Munthe

I den riktiga världen måste man bevisa att visioner är värda att satsa på. Ska man vara realist och ställer en fråga om producentens roll ska man tänka på att 95% av alla yrkesverksamma regissörer är hantverkare. 10% (nu spekulerar jag bara) är duktiga hantverkare. Visionära regissörer är ju bra men det utgör en sån liten del av filmbranschen. Ingen letar efter en "visionär" till ett avsnitt av CSI eller nästa Mission: Impossible-film. Producenter letar i det fallet efter stilsäkra hantverkare som kan leverera.

Producenter jobbar väldigt mycket.

Producenten ser till att det inte sitter en nolla i registolen. Bland annat.

Är "lyckas" i ett yrke att vara ett ansikte utåt? Då vill inte jag lyckas kan jag säga. Jag vill att mina filmer ska synas. Priser är ju kul men helt ointressant egentligen annat än som smicker - och att jobba för smicker känns som en jäkligt risig anledning att jobba. Konstnärlig tillfredställelse och pengar räcker för mig (+ att ha ett kul och intressant liv).

Jag brukar ogilla att bygga själv för jag vet hur det blir - man börjar i en ände - upptäcker att man tänkt fel på några delar när konstruktionen väl är ihopsatt och sedan får man byta delar och ändra på saker vilket sammantaget skjuter upp priset så att det till slut är lika dyrt att bygga själv som att köpa färdigt. Av den anledningen har jag alltid köpt budgetgrejer själv. Som Indie-dolly och EZjib. Det är utprövat och funkar på en gång och jag slängde inte bort min tid på att bygga en mindre bra kopia. Men i E-track-fallet är det en annan femma. Jag behöver en sån konstruktion (har inte min E-track kvar tyvärr) och det finns mig veterligen inte något liknande kvar på marknaden om man inte har en väldig tur att hitta en E-track eller Rune Ericsons lite otympligare Cam Rail begagnat någonstans. Därför bygger jag - och när jag ändå bygger kan jag ju bygga några fler eftersom jag lägger ned så mycket tid på konstruktionen. Folke Johanssons "Folkvagnen" är en jäkligt enkel konstruktion men det han förändrats massor sedan jag såg den första gången för tio år sedan. När han väl började sälja den hade han väl spikat en konstruktion som ser ut som den gör idag. Från början var den en Hi Hat på en plywoodskiva med skateboardhjul (tror jag att det var). En sån enkel konstruktion är såklart användbar men den han säljer idag är ju otroligt mycket mer slitstark och har en bättre skålkonstruktion än den gamla Hi Hat-lösningen. (Tyvärr tycker jag att den är alldeles för dyr för vad den är - en metallplatta med skål och fyra hjul + steghållare för stativ och skålskruv för 11 265 - och då ska man köpa en stege också) Uppdatering: Nu har jag lagt upp en blogg-sida som kommer att bli hem för Mrailen. http://mrail.blogspot.com Som ni ser så sparar man "bara" lite över en tusenlapp om man hamnar i beta-programmet - men det beror på att delarna och tillverkningen är dyr. Rälsen är omkonstruerad och består nu av två "skenor" som sitter tätt tillsammans. Dels är den konstruktionen lite stabilae och sedan blir rälsen faktiskt mer bärbar än i den första versionen. Här är ett nytt klipp: http://www.operafilm.com/Video/mrail01.mov

Det finns inte riktigt budget att specialbeställa måttritade profiler - det här är bara dyrare specialprofiler som passar ändamålen. Jag är inspirerad av den gamla E-track där som inte använde specialritad profil heller utan använde en befintlig specialprofil. Jag har inte ens vågat kolla vad måttritat skulle kosta - har en känsla av att det skulle bli sanslöst dyrt i sån här mikroskopisk volym. Jag har en standardskruv. Jag krånglar inte till det utan använder Manfrottos egen. Dock inte skaft-versionen utan löst som reservdel. Och Manfrotto använder samma gängor som alla andra (Sachtler, Cartoni osv...) Det räcker inte riktigt med bara en skruv med rätt gänga, det måste vara en skålskruv med "kopp" som låser huvudets kula på plast i skålen.

Man brukar få hoppa över användandet av originalskruven med såna här lösningar. Det kommer att finnas skruvlösning för skålen och den kommer att funka med alla Manfrottos huvuden. :)

Death Proof är riktigt bra. Har inte sett Planet Terror ännu. Ser mer fram emot den eftersom jag älskar allt Rodriguez tar sig för.

En hel del detaljer framgår inte på skissen. Hjulen går i "rännor" på rälsen och sidohjulen låser fast vagnen så att den inte tippar. Man får tänka lite på sånt. Ställer man en kamera för 80 000 kr på den så vill man inte gärna att den tippar ned i backen om någon skulle råka snubbla lite mot rälsen. Jag gjorde lite tester och det kommer en ny film imorgon med ganska stora ändringar. Resonansljud är ingen risk med de profiler jag kommer att använda. Dom är inte ihåliga utan armerade (och rejält starka men lätta). Jag använder inga vanliga delar som man hittar på byggvaruhus. Man kan komma långt med sånt men inte tillräckligt. Nackdelen med mina komponenter är att dom är väldigt mycket dyrare än byggvaru-grejer. Enbart balken kostar 1 500 kr. Ska man sedan ha specialhjul, och proffsiga infästningar och framför allt proffsiga möjligheter för huvud med 100mm eller 75mm skål så blir det väldigt kostsamt snabbt. Kameraskål till Folkvagnen (som har en egen tråd) kostar 4 500 kr på Scandinavian Photo. Mer än jag försöker få hela min rigg att kosta.

Aha. Jag trodde att du skulle få fast ett kamerahuvud någonstans på den där. Ska du bara göra statiska åkningar så funkar det ju. men då känns det samtidigt som att du skulle kunna lösa det hela ännu enklare. Varför göra en skenlösning över huvud taget? En rak sidledes åkning med fast kamera kan man ju göra med en kontorsstol med hjul med bra resultat. Eller med någon anna möbel med hjul (serveringsvagn etc). Är underlaget ojämnt kan man ju slänga ut en plywoodskiva. Här kommer det första lilla prototypklippet. Det har mest gjorts i "CAD-syfte" för att se att komponenterna passar på plats. Det är en grov skiss och smådelar fattas på skissen. Bl a små hjulkapslar som håller hjulen på plats. http://www.operafilm.com/Video/mrail_prototype.wmv Tanken är att skenan ska kunna monteras stående på marken eller ett bord, eller mellan bord eller liknande. Jag ska också försöka ha fästen för stativgängor undertill så att man kan montera rälsen på t ex två stycken Manfrottostativ. Kameran i skissen är en lite lustig 3D-modell. Den har ungefär samma dimensioner som en DVX100 eller FX1 (så att ni förstår storleken). Jag är i princip körklar. Letar just nu bästa möjliga hjul för lösningen och när jag hittat dom så har jag i princip alla komponenter på plats. Hela systemet är aluminium och väldigt starkt och lätt. Rälsen i standardutförande kommer att vara 150 cm. Det kommer att gå att förlänga rälsen men längden är avpassad för den huvudsakliga användningen, kortare åkningar i suggestiva närbilder och halvbilder. Framöver kommer en demofilm.

Aha... jag trodde att din tidiagre skiss ar en utveckling av Gorse vanliga dollysystem för stativ. En monorail där kameran balanserar på två skateboardhjul är ingen vidare idé. Jag trodde att du skulle ha en sån där dolly du skissade per stativben och på två skenor. Jag skulle nog försöka glömma skateboardhjul på en monorail. Det finns inget sätt att placera hjuen på en smal räls som ger stadga för att klara den minsta panorering med ett fluid head ens med en väldigt lätt kamera.

Det är lugnt. :) Jag tyckte bara att konstruktionen såg onödigt tillkrånglad ut. Hur hade du tänkt konstruera själva fästena (konstruktionen som hjulen sitter på)? Det ser ut att bli ett rätt pilligt svetsjobb i stål om det ska hålla. Försöker bara komma med konstruktiv feedback. Jag tror att du skulle klara dig med tre hjul istället för fyra och det som du har vinklat 45-grader nu borde du kunna ställa i 90-grader så slipper du lyfta upp hela rälsen en decimeter och öka risken för ostadighet. Hur hade du tänkt fästa rälsen?

Inga problem. Smutsa på du. :) En synpunkt: Du ställer till det lite för rälsens placering om du sätter hjul under rälsen (de vinklade underliggande). Och jag tror inte att du behöver fyra hjul per "kontaktpunkt". Att hjulen är vinklade under rälsen innebär att du behöver få upp rälsen från marken en bra bit för att hjulen inte ska riskera att skrapa i ojämna underlag. Skatebordhjul rullar också bättre på rund räls. För kantiga profiler finns det bättre hjullösningar.

Hej! Det låter som ett väldigt märkligt projekt. Hur menar du att skådepelarnas rörelser måste vara "koreograferade"? Normalt repeterar man det som ska göras så att alla vet var dom ska och vad dom ska göra. Det handlar kanske snarare om att regissören bör tänka igenom exakt vad han behöver. För en skådespelare behöva egentligen bara tydliga instruktioner. Mängden kameror man behöver beror på lite olika faktorer. Främst tid. Det tar längre tid att göra masscener med en kamera, men det går det också. Sedan funderar jag på vad du menar med att scnerna ska bli snyggare än Black Hawk Down. Då undrar jag tekniskt vad du har att jobba med. Black Hawk Down är inspelad på 35mm. Det går självklart att komma väldigt lång med videoutrustning om man har järnkoll på vad man håller på med.

Rätta mig om jag har fel men det känns inte alls som att Mats har frågat hur man bygger en dolly med rundräls själv. Indiedolly är en prisvärd lösning. Liten och lätt, välkonstruerad (jag hade den äldre versionen med rak räls) och väldigt vettigt pris.

Fast det är omöjligt att operera Steadicam så att det ser ut som en dollytagning. Dom bästa operatörerna i världen (med dagsgage därefter) brukar få till väldigt stabila bilder - men det är ändå inte en dollytagning med den stadga och stabilitet det betyder i kamerarörelsen. Mats: Kolla indiedolly.com. Kanske kan vara nåt?

Klart man får kopiera om man vill. Jag har väldigt svårt att tänka mig att jag kan patentskydda en vagn med hjul som går på räls. Jag kommer inte att lägga ut några regelrätta "bygg själv" ritningar. I första hand blir det någon form av CAD-liknande animation för att visualisera konstruktionen. Kan man inte ha både ideella och ekonomiska intressen? Jag har inte riktigt resurser att skänka bort system till alla som vill ha ett. Och jag har inte råd att stå i många timmar och montera konstruktionen gratis. (Som jag skrev tidigare så är det väldigt liten overhead på en sån här konstruktion om man ska ha bra komponenter) Men jag har råd att försöka få ut ett fungerande system till ett jäkligt vettigt pris för att jag gillar och är väldigt intresserad av gerillafilmsproduktioner. Jag tror att få som håller på med dom här systemen gör det för att dom ser det som ett ekonomiskt alternativ någonslags affärsverksamhet med riktig avkastning. Jag vill bara ha ut en cool produkt. Om folk börjar använda den på sina lågbudgetfilmer för att den är bra blir jag stolt och glad. Om man bygger en "kopia" själv eller betalar en ytterst liten slant för att få den byggd, testad och hemskickad i färdigt skick komplett med färdiga tillbehör och specialkonstruerad bärväska är sak samma. Prototyper och första versioner brukar normalt kosta lite mer att konstruera så min tanke är att det ska bli lite plus minus noll att beställa en färdig rent kostnadsmässigt.

Det tråkiga med stålrör är att dom är lite tunga och klumpiga att släpa runt på. Uppdatering om rälssystemet: Jag kommer att slänga upp en sida för intresserade inom kort med ritningar och beskrivning av tracksystemet som kommer tills vidare ha namnet "M-Track". :) Jag har alla komponenter på plats nu och jag tänker erbjuda ett betatestarprogram där man har möjlighet att anmäla sitt intresse. Utvalda betatestare kommer att kunna beställa M-tracken tidigare än andra och till ett VÄLDIGT lågt pris (lägre än materialkostnaden). Jag har själv deltagit i liknande program för t ex Letsu35 och jag tycker att det var väldigt lyckat och man borde göra så med all filmteknisk utrustning. Feedbacken från betatestare är ovärderlig. Återkommer med info om sida och jag kommer att posta sidans information här och hur man ansöker om att delta i programmet. Jag siktar fortfarande på en låg prislapp på det här projektet eftersom jag vill att det här ska vara ett system som ger indie-filmare rejäla möjligheter att höja produktionsvärde. Inom den närmaste månaden kommer jag också att försöka hinna producera en demofilm för att visa hur "M-track" kan användas.

En film som Storm skulle jag aldrig kunna betrakta som "djup" (om man med det menar att den berättar någonting om oss människor). Tycker kanske tvärtom att den tar upp hela mobbingångesten på ett väldigt ytligt sätt. Jag är kanske för van vid Cassavetes för att kunna tycka att Storm säger någonting av vikt i samanhanget "djup". A Woman Under the Influence, Leaving Las Vegas eller Kaspar Hauser är för mig filmer som vågar ta tag i saker och reflektera över vad det är vi människor är. Mobbingpartiet i Storm känns för mig som ett extremt påkostat avsnitt av en Bullens Brevfilm (om någon kommer ihåg dom). Storm har andra styrkor som är synd att dom inte får utvecklas helt. Det finns en universiell actionberättelse i Storm som är mycket större en den pyttelilla mobbingstoryn. Hade den fått blomma ut hade vi sett Storm lanseras även i andra länder än Sverige och lite större. Kärnan i Storm är egentligen otroligt väl utmejslad. Den mystiska tjejen som dimper ned under en storm för att rädda en helt vänlig kille från en Mefistofeles. Det är en stark historia ovanlig för Svenska film.

Jag menade mest att det är synd att dom måste anpassa sina ämnesval efter det Svenska filmklimatet. Storm hade varit mycket bättre om den hade varit rak och amerikansk i storyn. Utsvävningarna i mobbingshistorien och det andra är inte lika intressant som den rena actionstoryn i Storm (som kommer i skymundan).

En Karlekshistoria är helt olik allt annat Roy har gjort (på gott och ont - för jag tycker att den är väldigt bra). Det var med hans film nummer två - Giliap - som hans skapade sin omisskännliga stil med mise en scene och grå vardagssatir. Jag hade däremot oerhört svårt för Sånger från andra våningen. Tyckte att den var en seg återupprepning av "gags" han har gjort bättre i andra saker tidigare i sin karriär. Den enda scenen jag gillade var "Hälsa Göring"-scenen som jag tyckte prickade det han är bäst på. Vill man se det absolut bästa av Roy Andersson tycker jag dels att man ska se hans 80-talsreklamfilmer och informationsfilmerna. "Någonting har hänt", Roys informationsfilm om HIV, är fruktansvärt bra. Han gjorde en informationsfilm för Posten också som var väldigt bra. Valfilmen för Socialdemokraterna är också bland det bästa han gjort. I alla dom filmerna har han redan gjort i princip allt man kan se i "Sånger" - fast lite bättre.

Absolut. Den kommersiella filmindustrin (som i mycket är en ruffel och båg-bransch) brukar göra så att man gör filmerna med låg budget och seda påstår man att filmen har kostat en halv miljard för att på så sätt få upp prislappen när distributörer över världen väl ska köpa filmen. Vi Svenskar tänker lite tvärtom. Vi vräker in pengar i produktionen och sedan ställer vi oss på marknaderna och skryter med hur lite ekonomiska medel vi haft att röra oss med (och därmed sänker vi prislappen på vära filmer). Hade vi varit amerikaner hade vi åkt ned till Cannes med våra två filmer och en TV-serie för 200 miljoner och sagt att det hela kostat 3 miljarder att producera. Mycket pengar är ingen garanti för någonting. En hög siffra på budget hjälper enbart prissättningen på marknaden. Som regissör gör man inte ett bättre eller sämre jobb med 100 miljoner eller en miljard. Gränsen för där budget börjar spela in som kvalitétsfaktor ligger långt, långt under. jag skulle säga att det går en magisk gräns vid ungefär sex miljoner kronor. Under den summan ser produktionen lågbudget ut. Över den finns alla möjligheter att styra till en film som känns påkostad.

Det är just det där med "framgångsrika inom svensk film" som jag tänker på. Det kan man inte bli idag och det är det jag skulle vilja se en ändring på för Måns och Björns del. Med lite friskt utländsk kapital, oberoende från bidragssystemet och skickliga producenter kan killarna gå riktigt långt.

Nej jag var inte elak och det var egentligen ett proxy-skämt. Jag hade med en porrfilmsregissör som hette Bergman III efter den "store" porrfilmsregissören på 80-talet som gick under namnet Bergman II som brukade annonsera sina episka mästerverk i kvällstidningarna med titlar som "Lisa från landet" och liknande. SF tyckte inte att jag skulle ta His Lords Name in Vain.

Måns och Björn är skitduktiga. Dom behöver en bättre spelplan än den Sovjetiska utopi dom gör film i idag.