Clown

Hehe... Jadu, vad ska man säga? :P Den va ju cool på sitt sätt :D

Det mesta av mina åsikter är bara tankar och funderingar om film för att göra något nytt. 20 gorillor på en ö som dödar varandra kanske inte skulle vara en särskilt rolig film men om du tar en film där en pojke har blivit slagen av sin pappa, när han är vuxen får han själv en son som han misshandlar fysiskt och psykiskt. Visst är det synd om pappan för att han blev misshandlad som ung men inte fan känner jag empati för honom när han slår sin egen son. Som jag sagt i alla andra inlägg - jag tycker inte att man måste heja på huvudpersonen. I exemplet som jag tog så känner man säkert empati för pappans son men han är ju inte huvudperson (ett offer som jag skrev i ett tidigare inlägg). Detta exempel var ju inte ett exempel med två mordlystna personer där ingen var antagonist eller protagonist men det skulle säkert gå att fila fram ett sådant exempel också. I alla fall med lite hjälp av någon med idéer :)

Håller med - Masjävlar är en ny bra svensk film (säger masen :D)

Smaken är som baken när det gäller film precis som allt annat. Men "Så som i himlen"... Jag förstår inte hur Kay Polack har lyckats få så många att älska en sådan film. Den är ju som de värsta snyfthollywoodproduktioner man kan hitta. Smörigare svensk film får man leta efter. Men som sagt; smaken är som baken :)

Jag tycker ungefär som gorse men jag förstår tomasz 1985:s resonemang. Men jag håller starkt på att man inte måste heja på huvudkaraktären (försök till förklaring längre ned) men kan ju känna empati för dennes offer om man nu måste känna empati. Självklart är det trevligt att heja på protagonisten men sen tycker jag även om när man experimenterar lite med film och inte har en protagonist vs. en antagonist, man kanske har två personer som hatar varandra och vill ha ihjäl varandra utan att en av dom är protagonist eller antagonist utan både och.

Jag använder än så länge word med den här formatmallen: http://www.adastramedia.se/002e.html

Hmm.. Ett bra drama med en huvudkaraktär som man hatar... Det vet jag inte om det finns någon men det betyder ju inte att det inte går att göra en bra dramafilm där man hatar huvudpersonen. Jag håller inte med i ditt resonemang att man "måste heja på" huvudkaraktären. Film är till för att väcka känslor (iaf ur min synpunkt). Hat och avsky är känslor.

Jag tycker att filmen var bra - ljudet var bra (lät naturligt), fotot var snyggt, skådespeleriet var bra, musiken passade in = filmen var bra :) Jag hade inga svårigheter att höra vad han sade (men jag är ganska van med värmländskan ;)) Cool film!

Bra exempel gorse. Bra Murkret :D

Jag ska läsa klart manuset så fort jag får tid :)

Man ska alltid lita på mig :D

Jag håller med alla ovanstående :)

Jag tycker inte att någon av skådespelarna var direkt lysande men huvudkaraktärerna var ju fruktansvärda och det är ju ändå dom som man får sitta och kolla/lyssna på större delen av filmen. Okej då :) jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg vad som jag tyckte var från lammen tystnar så jag kanske inte borde ha nämnt det :P Men Seven... Dels hela temat med att en person dödar personer för att han inte tycker att de lever sina liv rätt och sen den där scenen med brandalarmet - så tagen från Seven.

För ett det kan vara intressant att se hur människor fungerar, det tycker jag iaf men alla är ju olika :) Fast jag kan erkänna att jag tror att det är svårare att göra en film intressant om man varken kan heja eller sympatisera lite med huvudpersonen. I mitt första inlägg skrev jag så här "En film KAN ju vara bra/intressant även fast man "hatar" huvudkaraktären." och det står jag fast vid, men självklart är det trevligt att sympatisera med huvudpersonen.

Det är väl inte så jätte mycket som är taget från När lammen tystnar men jag tycker att regissören/manusförfattaren har försökt härma känslan i När lammen tystnar - och inte lyckats. Det där med en mystisk galen mördare. Det är svårt att beskriva. Det enda som är bra i Saw är de allra sista minuterarna. Skådespeleriet är ju fruktansvärt.

Varför måste man heja på huvudkaraktären? Kan inte en film vara intressant även fast man avskyr karaktären bara för att visa hur ond och hänsynslös en människa kan vara?

Jag har läst första delen, ganska intressant om det görs på rätt sätt. Men jag skulle gärna vilja ha en beskrivning på masken, i mitt huvud dök det upp en bild på "V" ur "V for Vendetta". Beskriv! :) Men jag tror att jag måste läsa igenom manuset någon gång till för att riktigt förstå det.

Har inte lsät manuset än men din inledningstext i tråden va så vimsig att jag fick ont i huvudet... :) Är detta manuset bara om första mötet?

Jag förstår nog vad du menar men jag tycker att en huvudroll kan vara intressant enbart av att man avskyr/hatar honom och att man kanske t o m sympatiserar med huvudkaraktärens antagonister. Men jag håller med dig till viss del med att det är större chans att filmen blir intressant om man kan sympatisera lite med huvudkaraktären.

Jag tror att jag förstår vad du menar men jag tror inte att sympatisera är rätt uttryck (iaf inte ur min synvinkel). Man måste förstå personen, personens handlingar och vad personen utsätts för men man behöver inte sympatisera med dessa. En film ur t ex Hitlers ögon skulle enligt mig vara en väldigt intressant film men jag skulle ju aldrig sympatisera med Hitler eller med Hitlers handlingar...

[citat=John]För att en historia ska bli intressant så behöver man tror jag på något sätt sympatisera med huvudkaraktären. Vi kanske inte behöver sympatisera med hans/hennes idéal men någon slags försonande drag behöver den ha.[/citat] Njae, jag tror inte att jag håller med där. En film kan ju vara bra/intressant även fast man "hatar" huvudkaraktären.

[citat=dreeze]Stämmer bra, tämligen deprimerad person som jag förstod det.[/citat] Inte konstigt med den flickvännen ;) eller så hade det kanske med knarket att göra :o

Jag tycker personligen att Saw var riktigt usel... De mesta var snott från andra, bättre, filmer som t ex "Seven" och "När lammen tystnar" m.m men de hade gjort det sämre i Saw. Har inte sett trailern till Saw 2 och jag längtar inte efter att se den heller :)

Bästa låten på konserten var enligt mig helt klart "Hallowed Be Thy Name" :) Fast alla låterna va ju iofs jävligt bra :D

Oj, skrev fel :) Jag menade ljusteknik och inte ljudteknik :)