Munthe

Vad är skillnaden på ettor och nollor och lite plast? Jamen varför gör då inte folk sina egna filmer att titta på så att dom slipper sno andras? Vad är poängen med att spenadera 55 miljner dollar på en produktion om man inte samtidigt försöker motverka en tendens som går mot att en generation ser det som självklart att man inte ska behöva betala för upplevelser? Att det enda man inte ska behöva betala för är kameror, datorer och bilar som kanske är förenat med en väktare med en hård batong som stopper en? Då vet du inte vad upphovsrätten är. Slå upp den. Om jag gör film på Liza Marklunds nya bok utan att fråga henne först så begår jag ett upphovsrättsligt brott. Att stjäla en kasse böcker på Pocketshop är inget brott mot upphovsrätten. Där har du fel. Om du inte vet om att material du tittar på inte är korrekt licensierat så är du ingen tjuv. Om du däremot laddar ned 300 via Piratebay så är du bara dum i huvudet om du inte är medveten om att du stjäl någonting.

Kom igen nu, folks. Det är inget "stackars" med mig bara för att några stycken orkar skriva elaka kommentarer på IMDb. Stinger säljer som smör i hela världen och rullar på massor av TV-kanaler. Jag gjorde filmen för en makalöst låg budget och självklart har jag massor av distans till den. Mina producenter gråter hela vägen till banken. Och jeppzer: Om din granne snor din videokamera nästa gång han inte har råd att köpa en - är det ok för dig? Jag menar, det är ju bara en massa imateriella rättigheter i en videokamera, en samling tekniska lösningar gjutna i elektronikkomponeneter och hårdplast och lite glas. Det kanske är en hyllning till Sony (eller Panasonic eller nåt) att sno videokameror? Den är ju inte din bara för att du köpt den. Eller hur? På precis samma sätt som att Stinger inte är SFs om dom har köpt dom skandinaviska rättigheterna att ge ut den och du laddar ned den utan att betala SF för den rättighet dom köpt av Stingers produktionsbolag. Jag blir aldrig riktigt klok på Generation Gratis. "Tillfället gör Tjuven" är ett gammalt ordspråk som på något sätt totalt illustrerar vår tid - på många plan.

Personligen tycker jag att Tintin och den blå apelsinen (uppföljaren till Tintin i piraternas våld) är otroligt dålig. Den första filmen är exakt som ett Tintin-album i allt. Bildkompositioner, skådespelarnas utseenden (Georges Wilson som spelar Haddock i den första filmen ÄR Haddock - Jean Bouise som spelar honom i den andra kommer inte i närheten - han har helt fel fysiska förutsättningar för rollen), miljöerna, scenografin, detaljer...allt! Tintin i piratenas våld finns på DVD. I den första filmen efterliknar dom hur seriernas bilder ser ut i kamerauppställningarna på ett skitsnyggt sätt. I Den blå apelsinen är allt det där borta med en ny regissör. Där är bildspråket helt annorlunda och mycket mer traditionellt. Den andra filmen blev en sån besvikelse att det inte gjordes fler Tintin-filmer. Synd. Jag hade gärna sett den första regissören komma tillbaka och Georges Wilson som Haddock igen. gorse: Skaffa genast I piraternas våld och jag lovar att du har en jättebra film att se fram emot. Kolla bilderna nedan. Georges Wilson ÄR Haddock - även i andra roller. Rollsättaren på den första filmen hade ett helt unikt öga.

Dom får 3D-scanna av Jean-Pierre Talbot för filmen så är dom hemma.

Det har redan gjorts en perfekt Tintin-film så varför skulle man inte kunna göra det igen? Tintin i Piraternas Våld och Superman - The Movie är dom absolut bästa "serie till film"-försöken som gjorts. Det är nästan lite scary hur lik Jean-Pierre Talbot var/är Tintin. Kolla den här bilden. Det har gått över fyrtio år sedan han spelade Tintin men han är fortfrande lik. Som att se den riktige Tintin åldrad. Tintin är hans enda jobb som skådespelare. Han blev lärare sedan. (Förmodligen för att han ÄR Tintin på riktigt).

Kollade in Belgiska Eurogrip och jag får lite känslan av att det kan vara samma killar bakom företagen. Men "nya" Eurogrip är mycket dyrare än gamla i så fall. Har sett demo på en del av dom nya systemen och där snackar vi mer att "billigt" ligger i 50 000 kr/klassen. gorse: Du har helt rätt i att det är syrabaden jag pratar om. Pulverlack skulle kunna vara en modell. Ska se vad som finns där ute. Jag är själv i behov av en sån här lösning framöver. Eftersom jag kommer att jobba mycket med amerikanska produktioner på låga budgetar och snabba inspelningar (tre veckor prep, 24 dagar inspelning) så VET jag av erfarenhet att få saker kan ge så mycket mervärde som en snabb, smidig och lättriggad liten räls. Man kan gör små dramatiska in- eller utåkningar utan att det tar 20 minuter för grip att rigga. Jag ska försöka sätta ihop ett testsystem och ta lite bilder. Det är bara viktigt att jag hittar rätt komponenter. Kingen: Hur rullar Folkvagnen över skarvarna. Sånt där brukar vara extremt känsligt. För snabba dramatiska bilder kan jag tänka mig att det funkar men för en långsam suggestiv åkning hoppar iallafall jag till om jag ser typiska skarvglapps-hopp i bilden.

En fördyrande faktor är bl a anodiseringen av aluminiumdelarna för att få utrustningen ytbehandlad i svart utan att repas. Det är ingenting man kan göra själv billigt eftersom färgen måste laddas med högspänning. Sånt måste lämnas till proffs och när det är så här små delar so ska göras blir det en relativt stor kostnad. Jag funderar på att eventuellt ha en obehandlad modell och en lite dyrare behandlad. Så fort man börjar få lite ambitioner och börjar ljussätta vill man gärna att alla lampstativ och all grip är svart. Dels för att det är snyggt och enhetligt men framför allt för att det inte speglar lika bra i t ex bilar och fönster. Jag kan inte tänka mig at Folkvagnen är mönsterskyddad. Plywoodplattor med fastskruvad Hi Hat och skateboardhjul på aluminiumstegar eller enklare rälslösningar har filmare spikat ihop länge. Eventuellt kommer det gå att förlänga mitt rälssystem. Jag kikar på lösningar för det som är stadiga och hållbara och samtidigt snabbriggade.

Jag har en Eurogrip E-Track. För er som vill se den "in action" så förekommer den en hel del i bakommaterialet på Camp Slaughter DVDn. Den är grymt smidig. Använde den också i hög utsträckning på Stinger. Tyvärr gick Eurogrip i konkurs för flera år sedan och deras system har slutat tillverkas (och den var lite för dyr egentligen). Såg i en annan tråd att Folkvagnen diskuterades. Den rullar på vanlig aluminiumstege och kostar 7-8 000 kr + (minus stege och tillbehör) Jag har haft en skiss på ett rälssystem ganska länge och funderat på om jag inte borde göra någonting av den. Min design skulle vara billig att tillverka helt i aluminium, inte vara begränsad i pan-tilt, ha fäste för vanlig skruv och 100 och 75mm skål. Systemet är snabbriggat och går att packa in i en mindre personbil utan problem (försök få in en aluminiumstege i en liten personbil). Och jag skulle fokusera helt på lite lättare kameror i DV/HDV-klassen (och lättare filmkameror såklart). Längden på rälsen kommer att ligga på ca 1,5 meter. Det gjorde E-tracken och det funkade för nästan allt. Små snygga åkningar som ger bilderna betydligt mer påkostad känsla. Och sedan fördelen med att man kan lägga rälsen direkt på ett bord (eller mellan bord, eller på stolar), direkt på golvet (jag kommer att ha små fötter som går att nivellera direkt mot marken). Man ska också, precis som med E-tracken kunna köra kameran in genom en bilruta och igenom en bil. Det går inte med Folkvagnen - en stege är alldeles för bred för det. Nu har jag en kontakt som eventuellt kan börja tillverka det här systemet (med en proffsig produkt som resultat). Frågan är vad som är ett lämpligt pris för gerillafilmare? E-tracken tror jag kostade 17 000 kr. Folkvagnen kostar 8 000 kr. Själv skulle jag nog vilja se priset kring 4 000. Vilket är billigt med tanke på att en skål till ett bättre stativ kan kosta 4 000. Där någonstans skulle jag vilja landa. 4 000 försvinner rätt snabbt om man ska ha bra komponenter att jobba med och den som sätter ihop systemet kan inte jobba helt gratis. Vad tror ni?

Oj! Folkvagnen kostar nästan 6 papp. Och det är utan skålen som kostar 1 600 och uppåt beroende på skålstorlek. Och då rullar den bara på en vanlig aluminiumstege som är sjukt ohanterlig eftersom den inte går att fälla ihop och är för bred för, i allafall, min smak. Tilten blir ju svårt begränsad med den där lösningen. Nä, jag startar en ny tråd i det här ämnet...

nej du er inte copaman du er bara en kille som _nemo_ eler någon annan komit på tyverr

Jag skulle säga att det "svåraste" är att svarva skålen. Eftersom det förutsätter rätt material och en svarv.

På forntiden innan modern utrustning uppfanns läste CL klappan åt ljudet precis innan han klappade.

Det är få som kan klappa rätt. Vet att Mats Helge planerade en hel DVD i sin planerade DVD-kurs på just det ämnet. I Sverige tar det ofta tid och det ska fokuseras och klappan ska makas in i bild på de mest tidskrävande sätt.

Jag ger regi (kamera och spel) och säger sedan "Turn over". First AD: Quiet on the set please! Sound? Sound: Rolling. First AD: Camera? Operator: Speed. Clapper Loader/Assistant Camera klappar snabbt (det ska man inte be honom/henne - eventuellt säger Operatorn "Mark it" beroende på situation). First AD: Action! Jag (lugnt och tyst): Proceed... (Har jag stulit från Clint Eastwood) På svenska inspelningar säger jag aldrig "Varsågoda börja". Jag säger bara "Börja". "Varsågoda" låter som gammaldags ihålig artighet som inte betyder någonting.

Eller tycker att ljudkomponenterna som sitter i en videokamera suger (vilket dom gör) och därför kör med en proffsrecorder för ljud separat.

Ah just det! Jag satt i SFV-juryn det året den filmen tävlade. Men jag kan inte minnas att det var en långfilm? Väldigt kort långfilm isåfall. Jag har inga beständiga minnen av den. Känns som en av alla dom där filmerna där David, Olle och Erik sexton bast spelar härdade lönnmördare (kanske Ivan, Igor och Scarface) med djupa sår efter allt dom upplevt och kostymerna dom har på sig är pappas fyra storlekar för stora gå bort-kostym och det rycks väldigt mycket med armarna när skotten från vattenpistolerna avlossas. :)

Jag tror att mörka framtidsskilldringar, dystopiska berättelser, skräck, mörka slut osv är ett tecken på ett samhälle på bättringsvägen eller ett samhälle som innehåller individer som ifrågasätter genom sin fantasi. Filmer som Motorsågsmassakern och t o m Metropolis kom till i tider där allt var lite för enkelt för att vara riktigt sunt. Då dyker den typen av filmare upp och punkterar trgghetsbubblan som kan dölja allt från osund censur-iver, omvänd rasism eller rasism, moralpanik, märkliga idéer om kärnfamiljer och politiska skygglappar. Många "Goda" människor har försökt försvara andra "mindre goda" människor från filmer som t ex Motorsågsmassakern (det finns många exempel men det är lätt att ta ett av de mest klassiska). Utan att för en sekund fatta med sit trångsinta och underdimensionerade intellet att Motorsågsmassakern är en kraftig reaktion på allt som var fel i USA på den tiden den gjordes. I ett sista desperat försök skickade man den sista vågen av unga män att då i Veatnam och man gjorde det med "Moral" och "Familj" som honnörsord. Goda kärnfamiljer offrade sina söner. The American Way. Tobe Hooper valde att göra filmen om den ULTIMATA kärnfamiljen. Bara intelligenta människr förstår det. Tyvärr. Ointelligenta människor fattar fortfarande inte. Ljusa framtidsberättelser med hopp och tro känns för mig helt fejk. Världen är inte okomplicerad. Vill vi förstå mörkret i världen så får vi inte väja för mörka berättelser. Om en moralkärring hade skrivit en bok för barn som ligger för döden i cancer så hade den handlat om lilla trollet Mespropp som hoppr omkring i skogen och är så lycklig så lycklig. Och dom små svamparna i skogen sjunger fina sånger och allt är gott och fint och så tror moralkärringen att hon har gjort någonting för barnet när det kommer att dra sitt sista andetag. Astrid Lindgren skrev Bröderna Lejonhjärta för barn som låg för döden i cancer. En bok som lite motvilligt gavs ut och som fick stora problem med sin 7-årsgräns på bio. De handlar om två bröder som dör och kommer till Nangiala. Och sedan dör dom en gång till och kommer till Nangilima. Och dom dör i eldsvådor och i lungsot. Lite motvilligt accepteras den typen av berättelser av moralkärringar eftersom Astrid ju skrivit Emil och Pippi som med en liten kraftansträngning kan tyckas helt harmlösa (om vi skiter i att Pippi är en liten flicka som lämnats ensam i ett hus och att Emil får stryk och slängs in i en bod). Även ett litet barn som drar sitt sista andetag kommer att undra vad det är för mörk värld han/hon hamnat i och en tanke på Nangiala - ett fantasiland ockuperat av en ond riddare - en värld mörkare och mer medeltid än den här - kommer att vara ett hopp. Mörka dystopier är ingenting annat än tro på människan.

Var inte det någon sån där film som socialstyrelsen finansierades och som skulle visas i skolor? Det låter vagt bekant.

Skulle klippkonsten ha förändrats sedan 2003?

jmalmsten: Ha ha. Kan du inte ställa datorn på köksbänken eftersom du ser ut att ha fler saker på skrivbordet som hör hemma där än som hör hemma på ett skrivbord?

Jag är jävligt avundsjuk på din greensceen-studio, Max. Hur högt har du i tak? Jag har 35 kvm studio här nere som jag tänker hänga upp grönfond i (som du sett) men det är lite för lågt i tak för att vara helt kul att jobba med. lilla farbrorn: Ha, ha, ha. Herregud. Tur att det inte är lukt-TV...eller vad det heter... Vad är det är det för skrotsamling? Funkar hälften av grejerna? colaburkar: dricker inte läsk kaffekoppar: står i köket, diskade eller odiskade ihopkorvade strumpor: ligger i tvättkorgen serieblaskor: håller jag för högt för att lägga i högar av skräp - många av dom ligger i plastfickor i lådor på vinden högarna med anteckningar: Jag använder anteckningsböcker och ring-system som Filofax för alla anteckningar. Andra anteckningar har jag i min bärbara dator.

Har du haft några problem med Mora Träsk?

Norbert: jag använder datorerna till allt jag gör. Och dom är alldeles för få. Jag ska färdigställa Year One i sommar och då kommer jag att installera en billig och smart konstruerad renderfarm. Monitorerna på bilden är från vänster två skärmar kopplade till en dedikerad videoredigeringsmaskin, den stora 24"-skärmen är en dedikerad After Effects-maskin och den lilla skärmen är en kommunikationsburk. Den driver FTP-server, Skype Pro, webbserver osv. Och såklart den lilla MacBooken för kontorsgrejer och mobilt jobbande. pld: Premiere Pro. Jag har Decklink-kort och ett Matrox APVe som rullar HD ut ur Premiere Pro. Och så DV och HDV såklart. Egentligen är allt uppbyggt kring bästa integration med After Effects som är mitt huvudsakliga arbetsredskap.

Det lustiga är att filmmakarna gjorde en kraftig missbedömning när dom gjorde den här filmen. Dom trodde att dom gjort en film för mestadels tonåringar och yngre killar - men dom hade helt fel. Filmen har funkat bäst på målgruppen 25-40 och lika bra på båda könen med en liten övervikt på tjejer vilket ingen hade väntat sig som stod bakom filmen. Förklaringen enligt branschpressen är att den dels är en stark berättelse mitt i alla effekter och att det är en typisk 70-talistfilm. Vi som växt upp med dataspel. En köpstark grupp som vant sig vid estetiken från dyra och avancerade TV-spel och som lätt tar till sigb looken i 300. Vi 70-talister har också en annan relation till vuxenseriemediet. Frank Miller är vår husgud. Yngre biobesökare har i regel inte någon relation till den eran av vuxenserier som han representerar. Det är en väldigt intressant filmproduktion på det sättet. Den första som upptäcker den här publiken men det kommer framöver inte att vara den sista. Vi kan vänta oss mycket fgilmatiseringar av hårda 80-talsserier nu framöver. I dyr TV-spelstappning. Rabies: För att vara någon som hela tiden sticker pekpinnar på andra som du inte tycker lyssnar och tolkar dig ordentligt är du en mästare på att missförstå. Visst, du tycker att filmner som inteb fungerar personlighetsutvecklande på dig och skickar dig mot ditt personliga nirvana är meningslösa och du stänger av efter fem minuter - men kanske är det så att t ex jag inte resonerar så. Jag har ingen aning om vad som kommer att utveckla mig down the road. Därför passar jag på att njuta av en tight berättad, skitrolig, cool och grymt snygg film som 300. Jag har noll ambitioner att nå personlig utveckling när jag konsumerar kultur. Aldrig. Samtidigt säger erfarenheten att allt utvecklar mig.

Skoj tråd. Om någon kommer ihåg gamla RES Magazine så var min favoritdel den där dom gjorde besök hos olika rebellfilmares hemmakontor och arbetslokaler. Här är min källare. Just nu sitter jag ensam på 110 kvadrat så det är gott om benutrymme. Som ni ser står inga datorlådor i bilden. Allt står i maskinrummet på andra sidan väggen. Redigeringen ska framöver kompletteras med en rejäl platt-TV. Funderar på NEC LCED i 42" med 1920x1080. Och ett bättre monitorsystem för ljud. Det som inte syns på bilden är mitt ritbord som jag använder för konceptskisser, ritningar och storyboards. Analogt som bara den. Kolkritor, blyerts, tusch och papp.