vilcans

Nu har jag läst. De allra första scenerna är lovande. Det är ovanligt med kortfilmer (eller svenska filmer över huvud taget) där huvudpersonen är "lyckad" (ekonomiskt alltså). Men när uteliggaren dök upp började jag oroa mig för att det skulle bli någon moraliserande historia om att det är fel att vara rik. Nu blev det lyckligtvis inte något så klyschigt. Tyvärr blev det istället en osammanhängande mängd scener som staplas på varandra utan att det finns någon egentlig handling. Det är lite spännande ett tag, men jag tappade intresset efter ungefär halva manuset då jag kände att det inte skulle komma att bli någon vettig historia. Jag läste dock manuset till slutet där "förklaringen" till det som hänt under manuset dittills är alldeles för ointressant. Det blir ett antiklimax i stil med "det var bara en dröm". Jag får känslan att du vill säga saker med manuset som inte kommer alls kommer fram. Du verkar ha tankar bakom det som händer, men jag som läsare inte blir intresserad av handlingen så bryr jag mig inte om att fundera på det. Det är helt enkelt för osammanhängande och tråkigt. Mitt tips skulle vara det gamla dramaturgiska knepet att ge huvudkaraktären ett mål, och låt honom komma stegvis närmare det målet samtidigt som han råkar ut för bakslag som får honom längre från målet. Målet i den här historien borde vara att han försöker få sitt gamla liv tillbaka. I det nuvarande manuset gör han inte mycket för att det ska bli så. Efter sidan 8 är han bara ett offer för omständigheterna.

Smakprovet var väldigt lovande. En sak jag har ändå att anmärka på, och det är att det är lite för beskrivande och att det är lite långa textschok. Du skulle kunna kapa kanske hälften av scenbeskrivningarna och skriva i kortare stycken. Låt mig testa: INT. MIKAELS VARDAGSRUM - DAG Persiennerna är neddragna och grått ljus strilar genom gliporna i fönstren. Slitna träbokhyllor gapar halvtomma. En dammig TV står balanserad på en nött tv-möbel. Ölburkar och flaskor är strödda överallt och vardagsrumsbordet är kladdigt och vått. På en sliten skinnsoffa ligger Mikael och snarkar, oduschad och orakad, i en smutsig t-shirt och kalsonger. DÖRRKLOCKAN RINGER. Mikael slutar snarka tillfälligt, men börjar sedan igen. Dörrklockan ringer igen. Mikael hostar till men verkar inte ha vaknat. Vi hör ljudet av ytterdörren som öppnas och någon som går in. Eftersom det blir mer luft blir nog inte manuset kortare av detta. Men oroa dig inte för mycket över längden. 90 sidor är bara bra, för det är större chans att folk läser korta manus.

Jag känner mig lite blåst som köpte ett GTX 275 för ett antal månader sedan. Det ser ut som att man skulle lagt till lite extra för att få ett 285. Inte för att jag tror att jag kommer att köra CS5 inom den närmsta framtiden, men ändå. Det var intressant att se din dragning på eventet igår, Max. Jag blev speciellt imponerad av hur bra prestanda man kan få utan GPU-accelerering. Att GPU:er är snabba för sådana uppgifter visste jag ju redan. Jättebra att program börjar använda dem ordentligt.

Finns det över huvud taget någon som ser skillnad på 24p och 25p? Det är knappast den skillnaden du behöver fokusera på.

Kul att se! Snyggt foto. Jag gillade särskilt silhuett-bilden där han tar upp telefonen. Jag trodde också att den gröna bakgrunden var en greenscreen som ni inte hann compa. Jag förstod inte riktigt vad han tog på sig skulden för, men att han var syndabock var ju tydligt. Vår film hade också en man i slips förresten. Har inte lagt upp den nånstans (än).

Det är ju inte så vanligt med scener där karaktärerna sitter och gör samma sak under längre tid, men som man kortar ner för att publiken inte ska somna. Men jag kom på ett exempel: Scenen i Blade Runner där Deckard kör Voigt-Kampff-testet på Rachael. Deckard sitter och ställer fem-sex frågor och vi får se både början och slutet av intervjun. När Deckard senare talar med Tyrell framgår det att han ställde över hundra frågor. I filmen är det snyggt gjort: De börjar med några av replikerna. Bilden tonar sen över i en vid bild över bordet samtidigt som ljudet får mycket reverb och replikerna blir otydliga. Rummet har blivit rökigt (eftersom Rachael sitter och blossar). Sen tillbaka till halv/närbilder igen och Deckard avslutar intervjun. Man fattar lätt att det gått mycket tid. I (manuset från 1981) inleds scenen med: ...och vi får alltså bara se slutet av intervjun, men det är inte så det är i filmen, utan där ser man både början och slutet. I en tidigare version av manuset är det med sex frågor, men Deckard säger efteråt att det var tretton. Författaren kanske tänkte sig en tids-dissolve, eller helt enkelt att publiken inte skulle hålla räkningen. (Sen är ju Blade Runner en gammal film, och så som man skrev manus då kanske man inte skulle göra idag.)

Bra dialog! Väldigt få repliker med långa pauser mellan blir väldigt kraftfullt. Jag är lite nyfiken på hur ni gjorde hängningen. Själva gick vi inte vidare i tävlingen.

Ändra inställningarna för sekvensen till anamorfisk. Man högerklickar på sekvensen och väljer något av valen där ("Format" kanske det heter) och klickar i Anamorphic. Jag har inte FCP här så jag kan inte kolla exakt. Man bör dessutom göra detta innan man lägger in klipp i sekvensen, annars kan det hända att ändringen inte slår igenom (i alla fall i den version jag kört).

Gör inte förtexter mot svart ruta längre än 5 sekunder om det är en kortfilm. Vill du ha längre förtexter än så, se till att det händer något intressant i bild samtidigt. Långfilmer kan ha längre och "tråkigare" förtexter för när man sätter sig för att titta på en långfilm så är man beredd på att det ska ta tid. Kortfilmer ser man ofta vid datorn eller på festivaler tillsammans med massor av andra filmer. Då vill man att filmen ska komma igång fort. OBS! Mina åsikter.

Tack Jakob! Bra lista. Jag har alltid trott att en klentafs är det som det blir om man inte tar i ordentligt när man tafsar på tjejer. Nu vet jag bättre!

Antagligen enklare att göra praktiskt, d.v.s. använd fejkblod.

Det är snarare frågan om varumärkesintrång än upphovsrättsbrott. Men frågan är om någon bryr sig om det är i liten omfattning. Antagligen inte. Och det som brukar hända när någon privatperson gör något som storföretagen inte gillar är att företaget helt enkelt ber vederbörande att sluta. Däremot tar de i med hårdhanskarna mot piratkopiering i större format (t.ex. fildelning), eftersom det är en viktigare fråga.

Det var det jag hoppades! :-)

Eller...

Lite pretto att sitta på en sån under inspelningarna!

Jag vågade inte se filmen först med rädsla för att skådisarna skulle prata skånska, men lyckligtvis har ni fått tag på bra skådisar! :-) Skämt åsido: Med beröm godkänd! Stark story och bra skådespeleri. Kul att se science fiction i kortfilmsformat som inte är enbart effektbaserad. I ert fall är effekterna till för att berätta handlingen. Jättebra!

Inte illa alls. Språket är lite konstigt som andra har anmärkt, men det är en kul dialog. Jag gillade särskilt "at least you'd know my name"-repliken. Men mer naturliga formuleringar så att det flyter bättre blir det riktigt bra. Sen är det förstås frågan om hur den passar in i det större sammanhanget.

Måste det vara saft då? Alkoholfritt vin borde väl se bra ut? (Det är ju typ saft i och för sig.)

För sent! Tyvärr är han en karaktär som det är svårt att känna någon empati för. Det är helt okej att en karaktär har en massa problem, är utsatt och miserabel så länge man känner att han vill något annat. Eller så ska han ha någon positiv egenskap som lyser upp i mörkret. Helst både och. Annars blir man bara irriterad på karaktärens passivitet eller tycker helt enkelt filmen är tråkig. Ursäkta om detta är för mycket Hollywooddramaturgi för din smak. :-) Jag kände tristessen och meningslösheten, så på det sättet har du lyckats bra. Och man tänker precis "ta ditt förnuft till fånga!!!" och "ryck upp dig!!!". Jag tror bara inte att man ska tråka ut publiken.

Din beskrivning lät intressant. Jag började läsa, men när det inte hade hänt någonting när jag kom till sidan 15 så hade det inte hänt något annat än att du presenterat huvudkaraktären. Vid det laget har jag förstått att hans problem är att han är ensam, men han gör inga försök att göra något åt det, och han verkar likgiltig inför sin situation. Jag har svårt för att se en framåtrörelse i historien. Den kanske kommer efter sidan 15, men mer än så hade jag inte tid och intresse att läsa. Det jag saknar är alltså handling och mål för huvudkaraktären.

Kul idé, men inte ett synopsis. Den lider inte så mycket av att vara för lik Eternal Sunshine, men likheter finns helt klart.

Det ser lovande ut. Bra språk och spännande. Man vill läsa fortsättningen. Jag såg några felskrivningar (blandar ihop its och it's t.ex.), så du bör helst korrekturläsa innan du låter folk läsa.

Du kan ju återkomma när du har redigerat en riktig film med kontinuitet, dialog, actionscener och musik så kan vi se om du fortfarande tycker AVS och VirtualDub är lämpliga verktyg. Missförstå mig inte, de är jättebra verktyg, men de är inte gjorda för att redigera film. Jag är programmerare och kan mycket väl tänka mig ett mer kommandoorienterat eller programmeringsliknande gränssnitt för redigeringsprogram, men att behöva skriva in tidskoder manuellt är lite över gränsen.

Det låter som en bra början. Men vad menar du med "Han måste nu välja mellan att ägna sin tid åt att sätta dit en polis, som inte uppskattas inom kåren och kanske få sparken - eller låta bli att göra något och låta hans äktenskap gå till spillo." Det är väl knappast de två enda alternativen han har?

Jag kommer antagligen att vara där.