Gå till innehåll

Désirée

Moderatorer
  • Inlägg

    961
  • Blev medlem

  • Dagar Vunna

    3

Allt postat av Désirée

  1. Désirée

    Vad betyder V.O.?

    Om en karaktär syns och pratar i bild så ska du inte ange något särskilt. Om en karaktär pratar men inte syns i bild, t ex för ett samtal med någon som syns, så kan man markera detta med O.S. (Off Screen). V.O. (Voice Over) används för en berättaröst.
  2. Jag tror att nätverka är enda sättet att få den typen av jobb. Alla kortfilmer jag har varit inblandad i som manusförfattare har regissör och filmfotograf känt varandra sen tidigare. Alternativt kan du göra kortfilmer själv och se till att bli sedd.
  3. Jag håller med de tidigare svaren. En passiv protagonist funkar i regel dåligt. En protagonist kan drabbas av saker som denne inte kan rå för och följa ett flöde, ja, men denne måste agera utifrån detta annars blir det inte intressant. Det handlar egentligen inte så mycket om att just prata, som att agera, reagera, påverka. Antingen så byter du huvudperson till någon påverkar sitt liv, styr och fattar beslut. Eller så får du klura mer på hur du kan få din protagonist intressant. Han kan kanske glida med i de stora händelserna, men påverka i det lilla, vara en säregen karaktär, eller bli tvingad och agera på det.
  4. Désirée

    Sämsta filmen...

    Är du säker på att du svarat i rätt tråd?
  5. Jag skulle tro att det är fråga om en studie som pekar åt något håll, och inte ett säkerställt forskningsresultat. Jag säger inte att din kokta potatis inte påverkar, men jag skulle inte trivas med livet i övrigt om jag skulle äta kokt potatis varje dag, och skulle därför skriva sämre. Det jag tänker på för att hålla hjärnan igång är få upp pulsen under tjugo minuter varje dag.
  6. Nej, förlåt, du missförstod mig. Scenrubrikerna ska bara tala om vad det är för plats och tid på dygnet. Men actiontexterna ska - tillsammans med scenrubrikerna - ge ett sammanhang och "spela upp" historien.
  7. Hejsan Det ska inte vara kolon efter namnet i dialog. Jag känner att dialogen berättar för mycket om vad som händer och vad folk tänker. Det blir långt, skriver på näsan och inte särdeles visuellt. Vad händer i bilden när vi lyssnar på dialoger och nyhetsuppläsare? Det är det största problemet med historien. Om jag scannar genom manuset och bara läser scenrubriker och action-text så förstår jag inte alls vad det handlar om. Det finns inget intressant att se. Och det är trots allt ett visuellt media. Jag ska förstå vad som händer av att läsa på det viset. Inte detaljerna, men övergripande. Detaljer som att barnet sitter i en trip-trap-stol och att hustrun är attraktiv, på vad sätt bidrar det till historien. Det är intressantare att visa på saker som säger något om vad de är för människor. Har de ett hypermodernt kök? Rent? Stökigt? Slitet? Hoppas att det kan vara till hjälp.
  8. Upphovsrätt går ut på att du inte ska kunna tjäna pengar på andras arbete, eller hindra någon från att tjäna pengar på sitt arbete. Om du filmar ett helt videoklipp så har du mer eller mindre gjort en kopia på någon annans jobb, vilket inte är okej. En del av ett videoklipp är känsligt, men man behöver ju inte se själva bilden tydligt och man kan göra något med ljudet. Säkraste kortet är att fråga och få ett skrivet OK.
  9. Jag känner inte alls igen mig i det du skriver att något skulle vara spikat i och med att man skrivit loglinen. Det är manuset du säljer. En logline används för att sälja in manus, men du kan ju inte sälja manuset utan att ha skrivit det, så det finns inget som hindrar att du skriver manuset först. Nu ska sägas att jag gav upp att försöka sälja manus till den svenska filmbranschen för tio år sen eller så, när jag bara fick vet att jag var konstig som skrev manus utan att vilja regissera. De regissörer jag kontaktade förstod inte vad de skulle med ett filmmanus till - ville de ha något skrivet så anlitade de an manusförfattare; att utgå ifrån nånannans idé verkade vara ett okänt fenomen. De producenter jag kontaktade trodde jag var regissör, för manus var de inte intresserade av. Så nu skriver jag bara för svenska filmbranschen på beställning. Så mina erfarenheter av att sälja in manus grundar sig på framför allt den amerikanska marknaden. Och där kontaktar du inte någon innan du har skrivit manuset. Tills manuset är klart är loglines och synopsis mina privata anteckningar tillsammans med allt annat som hör till min personliga process. När manuset är klart jobbar jag på en logline för att sälja in historien. Jag har svårt att ge någon feedback på din fantastiska lista då det i de flesta fall inte finns tillräckligt med information för att kunna avgöra vad det är för typ av story. Det jag kan ge feedback på är loglines och manus.
  10. Med manusagenter, menar du då en agent för filmmanus? Tror inte att du hittar någon svensk sådan. Svenska filmbranschen bygger mycket på att du känner någon som du skriver för, om inte regissören skriver manus själv. Jag har inte fått intrycket av att filmmanus värderas särdeles högt här. En litterär agent skulle kunna funka, men även de är väldigt få i Sverige. Tyvärr har jag ingen att rekommendera där heller. Vet inte i vilken mån en agent tittar på något du vill utveckla eller bara färdigt material. Det kanske någon annan vet. Om du vill utveckla dina texter till filmmanus föreslår jag först och främst att du lär dig hur man skriver filmmanus, om du inte redan vet det. Sedan tycker jag att du ska söka efter tänkbara producenter och regissörer och ta diskussionen med dem.
  11. Det var ett snyggt och välformaterat manus. Som sagt ovan på är det bättre att skriva "walks" än "is walking" och lite sånt. Först saknade jag någon form av miljöbeskrivningar, men allteftersom jag läste så insåg jag att det inte behövdes för historien. Men, jag förstår inte historien. Jag har läst igenom manuset två gånger nu utan att riktigt få någon ordning på det. Hon kommer hem, hör ett skott och hittar sin man död genom självmord i sovrummet. Okej. Hon blir förtvivlad. Mitt i utskvätt blod, hjärna och skallben så hittar hon en flaska champange under honom? Med en penisformad kork... Eh... Hennes reaktion tyder på att hon tror att Markus skojar med henne, eftersom hon tar flaskan, korkar upp och dricker. Fast hur skulle hon kunna tro det, när halva hjärnan är bortskjuten? Men hennes reaktion tyder på att hon tror det är ett skämt. Sen kommer Markus hem! Vem f**n är det då som ligger död i deras sovrum och som Markus inte är ett dugg beskymrad över? Som jag ser det, gör klart om det är ett tragikomiskt manus eller en skräckhistoria. Är det ett spöke som kommer, eller är det någon annan som dött i deras sovrum. OM hon tror att Markus verkligen är död och dricker champage, krypandes runt i en blodig säng, visa på det absurda i hennes agerande, som att påpeka att allt blir blodigt, utan att hon tycks märka det. Om hon tror att Markus skämtar skulle hon säkert inte vilja söla ner sig. Och seröst, vad är det för en sinnesrubbad människa som plockar upp en skallbit? Få det inte att låta naturligt, snälla. Det är det inte. Är det del av något absurt, visa på det absurda. Om du bara ser till att pinpointa genre och minskar förvirringen, tror jag att du kan ha något riktigt bra på gång här.
  12. Ursäkta att det tagit lite tid. Titel-sidan, skriv inte ut version och absolut inte "grovmanus" om du ska lämna det vidare. Du ska visa upp det bästa du kan åstadkomma, och ett färdigt manus. Så här, i de här sammanhangen är det väl skapligt okej, men inte annars. Om man tittar på första scenen så har jag följade synpunkter som går igenom i hela manuset. * Du ger för många kameradirektiv. Beskriv kort vilket intryck man får av rummet, av personerna närvarande, typ i den ordning du vill att det ska filmas. * Dela upp stycken med action-text mer, så att man får ett intryck av tempo. En sida är en minuts film. Jag skulle vilja ha åtminstone 30 sekunder innan han pratar, dvs en halv sida. * Tala inte om hur skådespelaren ska prata om det inte är av yttersta vikt för historien - som t ex att man gapar i ett bibliotek, pratar med normal röst med någon bredvid under en gudstjänst eller liknande. * När du presterar nya karaktärer, skriv ut namnet/benämningen direkt. Inte först MÄN och sedan AVRÄTTAREN. Skriv istället "AVRÄTTAREN står vid sidan om, välvårdad, i femtioårsåldern (om nu åldern är viktig). Vilken tidsperiod utspelar sig denna? Befälhavaren verkar vara en mesig man utan någon som helst pondus. Är detta avsikten? En man med pondus skulle ha sagt "Tystnad!" och salen hade blivit tyst. Han känns mer som en osäker skolfröken som försöker få tyst på en orolig klass. Avrättningar följer alltid en ritual, formellt, korrekt. Det här känns som någon som ska hålla ett föredrag. Faktum är att det är osmakligt lättsamt alltihopa. Varför skulle Bödeln bry sig om var fången befinner sig mentalt? "du har blivit dömd till döden av en jury av dina kamrater, en dom införd av en domare med god rykte i detta fängelse." Känns som en dålig översättning av vad som sägs i Gröna Milen. "Jury of your peers" är inte jury av dina kamrater, det är jury av dina jämbördiga, typ. Dvs. Det är inte ett gäng överklassnubbar som dömt en underklasskille till döden. Och det är gott rykte i Staten inte Fängelset. Fängelset har inget med det hela att göra. Varför skulle bödeln lysa med en glödlampa i ansiktet på honom? Hade inte fången en mask för ansiktet? Då syns väl inte ögonen? Elektriska stolen är ingen maskin, lika lite som en glödlampa. Det känns som att det skulle kunna vara en spännade historia, men den slutar helt obegripligt. Och denne avrättare som är ett riktigt svin, det känns inte trovärdigt om han inte hade personlig koppling till fången, och då skulle han inte fått hålla i avrättningen. Men framför allt att det inte leder någonstans. Okej, tjejen har magiska krafter och... hur ska hon rädda killen permanent? Och varför vill hon rädda honom?
  13. Désirée

    Film Podcast

    Självklart skulle jag vilja ha med manusförfattare. De är alldeles för underskattade i Sverige. Sen är frågan vilken som är din målgrupp. Filmintresserade som vill lära sig mer om vad som händer bakom kameran, eller för yrkesfolk? Som filmintresserad skulle jag vilja veta vilka yrkesgrupper som är inblandade och vad som gör, från runner till producent. Som yrkesmänniska vet jag vilka som jobbar på en filmproduktion och vill snarare få tips och idéer som jag själv kan använda inom min yrkeskategori.
  14. Jag kan inte riktigt se framför mig hur den korta text du skrivit ska bli en långfilm. Visserligen har en hel del av Stephen Kings noveller blivit långfilmer, men hans noveller är betydligt längre, ofta kortare romaner. Du vill göra en långfilm på ett brev? En historia har en början, en mitten och ett slut. Jag kan inte riktigt följa historien i brevet. Om du vill kontakta filmbolag behöver du ett manus. Om du inte är etablerad manusförfattare så behöver du visa vad du har att erbjuda. Logline och synopsis behöver du när du kontaktar filmbolaget men när de svarar att de är intresserade vill de se manus och de förväntar sig att du har det klart. Mitt förslag är att du börjar med att skriva manuset till långfilmen.
  15. Idéen som sådan ska du aldrig yppa för någon du inte har absolut förtroende för. Inte förän du skrivit ner den och gjort något mer av den än bara just en idé. För trots att det är idén som är värdefull är det manuset du säljer, din hantverksförmåga att göra något av idén. Om någon läser ditt manus, tar din idé och skriver ett helt annat manus så är det i regel okej så länge det är just ett annat manus, och inte ett plagiat av ditt. Men det hör inte till god ton att göra så, och författare gör i regel inte det heller för ingen vill få dåligt rykte och produktionsbolag vill inte bli inblandade i rättstvister.
  16. Désirée

    Guds Änglar

    Kul att du vill skriva för film. Men det du har skrivit är inte ett filmmanus. Sorry. Det är än novell. Det är en helt annan sak. Därmed inte sagt att det inte kan bli en bra film, men du måste lära dig de grundläggande reglerna för ett filmmanus först. https://www.voodoofilm.org/filmskola/manus-dramaturgi/
  17. Nej, tyvärr. De flesta är ganska överrens. Blake Synders hemsida är bra, men det finns fler.
  18. Ja, efter fem minuter så ska tittarna få veta vad det är för tema, vad det är för fråga som ska få ett svar, vad som är filmens kärna, vad de kan förvänta sig att se. Det innebär inte att hela historien ska vara berättad på fem minuter, eller att den måste komma igång då, utan att om din historia t ex handlar om en ensam man som vill hitta en livspartner, så ska vi efter fem minuter få veta att han är en singel, övergiven och vill dela livet med någon. Att han sedan blir kidnappad, utpressad, övertalad att bli spion och gör en jorden-runt-resa i en ubåt för att komma dithän är inte relevant, de händelserna tillhör B-historien. A-historien är att hitta en livspartner. Precis som Swip säger så är det nog bäst att du läser några böcker eller googlar lite på manusstruktur. Det kan kännas stolpigt, men om du kan grunderna så blir det lättare att förstå hur en film är uppbyggd. Jag rekommenderar Save The Cat av Blake Snyder och Linda Segers böcker.
  19. Det är klart att man inte behöver beskriva en reaktion i detalj, men så som du skriver så går han in i huset, ser dem i sängen och går ut i köket (utan att ens stanna till i sovrummet) på mindre än tio sekunder. Det blir verkligen som en man som går igenom ett hus utan att reagera på vad han ser. Du ska beskriva vad vi ser, vad bilden innehåller. Om han stannar och stirrar, ja du ska du skriva det. Om det tar en stund för honom att hämta sig, ja då får du lägga in en radbrytning, så att texten får den rytmen.
  20. Hejsan! Första sidan och hela vatten-stämpel-grejen är direkt avtändande. Förutsätt inte att dina läsare är tjuvar. Det är oartigt. Dessutom så ligger det i ditt eget intresse att manuset får spridning. Du har alla förutsättningar för att visa att det är ditt manus, om någon mot förmodan skulle stjäla det. Efter fem minuter bör tittaren av filmen veta vad den handlar om. Det gör inte jag. Jag har inte fått grepp om det efter tio sidor heller, tyvärr. Med tanke på att du skriver mycket kompakt, så rör det sig nog om ännu längre tid. En sida bör motsvara en minuts film. Men så som du skriver dina action-stycken så får man inte känsla för hur bilden kommer att se ut. Om du delar upp det mer, ger texten lite luft och rytm så målar du bilden bättre. Din dialog är antingen lite för tunn eller lite för informationsmättad. Försök hitta något mellanting. Tänk dig att varje scen ska vara en historia i sig som bidrar till helheten. Det började ganska bra med första scenen, men mannen som hade en spritflaska gömd. Det är inte mycket till reaktioner. Barnet har sönder en julkula utan reaktioner, Tomas går in i ett hus och ser sitt ex ha sex med en annan man och går igen... Hur reagerar alla inblandade? Och skriv inte att det är fyra statister som står i kö. Skriv att det är personer före i kön, kort och gott. Sen undrar jag vad det är för en bank som inte har kö-lappar. Har inte alla det? En annan otidsenlig sak är fasta telefoner, som sitter på väggen dessutom. Någonstans bortom sida tio börjar historien bli svårt att hänga med på. Det blir för många personer och jag får inget grepp om vilka det är som dör och deras förhållande till Tomas. Jag tror du får fokusera på det du vill berätta och kanske börja historien lite senare, eftersom det går ett ganska långt tag innan något händer.
  21. Désirée

    Manusdoktorer

    Det är en intressant tanke. Jag hoppas ju och tror att det beror på att det är säkra pengar i en känd karaktär och uppföljare, medan en ny historia är en större risk. Men det ska ju sägas att när de stora filmerna följer "mallen" som lärs ut, så känns det inte som de andra filmerna gör det riktigt på samma sätt. Det där får jag ta och fundera över.
  22. Désirée

    Manusdoktorer

    Vi har ju en grupp här på forumet för feedback, om du inte vill vända dig till någon specifik. Annars är det ont om manus-personer i Sverige. Det är en liten bransch i Sverige och "alla" skriver inte manus, som i t ex USA.
  23. Jag kan kika på ett av dem om du vill.
  24. Svenska manus håller långt ifrån samma höga formatmässiga standard som amerikanska manus. Det verkar inte finnas någon standard alls. Scennumrering brukar man i regel lägga till när manuset går i produktion för att alla scener ska ha ett referensnummer och att ändringar ska vara lättare att spåra. Jag skulle föreslå att du går efter amerikansk standard om du vill ha någon känsla av ryggen fri när du lämnar in ett manus till svenska producenter.
×
×
  • Skapa nytt...