ligger min kritik, och liksom all kritik så kan du ta åt dig av den eller avfärda den. Det är din film; du bestämmer. Blade Runner valde jag medvetet, för den exemplifierar bra när det är okej att vara otydlig. Replikant eller inte så är ju allt vi sett sant. Vi har inte sett några lögner. Skillnaden ligger i att vi läser scenerna lite annorlunda beroende på vår inställning till hans mänsklighet. Om filmen hade slutat med att avslöja med dunder och brak att han var en replikant så hade det bara varit löjligt, för det hade ju inte spelat någon roll. Blade Runner tål därför omtittningar, medan Sjätte sinnet aldrig kan återskapa den första upplevelsen, liksom alla filmer med en redig sluttwist. Blade Runner fungerar även för att den inte trycker upp frågan om hans eventuella replikantskap i ansiktet på oss. Det går alldeles utmärkt att se filmen utan att över huvud taget reflektera över frågan. eXistenZ slutar väl med att avslöja att den sista "verkligheten" också var ett dataspel? Fast det kräver att man kollar rätt noga i bakgrunden... Och slutet är ju avsiktligt av Cronenberg, så han måste ha varit medveten om hur det låg till. Ingen öppenhet där alltså. Videodrome så jag för så länge sedan att jag knappt kommer ihåg den, men jag skall ta och se den igen nu när du tipsat. Och Naked Lunch har jag faktiskt aldrig sett, så där lades ännu en film på listan. /Jakob

Nä, både "rasism" och "rasdiskriminering" är väldefinierade termer, så dem har jag inget emot. (Fast den lille djävulen i mig skulle kanske säga att orden har blivit biologiskt missvisande eftersom det är bevisat att det inte existerar några mänskliga raser i biologisk mening.) Och vilken skulle min värld vara, förresten? Som du märker av mitt ordmärkeri är det i mycket en värld av ord. Ett antal år av språk- och lingvistikstudier kan göra det med ens hjärna. Och jag tycker att mina exempel på svårigheten i att säga vad som menas med "främlingsfientlighet" borde tala för sig själva. Men om du berättar vad du menar med ordet så kan vi se om jag kan besvara din fråga, dvs huruvida både ND och SD är främlingsfientliga. /Jakob

På vilket sätt har ND med nazism att göra då? Det är ganska långt mellan ND och Nationalsocialistisk front... Och att peka på kopplingar som rör ensilda medlemmar räknas inte, för då skulle nog alla partier räknas som nazistiska. Främlingsfientlighet är ett nonsensord som ingen vet riktigt vad det betyder eller hur det används. Det är praktiskt att beskylla folk för det, för i det svenska debattklimatet har det blivit det mest förbjudna. Men om man vill föra en vettig diskussion är ordet värdelöst. Är det främlingsfientligt att vilja integrera invandrare? Då är SD främlingsfientliga. Är det främlingsfientligt att inte vilja integrera invandrare? Då är ND främlingsfientliga. Är det främlingsfientligt att inte vilja införa särlagstiftning för muslimer? Då är de flesta partier främlingsfientliga. Är det främlingsfientligt att kalla en glass för Nogger Black? Då... jag vet inte. Tja, jag har väl inte varit särskilt specifik jag heller. Och som jag redan har konstaterat i mina svar till Java ex Machina så är det dumt att jämföra med mig, för jag jobbar lite för lite för det. Jag var mest ute efter att visa var jag kommer ifrån; att jag inte sitter och drar in tjugo lax i månaden. Men folk som går på a-kassa (80 % av lönen) drar in rediga pengar utan att behöva slita, om vi säger så. Frågan bli väl vilka krav man kan ställa. Det var ett intressant reportage om Pajala i DN för ett par veckor sedan, och där var inställningen utbredd att jobb eller inte, flytta tänkte de aldrig göra. Naturen var ju så fin... Tja, jag har faktiskt ingen vidare lust att ge mina pengar till folk bara för att de skall kunna njuta av naturen och slippa jobba. Vilket inte helt osäkt för mina tankar till den sk Robin Hood-skatten. Tvi vale! Kan någon förklara varför många miljoner av stockholmarnas pengar skall skickas upp i norrland när varje stockholmare betalar kanske sisådär 20000 kr mer om året för sitt boende än en kirunabo? Och vad man betalar för att köpa en enrummare i en stockholmsförort kan man få två nybyggda villor i norrland för... /Jakob

Tur att det bara var nästan... Men om vi säger så här, ponera att jag varit Ridley Scott och lagt till en scen på slutet av Blade Runner där Deckard satt på mentalsjukhus och vi fås att undra om allt bara varit en fantasi. Skulle det ha gjort filmen bättre? Personligen är jag inte det minsta förtjust i slut som lämnar tittaren i sticket, och ja, jag tycker att det är ett billigt knep. Det är en enkel utväg, en cop-out, som man säger. Det är att slippa undan ansvaret att föra historien till sin logiska slutpunkt. Och för att förtydliga, jag vänder mig inte emot idén att hon fantiserar om att ha ihjäl honom, men det bör vara tydligt på slutet att det bara var en fantasi. Att klippa från den grafiska tortyrscenen till en bild av henne där hon sitter på sin säng medan det rycker i fingrarna på henne och vi inser att det är en fantasi, en dröm som vi alla delar i det läget, samtidigt som hon är okapabel att genomföra det i verkligheten ger mig fan så kalla kårar, till skillnad från ett slut som säger att vi inte vet något om vad som egentligen hände. Jag förstår klimaxet, men jag förstår fortfarande inte öppenheten. Kan du ge några exempel på filmer du gillar där tittaren lämnas i osäkerhet om vad som egentligen hände? /Jakob

Java ex Machina: Jo, jag jobbar ju endast deltid för att ha tid för en massa obetalt arbete vid sidan om, så att jag lever på fattigdomsgränsen är självvalt. Men jag plockar inte ut en enda krona i bidrag, trots att jag åtminstone är berättigad till bostadsbidrag. Jag föredrar självständigheten. Men jag begär inte att en sjukskriven tvåbarnsföräldrer skall leva på den inkomsten, nej. Inte i Stockholm i alla fall. (Bygg billiga bostäder, för bövelen!) /Jakob

Visst var det ett ruttet exempel, men andemeningen gick ju fram. Tack för din förklaring, men jag köper den fortfarande inte. Det finns ingen konsekvens i att markera vem som talade senast eftersom detta inte görs i andra fall. Vi får väl säga att det är en smaksak. Till skillnad från (cont'd) efter sidbrytningar, som turligt nog manusmjukvaran hanterar automatiskt. Så jo, en del sånt ser man även i mina manus... /Jakob

Tja, det finns väl inget som säger att man måste sänka grundbeloppet. Jag tror inte att vi kommer längre i just den här diskussionen utan att börja diskutera konkreta förslag från partierna. Än så länge har jag fört generella resonemang. Och 4000 i månaden är ungefär vad jag drar in genom att jobba. Jag kanske skulle säga upp mig och slippa slitet men behålla lönen? Arbetsförnedringen är ett skämt. Lägg ned spektaklet! I mina ögon handlar det inte om huruvida man missköter sig eller ej, utan om huruvida det är rimligt att någon kan tjäna mer som arbetslös än någon annan som arbetar. Det är orimligt och snudd på diskriminering (av lågavlönade). Sammanfattningsvis kan man väl säga att du pratar om dem som har det absolut värst, medan jag pratar om dem som faktiskt inte har det så illa. Båda grupperna existerar, och jag håller med dig om att man inte skall sparka på dem som har det värst, men att hålla kvar dem i evig arbetslöshet (som det lär bli om sossarna håller fast vid regeringsmakten) är också en spark. Sossarna ägnar sig åt att köpa röster av arbetslösa som tänker kortsiktigt genom att jävlas med företagen och dela ut mer bidrag, trots att det är denna politik som cementerar arbetslösheten. Högern är i alla fall bättre än vänstern, men inget block är egentligen något att hänga i julgranen... /Jakob

Ålrajt taZ, jag kan köpa den förklaringen, men det är bara ena halvan av bruket. Det jag egentligen invänder mot är det för mig obegripliga bruket av (cont'd) då dialogen är uppbruten av beskrivning, t ex: KALLE Jag satt och glodde på teve. Han tittar ut genom fönstret. KALLE (cont'd) Nån dokusåpa. /Jakob

Äh, (beat) är rätt användbart, även om jag på svenska skulle skriva (kort paus) eller (sedan), vilket vissa gör. Och visst beskrivs vad som händer under den korta pausen, nämligen ingenting. Det finns en massa sätt att skriva vad som händer under en paus om man vill att det skall hända något, så (beat) fyller en funktion. Och regiinstruktion, nja, inte mer än annat. Jämför dessa två exempel: Ex 1. KALLE Jag satt och glodde på teve. (kort paus) Nån dokusåpa. Ex 2. KALLE Jag satt och glodde på teve. (han tittar upp) Nån dokusåpa. Båda exemplen är lika informationsrika, och det ena är knappast mer rätt än det andra. Däremot skildrar de olika saker. (cont'd) däremot har jag alltid ansett vara höjden av onödighet. Någon som kan motivera det bruket? /Jakob

Naturligtvis skall inte ersättningsnivåerna sättas så lågt att man tvingas svälta eller hamna på gatan, det säger väl sig självt? Men nej, man kanske inte har råd med semestern, men det är det många som arbetar som inte heller har råd med. Vi kan ju istället säga som så att jag har träffat väldigt många (ungefär hela min bekantskapskrets) som har harvat sig fram på okvalificerade jobb. Sitta i kassan på ICA, jobba på kafé, nattportier på hotell, kundtjänst på telia, dela ut morgontidningarna etc. Massor av personer som inte ens har gått ut gymnasiet men som ändå lyckas hitta jobb så att de kan hanka sig fram. Uppenbarligen går det ju att hitta jobb om man inte är så kräsen. Och det finns inget som hindrar en från att söka nya, mer attraktiva jobb medan man sliter på golvet. Och jo, jag har träffat min beskärda del av parasiter också... /Jakob

Det är ett exempel på definition, men den är knappast uppenbar. Om vi ser det ur en rent språklig synvinkel är man generellt utsatt *för* någonting, och jag har svårt att se hur man är utsatt för en brist på arbete. Men för diskussionens skull har jag inget problem att köpa din definition, så länge vi vet vad vi pratar om. Men jag ser samtidigt en stor skillnad mellan någon som är arbetslös i största allmänhet och någon som är drabbad av sjukdom eller skada. Med tanke på att jag inte kan använda mina fredag- och lördagkvällar till några som helst nöjen eftersom jag arbetar då och likväl tjänar mindre än många arbetslösa så kan vi väl säga att den skillnad som nu råder mellan arbetande och arbetslösa är lite uppåt väggarna? Så är det inte alls. Alla tjänar på att 200 000 nya arbetstillfällen dyker upp. Skatten skulle kunna sänkas, skolan skulle kunna bli bättre, sjukvården skulle kunna bli billigare etc. Det är en redig tröst även för de arbetslösa. Jag funderade på att nämna det, men tyckte att det var uppenbart att visst arbetsskydd måste fortsätta att gälla. Vi har t ex fortfarande lagar som förbjuder diskriminering, eller hur? Det där var inte vad jag sade. Om sjukskrivna har jag inte sagt ett ord (fast det finns en hel del att säga om de skenande sjukskrivningarna i Sverige), och jag har egentligen inte utmålat någon som parasit. Däremot har jag sagt att Sverige är ett paradis för parasiter, och det står jag för. Personer som verkligen vill ha jobb och som inte tackar nej till jobb som de tycker att de är för fina för skulle jag aldrig kalla för parasiter. Men verkligheten är också sådan att många skulle kunna få jobb om de ville, men det är lättare att gå omkring med 80 % av den gamla lönen än att behöva gå till jobbet om morgonen, så de stannar hellre hemma. Parasiter, kallar jag dem. Kul att det blev lite debatt! Vi får väl hoppas att inte alltför många livslånga hatrelationer föds på köpet... /Jakob

Ja, än så länge. Jag är i alla fall inte moderat. /Jakob