Désirée

Men Terminator har inga känslor. Inte i ettan i allafall. Det är ett bra exempel på en känslolös karaktär.

Jag har för mig att det i boken var väldigt tydligt att HAL gjorde vad han blivit programmerad att göra - fast inte i den situation som programmerarna tänkt sig.

Tar du alltså andras tid med sånt som du är medveten om inte är bra? Det är tämligen respektlöst.

Här är ett blogginlägg om detta på en av de bättre manusskrivarbloggarna: http://www.gointothestory.com/2011/03/reader-question-is-it-worth-querying.html

Hum, det var ett konstigt sätt att resonera. Är du den enda som ska läsa manuset så varför skriva det alls? Nu är just det här troligen en nollbudgetfilm, men rent teoretiskt skulle skådespelare, fotografer, kostym, smink, locationscouts mfl ska läsa manus och förstå vad det står och allra helst gilla det de läser. Och en dag kanske du vill hitta en producent som vill lägga pengar på ditt projekt, och då kommer även tänkbara finansiärer läsa manuset. Lär dig redan nu hur man skriver ett manus.

Det är bättre att skriva "Varelsens POV" än skriva hela meningar med stora bokstäver. Tänk på att ett manus måste vara en text som eggar fantasin, och inte något som hindrar läsningen.

Rent språkligt finns det en del att jobba med. Det finns en hel del stavfel och särskrivningar. Vårda språket. Ingen som läser tycker det är trevligt med en text där författaren inte bryr sig om sitt språk. Om vi ser till historien, så kan jag inte förstå vad det är du vill säga. Jag kan inte få någon känsla för orsaken till att du valt att skriva just detta. Har du valt en dråplig situation och utan eftertanke skrivit ner den och kallat det ett manus? En historia är normalt uppbygd med början, mitten och slut. Du har mest mitten, utan att lägga någon tid för upplägget i början, eller avslut i slutet. Det är blir en dålig balans i historien. Sedan känns inte situationen trovärdig, som flera andra har påpekat. En som aldrig har begått ett brott är nog mer angelägen om att veta vad han är påväg att göra. Och en kyrka är väldigt sällan en omärkt cementbyggnad, så det känns inte trovärdigt att de skulle hoppa in i ett garageliknande hus och upptäcka att det är en kyrka. Om två män travade in under en högmässa med rånarluvor och väl synliga skjutvapen så tror jag inte prästen skulle fråga "Ville ni något?" och de övriga mest se arga ut för att de stör. Som jag ser det så får du antingen skala ner den till en sketch och få fram någon form av humor, eller utveckla historien så vi förstår vad de håller på med.

Du har helt rätt i att det inte finns några bra svenska forum för feedback. Undantaget är möjligtvis detta, men det borde någon som lagt upp manus här svara på. Det är jättesvårt att veta om manuset är tillräckligt bra. Det första jag brukar göra är att låta det ligga orört en månad och sedan läsa det igen, med friska ögon. Sedan är det en god idé att låta någon språkkunnig titta på det. Annars handlar det - tycker jag - mycket om tålamod. Vänta, läs igenom, skriv om tills det känns som att det inte finns mer att göra. Utan att gå till överdrift :-o för det är ju onekligen så att det blir inte producerat om man inte vågar låta någon läsa det.

Det är klart att det bra score höjer filmen, men du ska aldrig skriva med det i manus, om det är det du undrar.

Vad innebär det att inte känna känslor? Patrik Bateman känner känslor, det är bara det att de är inte de man förväntar sig att en normalt funtad person ska känna. Man försöker inte strypa någon pga snyggare visitkort om man inte har några känslor. Rain Man känner känslor, men kan inte hantera dem. En person utan känslor är ju mer eller mindre en zombi. En person som saknar initiativförmåga och inte bryr sig om sig själv eller sin omgivning. En grönsak.

Ja, det stämmer någorlunda, men sen är det ju upp till regisören att bestämma tempot. Men, givetvis förutsätter det lite att du skrivit texten "med tempo". Om du har skrivit ett kompakt stycke med text, då funkar det inte längre. Se här för ett, i mitt tycke, bra exempel: One page = one minute

Om man går in på Writers Guilds of Americas sida och tittar på deras rekomenderade priser för beställningsjobb (som i regel ligger under det du får för ett jobb skrivet på spekulation) så är priset på $100 000 - 150 000. Då ska man ju också ha klart för sig att man i regel rör sig i den prisklassen om det är etablerade producenter. Det finns många små bolag som vill producera långfilm som inte har den budgeten och då pratar vi ju i lägre priser.

Jag instämmer med alla föregående om att första versionen sällan är tillräckligt bra, och allt kan alltid blir bättre, men om du menar med versioner att man behåller vissa versioner av manuset så är det helt och hållet upp till dig. Det är ingen som är intresserad av tidigare versioner, utom du själv. Det är inte ett bättre eller sämre manus för att det står version 5 på det, utan håll den informationen för dig själv.

Kostnaden består i att han eller hon tar en viss procent av vad manuset säljs för. Så för att få en agent, så måste du verkligen visa att du och ditt manus är värda att lägga tid på. Och här kommer det luriga i sammanhanget: du visar att du är värt att lägga tid på om du fått sålt ett manus, men de stora bolagen köper i regel inte manus från okända. Men om du söker lite på Nätet så hittar du listor med agenter, eller testa WGA (Writers Guild of America). Nu är det ju trots allt så att agenter vill ha manus att sälja, så de är ju inte ointresserade, det är bara det att "alla" skriver manus i USA och för att intresse ska finns för just dig och ditt manus, så måste det vara något alldeles extra. Sen måste du också vara beredd på att din engelska måste vara klanderfri.

Helt rätt inställning. Skriv för att du älskar det och för att lära dig hur det fungerar med filmmanus. Budget och sånt kan du fundera på senare.

Struktur är viktigt, men vilka verktyg som du använder är upp till dig. Testa och se vad du trivs med. När du skriver så vill du ha flyt. Ett filmmanus har en viss formatering och att skriva det i Word innebär att du hela tiden måste ändra formatmall. Det går, men det är omständigt. Celtx Tänk inte på att sälja, utan tänk på historien du vill berätta. Resultatet blir mycket bättre då. Vad vill du skriva? "Bara hitta på en historia" låter som att du är lite nedlåtande till det du själv sysslar med. En bra historia är det som är viktigast av allt.

Nej, inga kameravinklar alls. Berätta vad vi ser och hör enbart. Genom berättandet guidar du kameran på ditt vis. Anpassa efter budget är en svår fråga. Om historien behöver djur, barn, folksamlingar och krashade bilar så ska man ju inte stryka det ur manus. Men man kan ju fundera över om det behövs just djur, barn, folksamlingar och krashade bilar. Rent sannolikhetsmässigt så är det nog troligare att du får sålt ditt första manus till ett mindre bolag med en liten budget än ett av de stora kända bolagen med obegränsad budget. Men det förutsätter ju att manuset du skrivit går att producera för en mindre budget.

Trevligt att höra att du tycker det är kul att skriva filmmanus. 1. Nej. Introducera dem på ett sätt som känns rätt för dig, men samtidigt ger läsaren ett bra namn att hålla i minnet. Det är helt okej att introducera en karaktär som Sven Svensson även om bara förnamnet framgår i själv filmen, eller bara Sven om det känns bättre för dig. Men börja inte kalla en person för Man och sedan byt till Sven när vi får höra vad han heter, det är bara förvirrande. 2. Det behöver du inte. Men se till att alla får en unik, begripbar identitet. Det underlättar läsandet. En taxichaufför kan introduceras som TAXICHAUFFÖR, men då ska det inte finnas två taxichaufförer. 3. Skriv ingenting i övergångarna. Det är lite som kameravinklar - det är inte upp till dig att avgöra hur filmen ska klippas ihop. 4. Det är en utmaning. Dels så kan du skriva det i headern på scenen. Då vet läsaren om det, och när filmen görs kan man välja att göra en splashig övergång, eller visa scenen i svartvitt eller liknande. Dels så kan du beskriva vad som skiljer mot tidigare, t ex om huvudpersonen ser yngre/äldre ut, klädmodet annorlunda osv. Sen generellt så ska du vara lite försiktig med flashbacks; rent historiemässigt är det ofta bättre om man försöker berätta det man ska i nutid. Det kan absolut funka med flashbacks, men det är lätt att man tar en genväg till att visa en karaktärs bakgrund som historien som helhet blir lidande av.

De manus som finns att tillgå på nätet är en blandning mellan "ursprungsmanus" och "shooting scripts". Om du planerar att skriva ett manus på spekulation - dvs du har ingen färdig köpare utan chansar på att få det sålt - så ska du inte ha kameradirektiv med. Kameradirektiv läggs in när det börjar bli dags att filma och då oftast av regissör eller kameraansvarig.

Oj, det beror lite på vilken tävling du är med i, men i alla fall så är den kortfattad (om du inte är finalist och får en fullständig analys eller liknande). En jag var med i hade graderat språk, story, struktur och tema på en skala mellan ett och fyra. Fyra var mycket bra och en etta "börja om". Det var den feedbacken jag fick. Jag tror graderingen var "very good", "good", "needs improvement" och "reconsider". En annan hade två kolumner med ord eller korta fraser, den ena positiv och den andra negativ. T ex positiv: "Good start", "main character arc" Det är kortfattat, men kan ändå vara vädligt effektiv. Som exempel kan jag ju säga att min engelska länge varit en hake men senast så var den "good", vilket jag tolkar som att språket inte längre sticker ut som dåligt, men behöver göras mer intressant.

Jag är ganska säker på att du inte får gå in i en restaurant eller en butik och filma människor utan att fråga. Det är inte allmän mark. Sen som länken ovan angav, så är det skillnad på vad du får filma och hur du använder materialet.

Efter att ha läst andra versionen vidhåller jag samma kommentarer som från den första versionen, med tillägget att dina dialoger måste blir mer fokuserade. Tänk på att det enda vi ser är Jonatan som pratar i en mobiltelefon. Vi vill inte se honom stå still i nån minut utan att något händer.

(Läste första versionen. Sorry. Såg inte att det fanns en till.) Ta bort alla kamerarörelser och alla hela meningar MED STORA BOKSTÄVER. De stör läsningen. Beskriv vad vi ser och hör, så löser sig kamerarörelserna automatiskt. Om du inte ska filma själv så ska du absolut inte ha sånt med. Vi får inte veta något om Jonathan. Vi vet inte hur han ser ut, hur gammal han är, ingenting. Slutet var ett sånt där slut som jag klassificerar som ett "nödslut", något man tar till när man inte kom på hur man skulle kunna lösa det på något annat sätt. Lite deus ex machina. Big no-no.

Du ska alltid skicka det bästa du har. Om du är orolig för att det ska bli stulet så tänk på att det aldrig blir någon film om det inte blir läst, och ingen kommer att be att få läsa det efter att ha läst ett medelmåttigt manus från dig. Det går att registrera sitt manus hos Writers Guild of America om man satsar på den amerikanska marknanden. Det råder delade meningar om skyddet man får, men i praktiken stjäls manus väldigt sällan; det kostar helt enkelt mer än det smakar. Det du aldrig ska göra är att muntligt berätta en idé du inte har skrivit ner, men det som är på "papper" blir sällan stulet.

http://www.moviebytes.com/ har recentioner över tävlingar. Jag brukar slänga ett öga där för att se vad tävlingen har för rykte. Och Googla på den och se vad som kommer upp. En tävling där vinnaren inte känt att det lett till något är inte bra. Jag har aldrig hittat någon tävling som har rykte om sig att stjäla, men det finns säkert några sådana också. Som svar på frågan om kontakter, så nej, jag kan inte påstå att tävlingarna så här långt har lett till kontakter. Man får tänka på att om man inte hamnar bland finalisterna, så är det faktiskt inte så troligt att manuset blir läst av andra än de som normal läser inkommande manus på ett produktionsbolag. Producenterna själva läser bara de manus som gått igenom det finmaskiga nätet. De säger att filmmanuset kommer att läsas av branschfolk och det är sant, men de som sitter och läser manus och sållar är också branschfolk. Mina kontakter har jag fått via min blogg lustigt nog. Vanliga fel? Vissa tävlingar har ju speciella inriktningar och skicka in ett manus som inte passar stilen är slöseri med pengar. Sen tycker att personligen att det inte ger mervärde att skicka in till tio tävlingar på en gång. Det är osannolikt att manuset vinner i en tävling och blir ett bottennapp i en annan. Ja, jag tycker att det är värt att vara med i tävlingar med måtta, just för att man får en känsla för hur manuset klarar sig "ute i världen". Man kan få massor av feedback på annat håll, men i en tävling där läsarna ska plöja igenom högvis med manus på kort tid visar det sig ganska snabbt om manuset är den Oscarsvinnare som man hoppas. Jag skulle satsa på en eller två som ger feedback (hoppas inte på mycket feedback, men lite är också feedback) och som känns som att de passar plånboken och manuset.