jmalmsten

Hehe... ska se den när jag kommer hem... 4 år grundskolespanska borde ju gett någonting om inte annat;) Tengo un gato de mi pantalones y UNA SERVECA GRANDE POR FAVOR!!! :bire

eller också såg han den på reklam-tv och tänkte inte på alla avbrott som förlängde filmen. ;) minns själv när vi fick för oss att titta på 10 Budorden med Charlton Heston som Moses. HELA J*A DAGEN GICK ÅT till vad som borde vara 3 1/2 timme...

beror på... luma går på hur ljusstarkt varje pixel är, ju mörkare desto mer genomskinligt. color key går på en speciell färg, exempelvis svart... om du har en flam-bild med grön eller blå eller liknande bakgrund så kan du med en kolor-key få bort bakgrunden men ändå få en eld som inte bara blir ljusare, den kan även visa mörkare toner. Men den inbyggda keyern i premiere är inge vidare så om du inte har keylight och AE eller liknande så duger det gott med luma key skulle jag tro. Speciellt om din flamma ändå har svart bakgrunden.

haha... låter som en riktig blockbuster;)

3ds max är förbannat... avancerat... man kan göra va f'n som helst med den, men om resultatet blir värd att titta på beror ju helt och hållet på om det sitter skit bakom ratten eller inte;) rudimentära hylsor fick jag genom att ha kameran på stativ, trackade vapnets hylsutsläpp för hand (frame by frame) i After Effects och lade på en partikelgenerator som följde min tracking... kopplat med den inbyggda motionblurren kunde jag med partikelhastigheten styra så att det blev lite mer realistiskt... det dög gott för projektet iallafall. Problemet är väl dock att man inte får vapenmekaniken ändå... speciellt synligt är det med pistoler där manteln rör sig förbannat mycket på en äkta pistol och inte alls på en billig softare... det går att komma runt genom att fixa en softare med "blowback" eller att i exempelvis AE klippa ut manteln och animera den på närmare bilder, kopplat med motionblur förståss. Dessutom så tycker jag att ofta skakar skådisarna vapnen för mycket när dom "skjuter" och dessutom på fel sätt... men nu börjar jag ju komma lite utanför vad tråden handlar om... som vanligt;)

eller ILM-metoden... ta modeller från leksaksbutiker, slå sönder dom i smådelar och använd resultatet som ytdetaljer på stora skelett, belys fönstren med lampa inifrån eller med sån där fiberoptisk ufolampa dom säljer på öb och rusta...;) har man bara fantasi så kan det mesta se ut som rymdskepp:D

movieclips går ju att motiontweena som alla andra symboler i flash som graphics och buttons... förresten... gjorde en musikvideo häromdagen i flash... tror jag var där runt 700 individuella ritade bilder jag också... jag lider med dig;) men ack vad jag älskar min Wacom! Men hälst så ska man ju förutse sånna grejer redan i planeringsstadiet och inte efter man ritat hundratals bilder.;) men som sagt... jag var själv slarvig i mitt projekt och har nu en flashfilm med 4000 bilder som jag egentligen borde ha skött annorlunda... men men... jag lider med dig iallafall... Kanske går att fuska lite... ändra storleken på filmen eller nått sånt så att ballerinan kommer uppåt ändå?

ojoj vad här hettade till ett tag... Jag må f'nimej se filmen... Själv anser jag ju att det gärna får klippas, det är inte så. Men jag är alltid lika glad när regissörer lyckas få med allt och få det att bli snyggt i ett och samma klipp. egentligen så hör det väl inte till heller i ämnet om det är flera klipp sammanfogade till ett, som i HardBoiled eller Eternal Sunshine of the Spotless Mind. Om ni inte börjar tillföra länkar eller källhänvisningar så är det ni säger ändå klassat som hörsägen och det är en källa som ni inte kommer långt med. Min enda fråga är ju då, är ni säker på att den är 9 minuter? har ni klockat den? Jag vill få upp den på listan, tillsammans med även Doom-sekvensen. och angående Matrix Reloaded, highwayscenen är lång som f'n och filmens höjdpunkt... men på samma vis som jag älskar shootouten utanför banken i Heat så diskas den redan vid första klippet. Och i diskussionen vad som är mer underhållande mellan klipp och långa klipp? Handlar helt och hållet om hantverket, när jag först började tråden kollade jag upp youtube och hittade lite försök, men oftast kändes innehållet som en ursäkt att få göra långt klipp. Klippet gav inget av att vara långt. Där står sig OldBoys korridorfajt och inledningen till Breaking news mycket bättre, de visade på en stilistisk känsla och ville berätta något med att få in allt på ett klipp. Även helikopterscenen i Longest Day. Den visar med dokumentärisk precision hur snabbt trupperna invaderade byn... dom gjorde det på strax över en minut! När saker är uppklippt känns tiden mycket mer godtycklig. Mellan klippen kan det ha gått 1 sekund eller 11 år, mellan bilder i en kontinuerlig tagning kan det, inte räknat med timelaps och slowmotion, bara ta 1/48 sekund beroende på slutartid. Och även om man räknar med olika kamerahastigheter så är ju upplevelsen oftast medvetet riktad till att tittaren SKA kunna sitta och studera. Det blir som en trollkarl som drar upp ärmen och säger, inget här och inget där, finns inget klipp att gömma effekter bakom, men då kommer ju precis som med en trollkarl saker att hända och man undrar, när fick dom in det där jag såg ju hans händer hela tiden och dom var tomma? Tricket ligger dock inte i händerna alla gånger och klippningen är inte alltid lösningen... drog till med trollkarlsliknelsen för att jag såg häromdagen the Prestige...;)

annat skräp som finns på nätet: http://www.derekyu.com/avgpa/gallery.html

jag skulle ju föreslå att kanske flytta över alla framesen till en movieclip som du sedan kan placera ut på scenen och på det viset flytta alla framesen samtidigt...

Katt som lyssnar på techno (med ecstasy) tog priset...:D

Satt själv och testade att fixa processen.. då separerade jag kanalerna genom att keya ut grundfärgerna och invertera keyen. när jag hade X antal trackmattes (använde AE och Keylight) och resulterande färglager slog jag ihop dom till ytterligare en composition med Add tror jag. Resultatet från min DV-bild såg ju som sagt mycket finare ut, men när jag bara för att jämföra tog orginalbilden och slängde på lite kontrastökning med kurv-verktyget så fick jag ett liknande resultat. Så jag tänkte att det helt enkelt inte var värt det. Just exemplet kan jag tänka mig att deras exempelbild felar lite... skulle gissa på att himmlen inte alls var så utbränd i deras negativ eller i Cineon-high-dynamic-range-bilderna. Det som hade varit ultimat i Aviator är om dom även härmat kamerateknikerna och skådespelet från den tiden och inte bara filmens karaktär. Köpte förresten Robin Hood-dvd'n... Dokumentären om Technicolors historia var nästan mer värd pengarna än själva filmen ;)

Nu har jag läst igenom tråden och kommer med egna lekmanna-reflektioner. Precis som de flesta här i forumet känner jag hur det råder total icke-känsla för trender i filmsverige. Marknade ville ha matrix-inspirationer efter matrix, Sverige gorde beckfilmer och diskbänksdramor, efter det dånade fantasy-vågen igen igenom filmvärlden i LotR kölvatten, sverige gör polisfilmer och diskbänksdramor, superhjältevågen drar återigen över världen och sverige gör diskbänksdramor... med ett löfte om att "snart" börjar vi med Arn... men till dess diskbänkdrama och ännu en säsång med Beck... Då känns det lite konstigt nostalgiskt när jag tittar tillbaka på hur det såg ut i sverige förut. Bosse Widerberg var på bio och såg the French Connection. Han älskade det han såg och kände att han måste göra en svensk tolkning. Resultatet blev Mannen På Taket och med ultrarealistiskt våld, blod, helikopterkrascher i centrala stockholm och en jävlaranamma-mentalitet som inte lät sig hindras skapades en film som fortfarande ses som svensk stolthet i polisgenrern. Den skapade även det oändliga flödet av beckfilmer som efterapar den handhållna bildstilen men helt saknar experimentlustan. Bosse tittade upp på husväggen och ville ha skrapmärken av helikopterrotorbladen, sagt och gjort, han skickade upp en kille som högg ut den. Detta var dock ren vandalism eftersom huset nyligen blivit nyrenoverat. Han ville ta en bild underifrån när helikoptern störtar ner, fick nej eftersom det var för farligt, men han stod på sig och det ordnades så att han skulle råka få tag i kameran och att han gjorde det på egen risk. Han ville ha en bild från en buss när en kvinna skriker, jaja, han tog en kvinna och en kameraman och satte sig på bussen och hon skrek. Inget dravvel om tillåtelse där inte;) Idioten från nya zeeland började sitt projekt som hobbyverksamhet under 4 år och kortfilmen för festivalvisning växte till långfilm med internationell distibution. vad han gort på senare tid har ju inte undgått någon nu;) Just om den beryktade Mats Helge kommer jag ihåg att Anders Nilsson nämner i extramaterialet till sin 3e Vågen att när han först ville in i branchen gick han som alla andra till sfi och ville ha hjälp. Där fick han nobben, men ett tips om att i trollhättan, där finns en kille som gör sån där äventyrsfilm. Han blev så medarbetare i bland annat Ninja Mission och efter ett par filmer under MHO regisserade han sin egna War Dogs helt utefter dessa principer. Lite roat nämner han en recension av filmen från en svensk kritiker som sett den utomlands som sade att "sveriges bästa actionfilm går inte att se i sverige" och syftade på det faktum att filmen ansågs för våldsam för svensk publik. Mats lever ju dock just nu i landsflykt så vem vem finns nu som alternativ väg? Är det Martin här som tar på sig det? En annan kommentar jag hört är från japanske Takashi Miike som nämner att det inte är så svårt att finansiera en filmproduktion för videomarknaden, skiter sig allt kan man ju alltid ta videokassetterna och sälja dom från gatan. Nu är det ju förståss så att den gatan låg i Tokyo och den lilla staden har fler innevånare än hela norden sammanlagt nästan så det kanske inte är så relevant. Men som han menar så går allt att sälja. Språket då? Nja... själv vrider jag mig i plågor när jag hör dubbade röster alternativt kan inte ta dom på allvar under den mesta tiden. Och halva charmen med PJ's gamla kiwi-filmer och de brittiska filmerna i stil med de som Simon Pegg och Nick Frost skapar ligger ju just i att dom vågar vara egen. Dom har tagit den brittiska och nyazeeländska dialekten till sitt trademark. Vad skulle Smala Sussie vara om den visades på rikssvenska? Men jag har ju hängt med litet ändå och sett att min åsikt inte delas av omvärlden, jag hade tillexempel en rumskamrat förra våren från de förenta staterna i väst och han var helt fascinerad över att vi alla såg på textade program på teven i orginalljud. Det var för honom ett helt främmande koncept som han ändå gillade då han kunde se amerikanska serier utan att missa något. Och jag har ju varit i Spanien och sett Pippi Långstrump på spanska och Tokyo och sett Top Gun och Spieces 2 på japanska. Dubb är något som är internationell standard och jag tror att en av anledningarna till att de asiatiska filmer gått hem internationellt är just för att dom nästan alltid distribueras med valbar engelsk eller annan dub. Nu känns det som att jag som vanligt är på väg off topic. SFI's planer ger ju vibbar av att bli elitisk. Men samtidigt börjar jag se en fördel. För om nu antalet bidrag nu drastiskt minskar så kommer det ju ett krav på filmmakarsverige att hitta andra kassa-kor att mjölka. SFI kanske är less på sin etablerade roll som "enda" sättet att göra film helt enkelt och vill skala av sig parasiterna. Om den tankekedjan är någotsånär rättvisande, om än inte helt rättvis och korrekt, så tyder ju reaktionen här på att viljan till mer kommersiellt inriktad film finns. Och reaktionen innebär ju förhoppningsvis en omstrukturering. De som utbildas till producenter kan inte fortsätta klara sig med bidrags-kunskap. De måste förändras de med. Och det hela kanske helt enkelt provocerar fram en annan filmmarknad i sverige. Min egna lilla privata dröm är att svensk film plötsligt ska blomma ut med internationella hittar på samma vis som sydkorea kom från ingenstans och tog åt sig en stor del av den svenska hyllan av asiatisk film bara på några år. TV-serier är en annan del av det jag ser som den helt outnyttjade sverigemarknaden. Så i det stora hela ser jag gärna att munthe engagerar sig och fler i det nya SFI... ett annat namn är kanske dock att föredra om man ändå ska differentiera sig mot "etablisimanget". För det enda sättet att tävla med de andra internationellt är väl just att börja göra filmer som går med vinst. Och från det till att X-antal mindre men vinstgivande filmer finansierar filmer i mer hollywoodstorlek kan ju inte vara så omöjlig i lilla sverige. Om man låter tanken flyga tillräckligt mycket kanske det kan börja importeras filmfolk istället för att dom gör som nu och söker sig till de mer sällare jaktmarkerna. Men då kanske jag gränsar på dagdrömmeri. Fasst hur ofta hör man talas om folk som söker sig till sverige för att göra film jämfört de som söker sig till usa, kommersialismens stolta högsäte? Statligt finansierade filmer i all ära (det har inte blivit bara skit), men som Munthe, Mats Helge och Uwe Boll säger: "Det går inte att argumentera mot försäljningssiffror". Alltså, oavsett vad jag personligen tycker om deras filmer (jag var inte direkt förtjust i Camp Slaughter), så kan jag ju inte säga att dom är helt värdelösa, för folk ute i världen vill se dom. Det är vad försäljningssiffrorna antyder, och det är det som normala finansiärer bryr sig om. Känns som att jag tappade tråden där några gånger, men kontentan kanske kom fram ändå. höres... EDIT: såg att jag tog tid på mig att skriva... till Gorse och John: "MER 'SKRÄPFILM' ÅT FOLKET!!!" :D

Nu har jag ju varken sett filmen eller dragit fokus på något större än 1/3 tums chips videokameror, men jag antar att det ligger mycket i erfarenhet och helt enkel brute force kopplat med mycket ljus, vidvinkel och pytteliten bländare. För dom kör väl ändå inte med autofokus eller? ;)

ni snackar om dvd-s... jag väntar fortfarande på Biosläppet:(... och jag vill inte ladda hem en piratkopia... frustrerande!!!

haha... snart kommer väl texten upp i creditsen: "No humans were harmed during the production of this motion picture..." ;) förresten... inte säker på Deodato som regissör? vem annars skulle kunna göra filmen? hade han inte redan skrivit sitt manus... Fans och fans vet jag förresten inte... det är ju en sån där film som kan klassas i den ytterst lilla kategorin "älska eller hata dom som älskar den"... alltså inte den klassiska "älska eller hata" utan en ännu längre dragning åt det hållet... för det är ungefär reaktionerna som kommer om man uttrycker något om den... antingen så ser man allt det bra i filmen, eller så ser man allt det dåliga i den som säger något om den... det är ju bland annat för explosiviteten jag gillar just CH... inte alls pga djurmisshandeln;)

Bästa sättet är väl att se det in action... som i wacoms hemsida: http://www.wacom-europe.com/uk/use-it/demos/index.asp som visar hur finurligheterna fungerar... som notis kan jag även berätta att photoshops tilt vänder penseln helt åt andra hållet än painters... men det är bara en inlärningssak. Jag frågade wacom om just detta och dom sa att det är helt enkelt så adobe valt att använda funktionen, dom kände inte till någon inställning för att invertera tiltrotationen(tilten har inbyggd rotation) varken i drivisarna eller i photoshop... men det kan jag leva med...

Luzer: jo, 96khz känns ju lite overkill på en pryl som har så pass enkla mikrofoner... Stella: (kämpar för att inte skrika namnet;)), Valet är i princip gjort och både din och Christian Van Caine har gjort mycket för det och plus alla recensionerna som prisar Microtracken... Nu kollade jag ju även upp vad Firmware-uppdateringarna gör och jag tror det var från och med 1.4 så klarar MT'n att spela in mono också i mono-wav-filer... vilket betyder för mig att jag kan spela in effekterna på halva utrymmet och rikta den medföljande stereomicken mot det jag vill ha optimalt då den endast tar ljudet från vänstra micken. Jag kan ju även öka kilohertzen då... Nä, om nu ingen tycker jag gör ett fruktansvärt misstag så börjar jag gå in i fas 2... inköp... Då jag själv som sagt haft lite väl passivt intresse av ljuddelen undrar jag var men får tag i prylen... mina google-sökningar säger musikeraffärer, där verkar priset ligga ganska konstant på 3895:-, går jag till en sida vid namn Playback finns den tydligen för 3842:- fraktfritt, sedan fanns någon norsk sida Ljudia.no som säljer för 4295:- (men vet ej om det är norska kronor eller svenska som åsyftas). Så just nu pekar det ju mot att jag går till 4-Sound och hör hur det ligger till med lagerstatus och betalningsalternativ... EDIT lördag: kom just tillbaka från 4-sound (ramus i pite). Han hade inte hört talas om microtracken, men Zoomen säljer tydligen som smör i solsken. Men kunden har ju alltid rätt, så han kollade upp Microtracken i katalogen och det skulle ta upp till en vecka att ta hem den om jag ville ha den. Därtill fick jag höra att jag som student kan köpa den på räntefri avbetalning i 12 månader, med möjlighet att betala in snabbare än så om jag ville. Men då var det lite pappersarbete som skulle fixas... Så planen just nu då? Jag går tillbaka dit på måndag och lägger beställning och skriver avbetalningsansökan. På detta vis kan jag ju också inhandla ett 4 gigs CF-kort och ändå leva på mer än nudlar resten av månaden... förutsatt att jag betalar av den på ett år förståss... så gu'nåde er nu om je hellr' skull' shöft zoom'n! ;) EDIT måntag: tydligen så har jag inte tillåtelse att köpa på avbetalning. "computer say's no!"...jaja... får väl vänta på csn istället.

lite mer komplicerat än så är det ju kan man ju tillägga... en genomgång av bildformat som jag känner till: 2.20:1 - 65/70 mm filmens glada dagar... enorm yta och cirkulär lins (ej hoptryckt anamorphiskt...) 2.35 - 2.6:1 . scope-format i anamorphisk bild... bilden trycks ihop sidledes för att få plats på 35mm filmen. Tell-tale-signs som visar att en film skjutits anamorfiskt är de klassiska horisontella blåa ljusskenen vid lensflares. Men innan 70-80 talets glada dagar tog man den effekten som ett tecken på taskigt foto och klippte bort alla gånger det råkade komma med... senare filmer utnyttjar det ibland som ett stilistiskt grepp. 2.35 - 2.4:1 . finns även som inspelad med cirkulär lins i kameran på 1.33:1 negativ. I efterarbetet klipps över och underdelarna bort för biovisning och filmen visas i scopeformat med anamorfisk lins. 4:3 full-frame-utgåvor . Fördelen var att man med ovan nämnda metod vid videosläpp kan göra "4:3 Full Frame"... alltså att man visar hela bilden som den togs upp på negativet... en del regissörer som James Cameron och Roland Emmerich brukar (brukade iallafall) välja kamerainställningar som passar båda formaten utefter denna metod. Så man ser mer av sidorna i widescreen, men mer uppåt och neråt dock ej sidorna på 4:3. 4:3 utgåvor av anamorfiska negativ däremot måste göras genom att klippa bort sidorna... om man inte vill gå in och skapa bildinformation över och under som inte finns där... Ett annat sätt att få widescreen är ju 2-perforations-metoden, och där tar kameran bilderna på negativet så att bildytan bara blir 2 perforeringar hög. Kallades förut "poor mans widescreen"... Sergio Leone sköt åtminstånde sina westerns i detta format. och tydligen ska det ha varit enda sättet att få hans trade-mark extrema närbilderi ena kanten och extrema översikter i andra kanten i samma bild samtidigt utan trickfoto. som en fotnot kan jag ju även nämna Cinerama... som spelas in med 3 synkade kameror bredvid varandra med 1:33 negativ och cirkulära linser... det syns dock rätt så väl när metoden används eftersom skarvarna aldrig blev riktigt perfekta... och formatet dog ut eftersom biograferna inte ville satsa på sådan gimmick. En viss panorering gjordes förresten på liknande vis i Gladiator av Ridley scott. Man kan också få en stor scope-negativyta med cirkulär lins om man kör filmen horisontellt genom kameran som i VistaVision-systemet. Numera finns inga biografer med sådana projektorer vad jag vet, men det har ju varit ett favoritsystem för ILM som dom sedan printar ut som vanlig vertikal anamorfisk 35mm film efter effektarbetet. phew... det var scope det... sedan har vi vad vi idag kallar widescreen: 1:85 . Amerikanska widecreenstandarden tar bilderna i fullstor bild och bilden maskas av uppe och nere antingen vid post arbetet eller av projektorn i bion. Orson Welles Touch of Evil ska tydligen inte ha visats på bio i widescreen alls förrän den senaste restaureringen maskade bort över och underkanten... det är denna version som numera finns på dvd. Själv tycker jag det ser ut som att den filmades för 1.33 pga att toppen av huvudena ofta klipps bort lite väl mycket. Och David Lynch ville att när hans film (minns inte vilken, tror det var Mullholland Dr.) visades så skulle dom visa mer av överdelen än underdelen... 1:66 . Europeisk widescreenstandard åtminstånde förut (se de gamla svenska nyrestaureringarna av mannen på taket, hasseåtage-filmerna m.fl.)... nu ser jag mest att den nämns i samband med super16. Hur det var förut med 35-mm film vet jag inte, men jag tror att man liknande 1.85an maskade bort över och underkant. super16 däremot åstadkommer detta format genom att exponera även det som normalt förbehålls till ljudspår. Exempel finns på Stanley Kubricks The Shining som finns på dvd just nu endast i fullbilds-4:3... men jag har hört att SK själv gjorde filmen med 1.66 i åtanke. 1.77:1 (16:9). ser jag ju som att det endast kan ha varit pga en kompromiss mellan 1.85 och 1.66, då jag inte hittar någon film som haft filmnegativ innan HDtv kom som använder 1:77... Hur bilden tas upp här är ju såattsäga olika... en del kameror kör anamorfisk, en del kör cirkulär, en del klipper bort... men bilden visas ju i tv nuförtiden om möjligt i 1.77... widescreen-Filmer på dvd visas ofta med aningens letterbox för sånt som filmats med film då det är 1.85.. om man ser på äldre svenska filmer som Mannen på taket och HasseåTage-filmerna som fått fantastiska dvdutgåvor så visas det med s.k. pillarbox för att få hela 1.66 bilden i 1.77 rutan. SVT's teveseriesläpp som dykt upp på dvd på senare tiden har använt 4:3 letterbox för att visa de bilderna. som troligtvis sköts på super16 gissar jag. 1.33:1 (4:3) är ju den yta bilden tar upp på negativet i de flesta fall. ända från det att standarden fastställts för över hundra år sedan fram till och med nu. antingen anamorfiskt eller cirkulärt. De första färgfilmerna var ju också full-frame med 3-strip technicolor. 1.22:1 nämner jag bara för att när ljudfilmen först kom så gjorde dom bilden lite smalare för att få plats med ljudspåret. IMAX nämner jag inte eftersom det är så pass stort och speciellt i sig själv, och jag vet ingen film som skjutits i det formatet... - Så vilka utgåvor man får se allt och vilka utgåvor som visar det regissören ville visa är ju helt olika en del gånger;) Så för din del... 50 talet? då ska det ju antingen vara i min mening antingen 4:3 full frame, eller något slags scope-format. och i fallet med trånga utrymmen (som de stora filmmakarna undvek i sina enorma studios) så skulle jag rekommendera 4:3 svartvitt... kanske någon gjorde färg i det formatet då. Men undvik allt sådant som vi i dagens filmer skulle tillåta, som lensflares, vilda kameraåkningar (dom där blimpade kylskåpen var inte lätt att flytta på;)), dagens fascination av närbilder... jag skulle väl säga att du skall undvika närbilder som är närmare än knän-till huvud om det inte är något extremt passionerat som skall visas. Visst teatralt skådespeleri skadar ju inte heller för tidsandans skull;) Men det är ju bara om du vill emulera den tidens sätt att filma... Skiter du i det så kan du ju köra modernt i äldre miljöer helt enkelt:) Phew... långt besserwisser inlägg nu men jag tror jag inte missat något stort nu... hoppas någon tyckte det var intressant... lycka till! EDIT: Kom på att Hitchkocks berömda "entagnings-film" The Rope var 4:3 och färg;)

i en annan tråd nämndes det om Walkam för under 3000 i norge... en sak jag blev intresserad av med den var att från handtaget gick ett armstöd som påminde om de där sakerna som sitter på kryckor... Tycker ju jag vore ett perfekt sätt att lösa handleds-ontet som jag inbillar mig lätt blir av att gå omkring med kamera och vikter på det viset i endast handen... eller förtar man lite av funktionaliteten om man styvar upp mellan handtag och underarm? Man har ju fortfarande Gimbalen och armbågen... KF.ent: ser ju lagom hemmagjord ut den där ;)... hoppas den fungerar. har du ritningar och tips på inköpsställen?

Walkam såg onekligen intressant ut... har du använt den? Såg just förresten en testfilm från en glidecamV16... skakigare än Walkam-en ;)

http://www.apple.com/trailers/weinstein/grindhouse/trailer/ nu har trailern tagit sig in på quicktimes sida... hade hoppats på en HD-version dock :( Men det är väl in keeping with the lågbudget-stuket dom är ute efter;)

dagens grafikkort har dubbla skärmportar;)

ah... sorry... skådespelare har aldrig varit min starka sida;) men i vilket fall som helst så var det för mycket teaterkänsla för min smak... Men smaken är ju som baken...

Var ju själv inte så överförtjust i I Robot, men att den direkt sög tycker jag inte riktigt... duger i popcorn-rullesammanhang... Omega Man är inget jag rekommenderar... styltig dialog, teaterskådespeleri, steve mqueen som måste vara stjärna (aldrig själv gillat karln), halvtaskiga effekter även för den tiden... och som vanligt föll allt när jag insåg att han inte var ensam tänkande människan på jorden. Precis som i 28 Dagar senare när det urartade till vanlig zombiefabrik... Nä, den enda filmen på temat Ensam kvar på jorden som fungerat tycker jag är Tysta Jorden... vet dock inte om det finns någon koppling alls till I Am Legend... Nä, det är bara att vänta på Stiftelse-filmerna;)