jmalmsten

kom just hem från en 2100 föreställning på Saga, Pite. I överlag är jag riktigt nöjd, musiken var lite tam, och slutet likaså... Satt de sista tio minuterna i full skräck att dom skulle bara sluta med ett "to be continued...". Jag vet inte varför, men det verkar ha gått en trend i att plötsligt bara sluta filmer, som i Frostbiten och Initial D... förresten, när jag såg titelsekvensen och upptäckte en animation med bond och en vakt som brottas med kniv så gled tanken direkt till MGS3. Jag vet att Det kryllar av referenser till agentfilmer i spelet, men just den animationen, som känns tagen ur MGS-titelsekvensen och senare i ormfajten, snakeeater ;) , eller är det bara jag som drar förhastade slutsatser?

en metod-fuling kan ju alltid vara att dra igång videon på en plattskärm och använda en handkamera för att filma av den ;)

Jag antar att det inte är cartoon networks (eller var det Nikelodeons?) Dexters Laboratory ni menar så jag frågar då: Vilken kanal? vad handlar serien om? Vilken tid? Eller är det bara jag som har låtit tv-n stå å damma alldeles för länge?

Ahhh, Karl Bertil Johnsson, den är en klassiker. Jag älskar humorn i den filmen. Tyko: "Jag har närt en kommunist vid min barm!" Berättarröst: "Karl Bertil Johnssons far tillhörde den gruppen människor som trodde att alla som frivilligt gav bort saker var kommunister." och Berättarröst: "Ty denna saga tilldrager sig på den tiden då julen firades till minne av kristi födelse" Den är så vass! :D Den och Skrotnisse är några av mina favoriter bland de barnfilmer jag såg som liten och som även nu fortfarande ger nya tankar:D och när jag drog en sökning på google video efter Santas Slay så hittade jag denna, som inte är från filmen jag nämnde sist, men det är lite i samma stil :D http://video.google.com/videoplay?docid=8005849976388695316&q=santas+slay Go Jul!

Såg själv Cannibal Holocaust för ett tag sedan och kände det som att dom flesta hade missförstått poängen totalt. Enligt mig så är det en suverän film som möjligtvis kom till med lite tveksamma metoder. Regissören fick ju även lov att visa upp skådisarna och specialeffektmetoderna i rätten för att visa att han inte var en psykotisk galning, så även om sköldpaddan och aporna var äkta så var det andra fejk. Men CH hade ju en stor poäng som den ville framföra: "Vem fan är kannibal egentligen?" i det civiliserade västvärlden som myser av tortyr och mord på vita duken. Miike däremot känns som att det lite väl ofta blir tortyrscener och övervåld, och många gånger har jag svårt att förstå motivationen... Jag vill inte säga att han är dålig regissör, för jag gillar Ichi the killer för där fanns starka motiv och anledningar för övervåldet och tortyrerna, Imprint däremot kändes mer som ett slarv-verk bara för att göra de amerikanska tv-producenterna glada (tydligen vågade dom ju inte sända den ändå...). Jag tror att CH2 kan bli riktigt bra, om han har något nytt att säga, om dagens samhälle, där ÄNNU mer är tilllåtet att visa på TV, film, och det nya spelmediet... ska bli skoj att se:D

Såg en udda julfilm igår kväll, Santas Slay. Där är Tomten satans son och nu har hans tusenåriga ed om julefrid kommit till ända, och gissa om han har mycket att ta igen. Ganska B, men i rätt sinnesstämning så är den klockren på samma vis som Bad Santa och Falling Down. Annars så är ju Gremlins, Die Hard och Nightmare before Christmas också fina. Och så som det alltid skall vara i juletider... en liten unge i 20-talskläder som glatt utstrålar: "And God bless us, EVERYONE!" :D hmm jag kanske ska fixa en avatar som passar in lite mer jag också...

är du säker på att du inte blandar ihop Lloyd Bridges http://www.imdb.com/name/nm0000978/ (som dog efter inspelningen av "Mafia!") med Leslie Nielsen http://www.imdb.com/name/nm0000558/ (nakna pistolen-filmerna)?

har funderat ett tag på vad jag skulle bidra med... nu kom jag på att jag snubblade över denna dialog i ett imdb-inlägg Trautmen. "John" Rambo. "Who the hell are you? Trautmen. "I'm Colonel Trautmen your C.O from nam, I came to get you in 81 when you whent nuts in that little town, I gave you a mission in 85 to go to vietnam to rescue some P.O.Ws, you came to rescue me from Evil Russians in Afganistan in 88." Rambo. "Wait a minute didn't you used to be older than me? " http://www.imdb.com/title/tt0462499/board/nest/50564063 ;) sen har vi ju fler med Admiral Benson (Lloyd Bridges) i hotshots: -"Admiral Benson!" -"No you're not, seen him on television... older guy, about my height" Admiral Benson: Call down to the galley and order up some soup. Lt. Commander Block: Yes, sir. Admiral Benson: Ahhh... I love soup. At least I think I love soup. Blasted shell! It's either soup or duck. Which one do you shoot? Lt. Commander Block: Duck, sir. [Admiral Benson hits head on desk while ducking] Lt. Commander Block: Are you alright, sir? Admiral Benson: Of course I'm alright! Why, what have you heard? och huvudpersonen i ovan nämnda film: Topper Harley: "Those are some long legs..." Ramada Thompson: "I just had them lengthened. Now they go all the way up." ingen av dom blev särskilt osmaklig egentligen dock... men men... jag skyller på GROV sömnbrist ;)

T.R.: glömde den sekvensen... förresten, vem kom först? diva plavignova eller nightwish? med att blanda opera med rock menar jag ;) Clown: hehe... av alla jag pratat med så har jag kommit fram till att första bilden är den som avgör om dom fortsatte se resten av filmen. Jag diggar filmen också... men dom flesta brukar inte ta sig igenom första klippet--- lite intressant ändå Christian van Caine: nu när du drog upp Miyazaki så vill jag lyfta fram alla stridsscenerna i Princess Mononoke. Samt motorcykelfajterna i Akira. Och i snyggt tecknat våld känns det som att jag kan nämna Dagger of Kamui som jag såg igår. Ninjaaction i LSD-världar... Och när jag ändå är inne på anime, då måste jag ju nämna i den här tråden slutsekvenserna i Satoshi Kons filmer, Perfect Blue, Millenium Actress, Tokyo Godfathers. Och två andra scener som jag har nämnt till leda: fajterna i OldBoy, inledningsklippet i Breaking News (plus även en senare buss-scen), slutsekvensen av HardBoiled. För att dra upp en liten underdog känns det som, så vill jag också ta upp Mission Impossible 2 när Ethan konfronteras av ondingen i labbet och tvingas lämna tjejen hos elakingarna medans han själv skjuter sin väg ut... Det är kliché jag vet, men Woo lyckades göra det så snyggt:)

ahhh jag glömde... skurken bör vara: A. Tysk aristokrat med sadistiska böjningar. B. Sovjetisk millitär som inte vill böja sig för den nya icke-kommunistiska epoken. C. Terrorist från mellanöstern. D. Japansk Yakuza eller Kinesisk Triad.

DPI - Dots per inch... PPI - pixels per inch... enda skillnaden är väl hur dom ligger bredvid varandra... och jag måste hålla med jbergman i denna sak... Att snacka om dpi/ppi i detta fall är lite poänglöst. 720 x 576 är 720 x 567, är ppi'n större så menas det bara att pixlarna ligger tätare per tum. Det blir lite som att ta min psp, 480x240 (tror jag), SKITBRA bild i 7 tums widescreen. Men ta ett videoklipp som är skapat för den blir grumlig som tusan i 50 tum. På psp'n så blir dpi'n hög, på storbildstvn blir dpi'n låg. Att dubbla dpi'n i photoshopdokumentet gör den inte lättare att zooma i. Man måste dubbla pixelantalet, inte minska pixel-ytan, för att få zoombara bilder utan pixling. Clown: 720x576 800x600 osv är bara antalet pixlar i x och y led. Det är den bildinformation som finns. Hur många pixlar/punkter/filmgryn som kan visa detaljer i bilden. 1080P och 720P är förkortningar för videoformat, siffrorna visar bildens höjd i pixlar, bokstaven, P, visar att bilden är Progressiv, att hela bilden ritas upp i ett svep och inte som i dagens tv-apparater som är I, interlaced, alltså att dom ritar upp varannan rad i dubbla hastigheten. ofstudios: ja, men du gjorde den i flash... utan vidare skulle du ju kunna exportera en 4K film helt pixlingsfritt ;) the wonders of vectors... undrar vilken upplösning dom körde med i arbetet av A Scanner Darkly?

nja... nu har jag ju inte riktigt personlig erfarenhet av att skapa saker till dukar större än 50 tum... men exempelvis We are the Strange filmen stoltserar ju med att ha gjorts i 1080p... gjord i 3d och stopmotion... Och jag tror nog att det är en fördel att arbeta mot en 1080p master iallafall, då kan du ju nedkonvertera till dvd och även köra direkt från en dator till 720p/1080p projektor. Vad pixar och de andra stora göbbarna använder vet jag inte... men även 2D-animationsvärlden, både i japan och USA har ju gått över till digitalt arbete efter pappers-skisserna, så en standard bör ju finnas någonstans. Så jag skulle ju rekommendera åtminståne 720p om du planerar att visa på något annat än bildrörsTV... Om du nu inte kör vektorgrafik förståss, men då skulle ju iallafall jag känna mig väldigt vilsen när jag inte får använda mina vanliga videoredigeringsverktyg som jag brukar...

effekter eller inte... det finns scener i DoA som om inte slår det så är det jävligt nära... huvva... både hundar och bajs... men inte riktigt i samma kombination... Det är den enda filmen jag sett som jag starkt övervägt att låta spykänslan vinna...

Ja, grattis på Ettårsdagen! :D hmmm och jag ser lite förvånat att jag bara varit här i 2 år... den 29e dec alltså... hmmm, 730,5 dagar på 2 år och just nu 1278 inlägg... det är enligt windows kalkylator 1,749486652977412731006160164271 inlägg per dag... jag måste skaffa mig ett liv :(

Kanske det kanske... Jag har ju förresten hört lite rykten att det där egentligen inte är huvudfilmerna utan endast är smakprov på fejktrailerserna mellan filmerna. tvivlar ju lite själv... men vad har ni hört? Dessutom med inlägget om att RR blir bättre och QT bara blir slarvigare, jag kom nu å tänka på ett berömt citat från Picasso på ålderns höst: "När jag var barn var jag en Rafael, men det har tagit hela mit liv att lära mig att måla som ett barn." Det kanske är det som händer med QT? ;)

jag vill bara inflika med en reaktion på mina egna inlägg... jag är numera mer liberal till remakes, en Seven Samurai av Tarantino (ja, jag vet att det inte blir han) skulle vara väldigt skoj. Men anledningen till att jag tror att Battle Royal skulle bli dålig är just för att jag tror inte amerikanarna skulle lyckas få samma känsla och samtidigt klämma in den i pg13-klassen. Och efter att ha sett trailers på En Geishas Memoarer och sett hela Imprint av Takashi Miike, så vill jag säga att "Filmer om japaner skall göras på japanska!" Det förvånar mig samtidigt att jag inte har några som helst problem med rommar-epos på engelska istället för fornitalienska, eller att ingen i Jeanne D'arc snackar franska. Är det för att jag fortfarande inte har skakat av mig japannörden? eller är det för att jag störs över skådisar som inte kan prata sin karaktärs språk autentiskt? Det jag menar är, rommarfilmerna spelades in av amerikanare och britter (ibland av italienare med indubbade amerikanska röster) jeanne d'arc är ju en europeisk skapelse med engelskspråkiga skådisar. Japanfilmerna har ju då nackdelen att det inte går att ta in amerikanare som ska spela alla roller (tänk er en samurajfilm utan asiater i kimonosarna som struttar omkring;)) så då finns ju endast lokala skådisar att välja på, i ett land där engelskakunskaperna är i många fall bristfälliga. Så jag tycker att när japanerna försöker prata engelska i dessa amerikanska dramor så låter det bara som folk som just förjäves försöker. all skådespeleri hamnar i skymundan om jag inte kan tro på att det är så rollfiguren vill prata. Så, antingen får dom göra remaken på japanska eller så får dom ta skådisar som kan prata engelska (med övertygelse!). Eller försätta historien i ett engelskpråkigt land. Nu gled jag way of topic med mitt lingvistikutlägg... sorry... En annan sak jag inte gillar remakes är anledningarna som folk gör dom av... orginalet hade "kassa effekter", "stelt agerande" m.m. det som skiljer King Kong och War of the Worlds från mängden är ju att här hade de nått nytt att säga, med nya grepp. För Flash Gordon är ju alla minusen i det tekniska och berättandet skitstora plus för att det gör en halvlöjlig historia till en fantastiskt löjlig film. Om man skulle gå in och göra om den filmen med tanken "nu ska vi fixa felen" som attityd, så tappar den ju de kvaliteerna. och kvar blir ett koncept som måste kämpa i en helt annan kategori. När felen är fixade så har den ju bara nått upp till medelmåttig nivå med dagens ögon mätt. och import-remakismen som går i hollywood känner jag inte så mycket fanatism-hat mot som en fråga: "Vore det inte billigare att dubba/texta orginalet?". Nu ska ju även Den Osynlige gå upp på amerikansk bio som The Invisible och trailern på apple's hemsida tyder på ren kopieringsremake. Det är den metodiken jag motsätter mig. WotW tycker jag är en ypperlig remake för att även fasst jag har läst boken, lyssnat på en inspelning av orson welles ökända radioteater, lyssnat mig döv på Jeff Waynes LP-musikalversion och sett 52-filmatiseringen och Independence Day, som är mer en remake av 52'an än 05'an var, så satt jag ändå förstummad genom hela spielberg-remaken. Det är milsvida skillnader i tillvägagångssätt men dom gör det fullt ut... nu ska jag stoppa mig eftersom ordbajsvarningslampan blinkar som en julgran :) Jag ville bara säga att jag inte är principiellt emot remakes, jag vill bara se mer än kopior.

Chick-flicks... av outgrundlig anledning kom jag å tänka på TankGirl som jag såg häromdagen... en SpiceGirls gone wrong kan man säga... den har många fel. men liksom Batman: the movie (1966) så kan jag inte tycka illa om den... och samtidigt är jag ju 21 årig man... Inte riktigt on topic men men...;) För vinklingens skull så vill jag ha med Den som inte vet "bättre" som använts väldigt bra i en del fall... som i Forrest Gump, han har inte lärt sig att vara rädd, eller stackars hachi-ko som inte vill inse att husse inte kommer med tåget idag heller... i kategorin underdogen som äntligen får ge igen som nyss nämndes vill jag nämna david cronenbergs A History Of Violence när sonen tappar kontrollen och skickar mobbaren till akuten. Det är en våldsam och "fel" scen... men som den lagts upp från första starten av filmen så kändes det så skönt att få se den. Samtidigt som man blir snabbt medveten om att karaktären begår ett fruktansvärt misstag. En sån där händelse som troligtvis nästan alla mobboffer längtar efter med samtidig avsky. För att spä på med LotR referenserna (börjar bli många av dom även fast jag läst flera gånger hur medlemmar här brukar kalladen Tråkologin;)) så är jag väldigt förtjust i del 3 när gandalf tar med sig en hob på sin vita häst och rusar ut över slätten, staven upp i luften som en lans skiner upp som en sol och krigsdånet överallt dör ut medan en kör stillsamt stämmer upp. Sedan har vi ju scenen i RotJ (tänk om en nykommling till nätets förkortningar kommer in och undrar vad alla dessa bokstäver står för:P) när luke tappar kontrollen och nästan snubblar in på den mörka sidan i slutstriden på dödsstjärnan, och en sång går igång i bakgrunden som förvånansvärt inte blivit lika uttjatad som Duel of the Faiths. Vid närmare eftertanke så är mina kandidater från History of violence och RotJ lite mer i en egen kategori som jag skulle kunna ta mig friheten att kalla hjälte tappar kontrollen... Lite som i Johnny Mnemonic när Keanu flippar ut och ger sitt "I WANT ROOMSERVICE" tal ;) Förresten så har jag inte riktigt tänkt påGone with the Wind som en chick-flick... eller sound of music... jag har alltid sett dom liksom Doctor Zjivago mer som Teater-på-Film. Och i överlag kan jag tilllägga att jag är alltid lika barnsligt förtjust i mattepaintings :D men där är det nog min nördhet som sätter in och inte min filmkritiker-sida.

Jag skulle ju se stjärn-frågan som en enda scen, hela kamerarörelsen... det är ju en establishing shot som det kallas, och frågan är ju sedan om sånt behövs i ett manus mer än att kanske börja scenen med "Under den stjärnklara himmlen vandrar..." Det ger ju en bild i sinnet som börjar med himlen och fortsätter med någon som vandrar... då slipper man rena kameraanvisningar (som är så tabu i manus) men får fram det ändå... men så är det ju som vanligt... är det du som ska filma det så gör det ju ingen större skillnad... håll dig konsekvent bara, för dom som mot förmodan måste läsa dens skull ;) och i frågan just om ordets betydelse... så här har jag uppfattat det. Plot: hela filmen... Sekvens: en serie scener som berättar en specifik poäng i plotten. Se7en exemplet skulle jag kalla en sekvens. Scen: en location en gång i manus... brad pitt och morgan freeman står utanför lägenheten, spacey dyker upp, pang! jakten börjar, brad springer före. slut på scenen, sekvensen (jakten) fortsätter. Dom kan komma tillbaka till korridoren men tid har förflutit och saker hänt däremellan så deras motiv har förändrats. Scenen har inte samma förutsättningar. Men det är samma location. Bild/kamerainställning: de enskilda bilderna... CU, POV, OTS, och allt sånt där... inget som brukar finnas i manus. jumpcuts: det är ju mer i samma scen eftersom det händer efter varann och ingen annan scen eller sekvens kommer därimellan. så jumpcut kan man ju se mer som ett accelererat tidsförlopp. Hur bilderna tas rent kronologiskt gör ju ingen skillnad för manuset förresten. Jag har hört ordet scen användas för vad jag kallar sekvens, scen, och bild/inställning... men vad jag själv tycker ordet scen betyder har jag just skrivit... har jag fel så får någon gärna rätta mig.

förutom ovan nämnda så såg jag fram emot james camerons Avatar, men såg just att han flyttat fram premiären ännu ett år (2008) :( den är som indy fyra... den kommer, den kommer, den kommer... Lattjo smileys förresten ;)

Ahhh Lejonkungen... den sista stora disneyfavoriten.... visserligen är den egentligen en inofficiell kopia av Leo the White Lion skapad av Ozamu Tezuka, men fan va den ändå är bra... vart tog den talangen vägen? eller är det jag som är bakåtsträvare? Förresten någon som tänkt på likheten mellan klippet där Gnu-hjorden rusar nerför klippan (precis innan vertigo-zoomen på simba tror jag) och klippet när Gandalf rider ner för klippan i Two Towers? misstänker att klippet har äldre anor än så, dock... Och apropå Tezuka, jag snubblade över en samling animerade kortfilmer och bland dom var en 30 minuter lång kortfilm av den gamle mästaren kallad Legend of the Forest, första tredjedelen är uppbyggd av stillbilder på samma sätt som nutida animatics (video-storyboards) och i den delen finns en scen när en ekorre förtvivlat måste flytta ungarna från ett träd till ett annat, tappar en unge och musiken (enda ljudet i hela filmen tror jag) går upp i ett crescendo medan gnagaren genomgår en blixtsnabb personlig kris... allt är så enkelt uppbyggt, stillbilder+musik, men känslan är total ändå... Gåshud ordentligt där... Jag rekommenderar den i övrigt för animationsintresserade då den inom dessa 30 minuter går igenom alla animeringsperioderna och gör lite homages till dem alla... Gah att jag missade att nämna Hämnarens Resa (mer känd som Sympathy for Mr.Vengeance)... Det är nått med den där überrealistiska stilen som ändå ligger över hela den stilistiska storyn. och bortsett från ett par radioapparater så är väl hela filmen helt musiklös ända fram till sluttexten? C W Parks filmer är ju i övrigt högst rekommenderade, även bortom hämnd-trilogin ;) Jag har ju också glömt War of the Worlds d.y. Att jag verkar vara den enda i min bekantskapskrets som gillar den filmen är jag fortfarande förbryllad över... hela filmen är total gåshudskänsla för mig. När dom måste stjäla bilen i början, lilltjejen får nervsammanbrott, sen när familjen i princip tvingas överge bilen är en annan topp-scen. Att se Cruise i sin minst omacho-roll hittils i sin karriär borde ju vara ett plus för kritikerna av hans religiösa läggning för övrigt. Lite sockersött i slutet, men det är ju Spielberg... Såg ju förresten Mio min Mio härommånaden, och där var det total nervbrott också... så förbannat snygg den filmen är! plus en titel-låt utan dess like (på dvd'n totalt sönderskrapig dock) Och för att spinna vidare på Lindgren. Slutet av Bröderna Lejonhjärta när orgelmusiken drar igång som komplement till stridsscenerna (och folk tyckte powerrangers var för våldsamt för barnen...) har alltid försatt mig i trans... En film som jag däremot kunnat se otaliga gånger mest för att alla scenerna är så sköna är Falling Down. Den är rå, den är enkel, den är fylld till brädden av svart humor och alldeles, ja, helskön... bland polarna har flera citat bäddat sig in i vokabulären... nu ska jag sova...

Jag har aldrig kallat känslan riktigt för gåshud... mer som en ström längs ryggraden som är totalt bedövande... och som enskild scen kan jag just nu inte komma på mer än ovan nämnda duell, och speciellt Ecstasy of Gold-sekvensen precis innan när "Den Fule" springer genom grav-fältet. Andra filmer att nämna är ju BladeRunner... lite tjatigt från min sida, men jag har otroligt svårt att endast titta på en scen där... oftast slutar det med att jag sett resten av filmen ;) Sen vet jag inte om jag rent emotinellt skulle överleva att se Le Grand Bleu igen... fyyy faan vilken känsla det var i ALLT(!) där... En annan, om inte rent scen så, historia som jag nästan storbölar varje gång jag tänker på den är (snyft) hachi-ko (snyft)... tydligen ska det finnas en film om stackarn också... den ska jag försöka se... http://en.wikipedia.org/wiki/Hachiko buähääääää... Sen vete tusan... När man råkar hitta intromusiken/introsekvensen av en gammal serie man brukade titta på så är ju gåshudskänslan nära... men det är nog mer av en nostalgitripp ;) Jag har ju inte sett Siste Mohikanen men jag är ju som sagt lite svag för självuppoffringssekvenser så jag antar att jag skulle gilla den scenen också. Bank-shootout'en i Heat var också en total känsla... mycket tack vare ljudet som M. Mann valde att ta från inspelningen (istället för att göra som brukligt är; att dubba in allt efteråt). Det gav en fruktansvärt realistisk känsla. Ska väl nämna fler när jag kommer på dom... nu är det middag och jag är hungrig :)

För mig är det väl lite så här (högst personligt omdömme och allt det där): Fan-edits - som i Terminator vs. Robocop och liknande är en kul grej. Personen som gör dom övar sig och ger ju för det mesta cred till upphovsmännen även om grundfilmerna skulle vara obskyra skapelser... Många inspirerande experiment kommer upp här ;) Fan-edits - som i "tillrättaläggningar" i fallet StarWars och liknande är ju lite annorlunda, här ser de ju ursprungsmaterialet som Felande. Tonen är oftast mycket mer elak och upphovsmakaren är underkänd... inte undra på att han blir förnärmad... Vare sig jag tycker att Casshern är en kass film eller inte så tänker jag inte sätta mig ner och "rätta till" de misstag som jag ser... Samma sak med Uwe Boll. här i denna kategori är det ju mest Häcklande som kommer fram. Frågan är ju också om dessa ska få kallas "fan"-edits överhuvudtaget eftersom dom helt klart inte är fans... Fan-edits - som i flera ställen jag sett på piratsajter där man klipper ihop filmer till ursprungsskick som i fallet Star Wars OT och även andra filmer som har fler officiella klippningar än uppföljare tycker jag inte är så farligt. Man försöker hålla hela utbudet tillgängligt. Och för den filmhistoriskt lagde är det mycket värt att kunna se hur den första utgåvan av starwars såg ut, hur det lät med Deckards voiceover i BladeRunner 82. Och förresten, om det inte vore för en visning av en gammal WorkPrint av BladeRunner så hade vi ju aldrig haft Directors Cut ;) (dom kallar oss) Mods - Det tror jag ligger mer i att datorspels-branchen föddes ur ett kollektiv med kod som delas och ungar som inte lärt sig att vakta sina skapelser på samma vis. Jag gick i gymnasiet och alla hade varsit konto och senare en varsin lånad dator, lämnade man den olåst så kunde man ge sig fan på att startsidan var bytt till http://www.shitcity.com (känner ingen som tagit sig förbi titelsidan... huvva)... men nu när jag kommit in i musikhögskolan och INGEN kan låsa datorerna så rör INGEN en dator som inte är ens egen. Ungefär som i Bowling for Collumbine där Michael Moore först påpekar att alla i USA har minst 4 lås på dörren och dessa låses när ingen är på väg igenom. Han tog en tripp till Canada och där låste ingen dörren när de var hemma. (gissa vilket land som har mest brottslighet;)) Jag tror att på grund av att filmbranchen föddes ur ett konst-fack-liknande samhälle där Auteurens färdiga skapelse är helig så är det ganska klart att det blir kulturkrockar med de "snorungarna" som kommer fram och vill använda ens skapelser. Det är ju också ett generationsskifte på gång... Sen kan man ju alltid leka med tanken att Speltillverkare uppmuntrar moddare för att det var så de kom in i branschen, medans filmmakare känner att det är lika bra att nykommlingarna får lära sig själva från grunden... Detta är ju långt ifrån en bergfast regel då många filmmakare faktiskt är så pass generösa att de uppmuntrar skojiga edits och experiment istället för att motarbeta dom och i princip gnälla över att deras idé tagits ifrån dom och förvanskats. bottom line is, Så länge cred ges till källan så är jag nöjd... men självklart så är det ju så att man inte ska ta pengar för en fan-edit eftersom man inte gjort materialet själv. phew många rader här... och jag kan inte se mer än 6½ rad samtidigt i snabbsvars-textrutan. hoppas jag inte var alltför förvirrande ;)

Det enda jag egentligen inte gillar med Ang Lee's hulken var 24-split-screen effekten som blev totalt distraherande efter ett kort tag. I övrigt så var det ju en riktigt hyffsad film i mitt tycke.

inte bara snabbt och koolt... utan även så måste man vada igenom kubikmeter med tack, beröm, delar som inte har något med filmen/bolaget att göra och till viss mån total fjäsk... Visserligen har väl inte fjäskfaktorn varit så hög på de avsnitt av Garage jag sett... men som Vilcans säger... efter att man skurit bort vinjetter, lustigheter, tacktal, klipp från filmen som man just sett och allt annat så är det väldigt lite exakt om hur de verkligen gjorde... eller rättare sagt, det är väldigt mycket ATT dom gjorde, inte HUR dom gjorde. Det är väl där som våra egna efterforskningar, bild för bild, kommer in. Man tränar sina ögon att se udda grejer i bilden. Även om de klassiska "matte-lines" (de skvallrande svarta konturerna i tidiga compositings) och uppenbara glasmålningarna inte finns så finns det fortfarande många sätt att identifiera olika metoder i uppenbara effekt-bilder... lite mer intressant är då alla "osynliga effekter" som är lite mer i skymundan. skulle också vara lite skoj att se hur manus och liknande handhas i svenska film- och tv-industrin. Rena analyser av tillvägagångssättet och liknande från svenska och utländska filmer skulle ju vara skoj också. Både manus, pre-prod, prod, post-prod... Före/efter m.m... Intressanta saker jag sett i dvd's är lagerarbetet med ljud i Two Towers och Day after Tomorrow där man kan spela upp de olika lagren (scen-ljud, effekt-ljud, musik, foley osv) separat. Gibhli filmerna brukar ha komplett storyboard som alternativ vinkel under hela filmen, i Alien (singledisc edition) finns production-sound och i Jeanne d' Arc och the Cell finns separata Musikspår. Men det bästa jag lärt mig om effekter/filmskapande har varit via böcker, där slipper man det mesta tramset och de går direkt in på det intressanta. Förutom att "learning by doing" är det bästa förståss ;)

hehe... om du tycker jag snackar mycket japan nu så skulle du sett mig förut ;) ahhh... powerrangers... och för att inte tala om Robotech(den oklippta japanska orginalserien rekommenderas varmt ;)). Jag tror jag nämnt det förut i tråden, men jag tyckte helt enkelt att Transformers bara var en blek kopia i jämförelse... vilken som nu kom först Djungelsmurfen: kul att se att Spielberg är så pass med i skeppet ändå att han dyker upp i sneakpeaks. Jag tycker mindre och mindre om Michael Bays musikvideoklippning men kan väl erkänna att det är väl ungefär det enda som jag inte gillar med killen. Effekterna brukar vara fina, skådisarna sådär lagomt bra och en skön actionkänsla toppat med snyggt foto. Att han känner en känsla som han inte känt sedan Armageddon är ju ett stort plus. Definitivt en film jag vill se på bio, inte hemma vid lilla 19tumsdatorskärmen. Om Bay släpper upp klipplängden lite så kanske jag tillochmed ska försöka se premiären ;) Och förresten... jag såg för ett par år sedan en vhs som en polare köpt med gamla Transformersserien. "Tidsmaskinen" hette den, och dels så var historien totalt obegriplig och dels så var det fel ettikett på kassetten, det fanns inte ens den blekaste skymt av någon tidsmaskin. Bay kan ju inte göra det sämre iallafall ;)