Munthe

Alias var ett kanadensiskt företag som bl a utvecklade Maya. Dom gick senare samman med Wavefront och det var med Alias/Wavefront som Maya blev riktigt stort. Då köptes dom plötsligt upp av sin största konkurrent Autodesk (AutoCAD, 3D Studio Max). Alias utvecklade Maya, Sketchbook, Kaydara och StudioTools. Jag gissar att det är Maya du syftar på när du skriver Alias. Och svaret är; Ja, Maya används fortfrarande.

Den enda svenska mästaren jag kan komma på har redan ett öppet forum på matshelge.com.

Det verkar ju rimligt att Flash-encodningen kompenserar för överstyrt ljud. Skulle ju vara lite trist att spränga tusentals användares högtalare bara för att vissa filmare inte kan mixa ljudet. Kan inte tänka mig att det är med någon mic att göra.

Den här ska bli jättespännande efter jolmiga Spiderman och Batman-filmer. Den känns lite mer "tounge in cheek" och som att den har stora förutsättningar. Och SJÄLVKLART är den B. Hollywood kan inte göra A-film längre (när såg vi senast en "Days of Heaven" eller "Apocalypse Now" eller "The Searchers" komma från Tinseltown). Dom gör enbart svindyra B-filmer med A-list-skådisar. Roger Corman har beklagat sig över det där i många herrans år nu. Hollywood har inkränkat på hans domän och snott hans koncept. Fast filmer han gjorde skulle inte ens ha kunnat finansiera en veckas catering på "Pirates of the Carribean".

Det tror jag beror helt på vem man är. För vissa händer det aldrig. Och för andra kan det gå väldigt snabbt.

Nej, Maya är inte lätt. Mayas styrka som programpaket ligger på karaktärsanimation. Karaktärsanimation är bland det svåraste som finns i filmens värld. Om du vill karaktärsanimera skulle jag föreslå att du laddar ned något gratisprogram som daz Studio och testar om du har känslan för det. Väldigt många människor kan helt enkelt inte animera karaktärer på samma sätt som att en del människor är omusikaliska och inte kan lära sig att spela intrument bra. Om du sen känner att du vill animera mer och utvecklas kan du ju kliva vidare till nåt större paket. Daz Studio är enkelt och begränsat men har precis dom grundläggande funktioner man behöver. Som nybörjare kan det vara svårt att bara kliva in i Maya och börja animera utan att begrava näsan i manualer i ett par veckor.

"Tarzan" är Toonz eller Retas Pro skulle jag tro eftersom det handlar om klassisk cellanimation i 2D även om vissa bakgrunder är 3D-genererade. Tarzan är alltså "tecknad" för hand av skickliga animatörer. "Torkel i Knipa" är med all sannolikhet Maya eftersom det brukar vara valet för alla som jobbar utanför Hollywood eftersom dom tror att alla som jobbar i Hollywood använder det. ;) "Toy Story" och "Ett Småkryps Liv" är inte gjorda med program som någon av oss kan få tag i. Pixar som producerat båda filmerna använder egna verktyg för hela processen. Det kallas normalt sett för "proprietary software" och alla som jobbar på Pixar skriver på feta kontrakt som skulle ruinera dom för all livstid om dom yppade någonting om vad som används. Det vi vanliga dödliga känner till är att dom använder ett program för animering som heter "Mannequin". Dom utvecklar också Renderman som är deras renderingsmotor (den är däremot kommersiellt tillgänglig). Utöver Mannequin så använder dom en egen 3D-scanner som scannrar alla figurer som först tas fram i modell-lera. Sedan har dom ett eget program för optimering av den mesh som 3D-scannern genererar. Pixar har också utvecklat en helt egen laserprinter för att skriva ut bilderna i många pass på filmnegativ. Den är också väldigt hemlig. King Kong skulle jag tippa har använt väldigt mycket Houdini som faktiskt är Wetas 3D-applikation nummer ett. För compositing använder Weta numera väldigt mycket Fusion (dom använde Shake rätt mycket för några år sedan). Så vill någon ha jobb på Weta - lär er Houdini att komplettera superbegåvningen med. Man hamnar väldigt nära sanningen när man påstår att dom stora bolagen använder allt. För det gör dom verkligen. Titta bara på Pirates of the Carribean. Dom två senaste filmerna skulle inte ha kunnat produceras utan t ex Zbrush för CG-karaktärsmodelleringen eller Vue Infinite och Xstream för landskapsgenereringen. ILM använder alla möjliga compositors på dom mängedr av reklamfilmer dom gör men för Lucas egna långfilmer har dom en compositor på Linux som är proprietary och ruggigt svår att få info om. Star Wars-filmerna har använt Electric Image ganska mycket eftersom det är John Knolls favoritverktyg för 3D förutom Photoshop (som han själv skrivit). Electric Image har fortfarande efter alla dessa år världens snabbaste och renaste raytracer. Pixar har som företagsidé och princip att aldrig använda "off the shelf". Det är en av dom saker som gör dom unika och som faktiskt får deras animationer att stå ut lite. Ofta ser man på konkurrerande paket att det har små egenheter från olika typer av program (som Maya). Pixar vill vara unika hela vägen och är redo att sätta femtio man på att utveckla deras egen mjukvara året runt. Och så länge dom gör det kommer dom att fortsätta vara unika. Så fort dom börjar använda Maya kommer det att börja se ut som Schreck.

Premiere Pro och Final Cut Pro är i mina ögon lika suveränt bra på att låta användaren slippa tänka på programmet. Men basalt viktigt för att man ska förstå PPro och FCP (och Avid) är nog i grund och botten att man förstår filmklippning för alla tre programmen är resultatet av att utvecklarna har snackat med och lyssnat på världens största filmklippare under nu 20 år. Och det hela är enkelt. In. Ut. Klipp. Och en av dom viktigaste funktionerna som dom här programmen har (och det har faktiskt även Vegas - fast man måste aktivera funktionen i inställningarna innan den går att använda) är funktionstangenterna J, K och L. Det är ofokuserat att dra markören i källklippet med musen. Det är helt ok när man grovklipper men om man har en seriös inställning till rörligt bildberättande sä är fuktiontangenterna för bakåt, spela/stop, framåt otroligt viktiga. I början kan det verka som ett egt sätt att klippa men det är garanterat det snabbaste sättet i världen att spika en yrkesmässigt habil klippning och inte bara en "ihopstuvning" av en sekvens av bilder.

Vegas verkar ha en väldigt välskriven och bra kod i grund och botten. Inget fel i det avseendet och ljuddelen i Vegas är vida bättre än de flesta redigeringsprogram inklusive FCP och PPro kan erbjuda. Men det ÄR ett STORT problem att att flödet i Vegas inte uppmuntrar att man jobbar med trepunktsklippning som har sina rötter långt tillbaka i tiden. Så långt som till filmens födelse. Vegas bygger på att man kastar upp klippen på ett bord och skär av delar man inte vill ha och lägger bitarna på plats (väldigt grovt och enkelt beskrivet). Det är samma paradigm för hur man jobbar med ljud i program som t ex ProTools eller Logic. Trepunktsklippningen går ut på att man tittar på klippet man ska klippa ifrån i en källmonitor och sätter där en inpunkt och efter det en utpunkt (det är två punkter) och sedan bestämmer man en plats i timeline, i den klippta filmen, där man vill att detta källklipp ska lägga sig (det är den tredje punkten) sedan trycker man på en knapp och klippet lägger sig på plats. var man inte riktigt nöjd så kan man trimma i timeline. Problemet med Vegas är att det bygger hela sin klipp-paradigm på den där trimmningen i timeline. Tanken är oftast att man ska både grovklippa och fintrimma i timeline och det är ett väldigt konstigt sätt att jobba. Nu kan man jobba med tre punkter i Vegas men det är jäkligt bökigt jämfört med Avid, FCP eller Premiere Pro som alla är byggda kring trepunkts-principen. Jag har hittills aldrig träffat en riktig filmklippare som har någonting gott att säga om Vegas och jag är full av beundran för dom få själar där ute som i sin envishet och passion orkar sätta ihop hela långfilmer med programmet.

Men kommer det inte bara att se ut som sketchrenderad DV? "Sketch"-pluggar finns det ju gott om och alla är nästan lika fula. Bästa inställningsmöjligheterna har man förmodligen om man jobbar med Photoshops olika artistiska filter. I CS3 kan man dessutom jobba med filmsekvenser. Tveksamt dock hur bra det kommer att se ut jämfört med Disney/Gibli och deras bakgrunder hantecknade i akvarell/akryl och pastell.

Om det fanns en knapp eller en plugin som magiskt förvandlade DV-material till högklassig animationskonst så har jag svårt att tänka mig att folk skulle göra annat än använda den hela tiden.

Eller så renderar du bara ut den kamerabana du själv valt i programmet. Spela in från skärmen låter väldigt old schol och primitivt. Var det inte så dom gjorde i Tron 1981? Sketchup renderar både stillbilder och filmsekvenser. Dock med sin egen högst begränsade "sketch"-motor. Kika därför på någon lämplig renderingsplugg. Sketchup har ju bl a tillgång till Vray som är en helt makalös renderare. Den funkar dessutom klockrent över flera datorer i nätverk. Podium är ett annat alternativ.

Har sökt men inte hittat någonting lämpligt i forumet... Känner någon till ett program som "förställer" en inspelad röst? Alltså någonting som ändrar karaktär på rösten, t ex från man till kvinna och tvärtom. Gärna någonting lite mer avancerat än ett vanligt pitchverktyg.

Nja, det beror helt på vad man har "hemma". Det är inte alla som har råd att bygga en THX-klassad mixsalong i källaren. Det underlättar enormt med kvalitétsarbetet om man har riktigt bra lyssning. Men man kommer ju sjukt långt i en enkel hemmastudio med en stor portion teknisk "know how" och talang. Allt handlar om var ribban ligger. Billiga B-stänkare direkt till video har ganska lite behov av feta ljudmixar idag. Men å andra sidan kanske det är en sån man vill ha för att sticka ut ur mediabruset.

Jag tycker att autotraceade Flash/Illustrator (eller andra filtrerade videoklipp) ser coola ut för det dom ser ut som: Ganska trashiga "indie"-grejer med lite vingslag av Tjeckisk tecknat från 60-talet. Men Studio Gibli eller Disney är det verkligen inte på något sätt. Vektor-trace på videomaterial har ingenting av känslan från klassisk cellanimation i sig.

Är det inte konstigt att fast jag i princip exakt skrev det du skrev i ditt medhåll med Miss Emma så hoppar du ändå på mig för att du retar dig på mig och inte gillar mina filmer? Men skitsamma. Kör på du. Skittråkigt och förutsägbart men vill du lägga ribban på den nivån så är du välkommen. Jag vet inte om jag bryr mig så mycket ifall "sverige" inte gillar mina filmer. Det enda riktigt viktiga är egentligen att t ex du inte gör det. Med rutin menar jag att man arbetar i en miljö där man är omgiven av folk som kan jobbet och som ställer krav. Det är väldigt, väldigt svårt eller omöjligt att få den rutinen som frilans eller med ett eget litet bolag med frilansare som kommer och går under olika projekt. "Standing on the sholders of giants" är det hela det handlar om. Att lära sig en hantverksmässighet som man inte kan lära sig genom att ensam springa in i en vägg hela livet. Bergman fick sina redskap av Sjöström och Marmstedt. En klassisk studiomiljö kan också föda en intern kreativ konkurrens som är rolig och inspirerande. Man försöker hela tiden "bräcka" varandra på ett vänskapligt sätt och för slutresultatets bästa (Ekman/Bergman/Mattsson). Idag finns det ingen sådan plattform i svensk film. Jag är en frilansare med ett litet eget bolag som får dra ihop småslantar till varje enstaka litet projekt jag gör. 99.99% av min tid går åt till annat än att regissera. Allt det där har jag rutin på men jag skulle vilja se en plattform i sverige där vi tog hand om vår talang och odlade fram den på ett bättre sätt. En där äldre filmare inte ser ned på yngre och betraktar dom som nån som kommer att sno deras jobb och en där yngre filmare kan respektera äldre och ha en kommunikation som fungerar. Jag har skrivit mängder om det här på min blogg om någon är intresserad. Överlag kan vi inte föda fram en svensk film som alla tycker är bra. Vi männsikor har inte samma smak. Däremot kan man kämpa för ett störe utbud och större bredd så att det finns något för alla smaker och vi har en möjlighet att sprida chanserna internationellt. I fyrtiofyra år har svenska politiker försökt kontrollera att det produceras "kvalitétsfilm" i Sverige och överlag har det misslyckats. Så vi kanske ska sluta försöka med sånt och börja ägna oss åt filmproduktion på ett mer lekfullt och experimentellt sätt. Då kommer iallafall inte vi i den här tråden att ha lika mycket att gnälla på. När det finns både Rabies-filmer och Munthe-filmer så kommer inte Rabies att ha lika mycket att vara arg på längre.

Jovisst har jag i viss mån rutin även om jag skulle ha velat ha konsekvens i produktionen så att man slapp springa runt som en dåre i åratal för att få minsta 100 000 kronors långfilm producerad. Och trots att jag visar att filmer jag gör för 300 000 kan dra in många, många miljoner över hela världen så är det fortfarande segt eftersom jag bor i Sverige. Jag skulle gärna velat ha samma rutin på snabba långfilmer som jag hade på musikvideor. Jag regisserade en video varannan vecka året innan proppen gick ur musikvideobranschen och budgetarna trillade ned i din nivå. ;) Då gick det ju inte att hålla på med längre. Men den rutinen gjorde att jag mot slutet slängde ihop en video med vänsterhandens lillfinger och den fick tung rotation på dåvarande MTV och dåvarande ZTV (på den tiden det var en dygnet runt musikkanal). Det var inte precis så att jag behövde leta videouppdrag. Samma system skulle fungera för långfilm. Man lär sig hela tiden och särskilt under press och stor arbetsbelastning. Jag skulle vilja se ett antal klassiska studior som producerar med hjärta och på löpande band. Jag gillar som fa-an att Dansk Skalle försöker hålla igång med många regissörer och små budgetar. Det är helt rätt tänkt!

I out-geek you all! Kom just på att Prince of Persia är det första rotoskopade dataspelet. Det vet jag som använde Mac på det glada 80-talet (några år innan Another World). Apple var ett kort tag en het spelplattform.

Otroligt bra sagt. Svenska filmare (jag själv självklart borträknad) är fega och lata. Ingen ser några möjligheter. Alla ska någon gång göra världens bästa film osv. Och alla som aldrig gjort en film är helt övertygade om att just dom är extremt mycket bättre än alla andra svenska filmare. Sluta drömma, sikta mot stjärnorna och snudda trätopparna. Få, om någon av er här kan få ihop en Frostbiten. Oavsett hur usel ni tycker att den är. Det finns bara en sak som genererar bra film. Rutin. Stödsystemet har ingen möjlighet att ge filmare rutin och därför fungerar det inte. Och uppenbarligen är svenska filmare själva för lata för att skaffa sig rutin. De få som har skaffat sig den har rest till USA och verkar stanna där - eftersom man där har en möjlighet att fortsätta slipa på sin begåvning med större resurser. Att vara begåvad och stanna i Sverige är på ett sett kreativt självmord. Men det är upp till oss att se till att ändra på det.

Sony PD-150 m. Optex 16x9 converter Cartoni-stativ Sony HC1 7" batteridriven LCD Portabel MiniDV-spelare med LCD E-track Mrail 6 st Redheads, 2 st Blondies 4-bank lysrörsarmatur Rökmaskin Stroboskop Olika typer av reflektorer, vanliga friggor och bärbara flipmodeller. Sativ, flaggor, klämmor, pundare Jag sålde precis min Indie-dolly och min Easy Jib eftersom jag oftast hyr sånt. Arri BL och Krasnagorsk 16mm Canon S-8, betrakningsapparat och splicer

Nej det är inte helt lätt att ge ressi till skådespelare.

Problemet är att pluggar som "ToonIt!" ser olika bra ut på helt olika material. Har bilden mycket frontljus och en detaljlös bakgrund kan det se riktigt bra ut medan det enbart ser skitkonstigt ut på andra bilder. Jag har betatestat "ToonIt!".

Hallå där. Håll er till ämnet. Nu handlade inte frågan om vad regissören tjänar utan vad ressigören tjänar. Lite ordning för det ändå vara... Jag vet bara att ressigören inte tjänar mer än podrucenten. Johnny Pedd tjänar mest av alla. IMDb Pro listar bara löner om personen med kontor väljer att fylla i lönen själv (och varför skulle man göra det). Eller om det finns som en del av en nyhet.

Jag är sjukt imponerad av folk som orkar hålla på med roto på filmade karaktärer. "Another World" var riktigt snyggt. Jag tänker inte säga att det är enklare att göra det hela i dataspelsform (det är tillräckligt kämpigt att sätta ihop ett spel), men det är lite mindre manuellt pillande eftersom spelkaraktärer bygger på kortare cykler som återupprepas och återanvänds hela tiden. Roto för film blir 24/25 handtecknade rutor för varje sekund x antal minuter film. Jag får ont i fingrarna som man normalt sett håller en penna med bara av att tänka på det... En grej som gör en automatisk "toon"-funktion helt omöjlig är att en människa plockar upp alldeles för många källor av ljus och skuggor för att det hela ska se bra ut om man applicerar någonslags filter. En tecknad karaktär innehåller aldrig så mycket skuggdetaljer (eller detaljer över huvud taget) som en skådepelare. Alternativet är att vektorisera skådespelaren i t ex Illustrator eller Flash och dra ned vektorupplösningen rejält. Men då tappar man plötsligt kritiskt vikrtiga detaljer där man behöver dom (t ex ögon). Jag skulle bli extremt förvånad om någon någonsin kommer att lösa det där med mjukvara. Det skulle kräva en omöjligt intelligent algorithm som räknar ut exakt vad det är vi vill se i ett givet ögonblick. Nä, det där måste nog styras av männskliga händer. Det är nog lättare att försöka göra en film som bräcker Matrix i det mesta med en HDV-kamera och några polare än att försöka göra en roto-film som håller Bakshi/Disney-klass. A Scanner Darkly var ett intressant experiment men den filmen använder också "glitcharna" i animationen som en slags konstnärlig frihet. Skulle man försöka hålla konsekvent anime-klass så krävs det att det håller i detaljerna hela vägen.

Det du beskriver är en slags helig Graal för filmare som sökt en viss sorts visuell stil i många herrans år. Tekniken du beskriver kallas "rotoscoping". Med datorernas inträde finns det enklare sätt att jobba med "roto" men det är fortfarande en vansinnigt mödosam process om man vill att det ska se snyggt ut. En av pionjärerna var Ralph Bakshi med sagan Om Ringen från 1978. Ringvålnaderna och Orcherna är rotoskopade skådespelare. Innan dess gjorde Disney så ibland. Snövit på Julafton är t ex "roto" när hon dansar med dvärgarna. "A Scanner Darkly" som kom förra året är ett modernt exempel på digital roto. Den produktionen jobbar med egen mjukvara dom tagit fram för filmen. Ett stort team av tecknare siter med digitala ritbrädor och "fyller i" alla beståndsdelar av varje ruta i det filmade materialet. "Tron" innehåller också mycket roto fast på ett lite annorlunda sätt. Det finns fortfarande ingen som har lyckats uppfinna en metod som inte innebär ett enormt stort manuellt arbete.