jbergman

Javisst, publiken måste ju förstå att det är ett tidshopp, och i det exempel jag skrev förutsatte jag att det hade hoppats i tiden tidigare, annars hade jag naturligtvis behövt beskriva hur Kalle och Lisa såg ut för 18 år sedan etc. Så precis som du säger måste man vara tydlig första gången man hoppar tillbaka. Att ange årtalet i scenrubriken är bara en kortform för att slippa beskriva det tidiga nittiotalets mode i scen efter scen. /Jakob

Ja, det går bra att skriva i scenrubriken. Skriv ut det när tidsramen skiftar. EXT. GLOBEN - DAG En lång kö ringlar fram mot ingången. Kalle och Lisa ser spända ut. INT. KALLES HUS - SOVRUM - DAG - [1991] Kalle och Lisa hoppar runt till tonerna av SAD BUT TRUE med Metallica. De räcker ut tungorna och sträcker upp pek- och lillfingrarna. INT. KALLES HUS - KÖK - DAG Kalle och Lisa dricker Oboj och mumsar skinkmackor. EXT. GLOBEN - DAG - [NU] Kalle kramar Lisas hand. /Jakob

Det beror på vad som är enklast, men generellt gäller att man tar den vidaste bilden först, eftersom det är där den riktiga ljussättningen görs. Sedan kan man finpilla den lite för närbilderna. Huruvida hela scenen körs beror på bildmanuset. Poängen med en mastershot är att det är en bild man kan återvända till flera gånger. Om det inte finns någon sådan bild finns det ingen anledning att köra hela scenen i en tagning annat om man vill ha möjlighet att ändra sig vid klippningen. Först repas scenerna ett par gånger, så när det är dags för tagning vet både skådisarna och jag vad som gäller. Ibland är vissa rörelser viktiga, men det beror på bildmanuset. Se nedan. Jag flyttar kameran närmare, och så ser jag till att bilderna klaffar med den vida bilden. Jag vet inte säkert vad du menar, men själv följer jag bildmanuset, även om jag naturligtvis plåtar lite mer både före och efter. Nej, se ovan. Jag älskar bildmanus. Om jag skulle vilja minimera bildmanuset skulle jag åtminstone rita varje scens första och sista bild, så att man har koll på övergångarna. Ett ordentligt bildmanus gör dessutom att jag som regissör vet vilka rörelser det är som måste klaffa eftersom jag vet var klippen sker. Utöver den typ av scener du nämner behövs inte koreografi. Men eftersom vi har diskuterat frågan tidigare misstänker jag att du med "koreografi" inte menar vad som brukas mena. Exakt vad menar du med koreografi? /Jakob

Varning för spoilers. Nu visste jag förvisso hur den skulle sluta (enär du berättat det för mig), så den var ju spoilad för mig, men i grunden tycker jag att upplägget funkar i alla fall. Men en del funderingar väcks. Du beskriver filmen som en svart komedi, men faktum är att jag saknar både svärta och humor. Peter skall föreställa deprimerad, men jag ser inte många av tecknen. Jag har själv varit deprimerad och drabbad av ångestattacker, och jag har både käkat psykofarmaka och gått i terapi, så jag vet vad jag talar om. Vi ser Peter glo på porr, dricka whisky och harva på som tidningsbud (och det vet jag ju precis vad det innebär), men det är svårt att förlika det lilla med filmens slut. Att han inte fått ligga på ett och ett halvt år räcker inte heller som förklaring. Jag vill se den riktiga depressionen och hur Hanna är vägen därifrån (i Peters huvud), för att sedan låta hans drömmar krossas slutgiltigt när han inser vad som pågår. Och komedidelen lämnar som sagt en del att önska. Jag ser egentligen bara två potentiellt kul scener i filmen. Den första är när han skall låna poesi på biblioteket, och jag skrattade faktiskt åt hans idiotiska kommentarer, men skämtet förstörs av att det gås igenom i nästa scen. Den andra är att han rakar sig på festen, men jag skulle ha lagt upp scenen annorlunda. Jag skulle ha låtit honom anlända, orakad och jävlig, varpå han fått höra att Hanna är på festen. Klipp till att han kommer in i vardagsrummet nyrakad, med ett spindelmannenplåster på hakan och raklödder på örat. Filmen lider även av en del utdragna dialoger som inte ger så mycket. Inte minst den långa telefonkonversationen är uttalat ickefilmisk. Tja, det var mina första tankar i alla fall. Hare bra! /Jakob

Adobe Reader /Jakob

Nej, alla kameror har inte den funktionen. /Jakob

Sjuttio år efter att låtskrivaren dött är det fritt fram. Till dess är du ägd av Ifpi. /Jakob

Tackar, tackar! Jag skall kolla upp dem. /Jakob

Nix, han får aldrig titeln kung. I västliga monarkier med en drottning som regent finns ingen kung. /Jakob

Min kära syster har en fäbless för dansfilmer och önskar sig därför något i den vägen i julklapp. Jag har noll koll på ämnet, men hon gav mig en lista på filmer som hon tyckte om: Dirty Dancing 1 och 2, Honey, Step up 1 och 2, Save the last dance 1 och 2, och Girls just want to have fun. Någon som har tips på bra dansfilmer som går i samma stil som de ovan nämnda? Jag har inte sett en enda av dem, så jag är nollställd. /Jakob

Daniel Westling blir inte kung, utan prins. Vad gäller huvudfrågan så är jag inne på samma spår som Pace. Kungahuset får finnas kvar, men skiljs från staten. Kungen blir inte längre statschef, förlorar sin åtalsimmunitet, får rösträtt, och mister apanaget. Och någon president behövs inte. /Jakob - republikan sedan länge

Antagligen säsong 4, avsnitt 21. /Jakob

Säsong 4, avsnitt 2. /Jakob

Jag kan ju tillägga att det värsta som kan hända om man odlar industrihampa är att snuten kommer och tar plantan. Värre än så är det inte. /Jakob

Industrihampa är mig veterligen inte lagligt att inneha i Fascist-Sverige. (Heil Polizei!) Polistillslaget mot konstutställningen i Lund där det förekom industrihampa ploppar upp i minnet. /Jakob

Du behöver ha plats för kamera, fotograf och ljudkille (om han inte kan sticka in bommen genom dörren), så säg 1-2 kvadratmeter. /Jakob

Precis, det händer helt olika saker i de olika scenerna. Vad som är värt att beakta är att det handlar om hela scener, inte bara ett par repliker. Övergången från gråten till tittandet på foton är dessutom tydligt markerat av att den första bilden i fotosekvensen är just en närbild på ett foto. Klippet där de är pårökta föregås av ett klipp på Sandor som står utanför på gatan, så det gills inte. ;) Jag hoppas att du inte tror att jag bara försöker jävlas med dig, för så är alls inte fallet. Vissa saker är helt enkelt svåra att få fram i filmmediet. Jag kommer att tänka på vad Shelly skrev en gång om manus som innehöll rader som "en minut senare händer bla bla". "Vadå, ser vi honom stå där i en minut innan det händer något?" (skrivet fritt ur minnet) /Jakob

Huh? Det handlar ju inte regler. Det handlar om hur ljus fungerar och vilka lampor som är bäst för jobbet samt hur man får ljuset att inte kännas konstigt för tittaren. Det är klart att det är något man kan lära sig. /Jakob

Visst, om man behöver slå upp ljuskänsligheten för olika filmemulsioner eller vill läsa tekniska specifikationer för olika objektiv. Definitivt inget för trådskaparen. /Jakob

Shelly: Det är inget fel på ditt exempel, men det bygger på att man kan se att A har jobbat sig ned till knähöjd. I en scen som bara innehåller dialog på en och samma plats fungerar det inte. Nog för att man kan skriva det, men det blir ofilmbart. /Jakob

Nix. Försök att komma på en enda. Att klippa till en annan scen är just vad man gör när man vill markera att tid flyter. [scrippet] EXT. PARK - DAG På en parkbänk sitter NISSE, 35, oborstad och nedgången, med en otänd cigarrett mellan fingrarna. Mot honom kommer ANDERS, 40, prydlig med kostym och portfölj. NISSE Du, har du eld. Anders stannar upp och känner på fickorna. ANDERS Nä, jo... INT. KAFÉ - DAG LISA, 40, uppklädd och snygg, sitter ensam vid ett bord med en kopp framför sig. Hon är rastlös och kollar på klockan. EXT. PARK - DAG Anders och Nisse sitter sida vid sida och röker och skrattar. Anders tittar på klockan. ANDERS Åh jävlar, nu måste jag verkligen gå. [/scrippet] /Jakob

Jag vågar nog påstå att det inte finns något sätt att göra en sådan scen på, och det handlar inte om skrivande utan om filmande. Så tänk om. Det närmaste din ursprungstanke jag kan tänka mig är att du klipper fram och tillbaka mellan dialogscenen i parken och en annan scen där det är tydligare hur lång tid som förflyter. /Jakob

Varför skulle det vara en pik? /Jakob

Nog finns det olika skolor, men jag skulle säga att skratt kan höra hemma både i handlingen, parenteser och dialog, beroende på vad man är ute efter. [scrippet] Olle tittar på sin pappa och skrattar. Pappan rör inte en min. PAPPA Ge fan i det där! OLLE (skrattar fortfarande) Åh gud, du är för rolig. PAPPA Ha ha, eller hur? [/scrippet] Peus: Vad du behöver använda är scrippets-taggen. Välj att citera mitt meddelande så ser du hur det ser ut. /Jakob

Jo, de är gjorda för att tåla värmen, och ja, de går att återanvända. /Jakob