gorse

I extramatrialet till en film jag inte längre har kvar exploderade de ett stort tält i formen av kors. Det skulle kunna vara en film om någon sorts underjordisk mask (?). De hällde upp bensin i öppna kaffeburkar som grävdes ner jäms med markytan, och tändes med hjälp av glödtråd och elektriska kablar. När man såg explosionen utan ljudeftekter så blev det ett stor eldklot som brann förhållandevis långsamt. Såg ut ungeför som bilden i förra inlägget. I filmen lade de till massa ljud och det ser ut som det exploderar fast det i själv verket blev en stor brand. De tände också varje kaffeburk med någon sekunds mellanrum mellan varje kaffeburk. Hålls man i grusgrop som på bilden borde riskerna vara hanterbara, att inte att tala om att man skall ju faktisk transportera grejorna fram och tillbaka och det vore ju trist om de pyrotekniska grejorna fick för sig att explodera på garageuppfarten. Bensin och diesel brukar jag ha i bagageluckan på bilen som reservbränsle och ännu har ingen olycka skett.

Jag fantiserade en gång om att regisera men har nog gett upp de tankarna helt enkelt pga inkompetens, mao det finns de som kan göra det bättre än mig.

Min svåger som packpackade i indien för några år sen kommenterade att folk inte gärna ville bli avbildade överhuvudtaget, vilket även kunde röra upp heta känslor. Det verkade vara fotoförbud på många ställen, så för att kunna ta bra semesterstillbilder dålde de en kamera i en väska som de tryckte av med fjärrkontroll. Blev rätt skapligt. Min egen erfarenhet av utlandsfilmning är begränsad till latinamerika endast men stöldrisken är alltid överhängande i miljöer man inte känner till. Det är som regel mycket dålig ide att linda axelremsväskor runt halsen då väskryckare inte gärna släpper taget, hur mycket motstånd man än gör. Blir man rånad så ge dem alltid vad de frågar efter. Ingen kamera är värd livhanken. Lita inte heller på någon, inte ens unifomerad personal, inte ens på flyget. Ha grejorna man är rädd om i handbagaget. Jag fick min kamera stulen efter incheckningen på flyget, av personalen på flygplatsen och de rotade inte ens efter grejorna utan använde sin fina röntgen-utrustning. Hemförsäkrningen täcker inte förluster ur resväskor och man är rättslös. I olika länder har man också olika uppfattning om allvarligheten om brott mot fotoförbud. Jag lovar att känslan att ha en automatkarbin pekande i magen är en väldigt speciell. Utryck som "tarmen suger luft" är ingen underskattning. Inte mycket till råd av mig kanske... Jag har aldrig varit i indien.

I mitt fall saknades powersuplyern så det fick bli en stabiliserad ac-adapter från teknikmagasinet för 119 spänn som passade till laddaren för batteriet. I kameran satt det ett dubbelt så stort batteri än original, men jag vet inte skicket ännu. Ett orignalbatteri kostade 740 och är på utgående. Ett piratbatteri kostar 399. Läxan är att man skall nog skaffa grejor så komplett som möjligt. Nu kostade min kamera gratis eftersom det är en present. Men det drar lite startkostnader i alla fall. Teknikmagasinet har också elkonverters. Jag köpte transformator till grabbens mexikanska spelkonsoler där och då får man välja kontakt själv.

Kvarterna runt Odenplan, Observatorielunden har också rätt mysiga bakgator även om framsidorna inte är lika pitoreska. Men troligast är det nog Gamla stan. Har du sett att man kan "låsa" stycken i word, så halkar inte formateringen omkring?

Bara för att saker läggs ut på nätet betyder det inte att det är fritt att kopiera. Det är tex inte tillåtet att ta voodoofilms filmskola och göra en egen sida med samma innehåll. Man får citera men frågan är om enstaka bilder räknas som att citera? Det är nog rätt tveksamt, i alla fall om man räknar en film som en attans massa stillbilder. Skulle tro att en jurist skulle tycka det vore skitkul att stämma skiten ur google. Kan vara värt att fråga sig för.

Okay, då får det bli så. Tusen tack för infon. Det kommer inte bli så ambitiösa projekt med denna kamera ändå. Mest filma familjen, och kanske testa lite grejor så jag får lite kameravana. Jag sätter nog upp en bättre kamera på önskelistan, för framtiden. Men nu är det inte så bråttom längre utan jag kan leka lite ett tag. Dock fattades det lite grejor, bla powersuply så jag kan bara köra på batteri. Jag köpte en ny powersuply för batteriladdaren på teknikmagasinet, men behöver nog ett extra batteri att byta med. Originalbatterier kostar över tusenlappen, så det får nog bli en pirat-märke. För er som funderar på att köpa utländska kameror kan jag berätta att en powersuply för en sonykamera kostar 1700 spänn plus moms. Det äter snabbt in besparingen av handla snålt, särskillt när jag misstänker att kameran är värd mindre än dubelt så mycket, skulle jag gissa.

Jag fick storfrämmande av mina mexikanska släktingar och svärfar hörde talas om mitt filmintresse och klurade ut att jag har ju ingen kamera. Så jag fick hans begagnade SONY DCR-TRV30 miniDV. Så på första dagen har jag klurat ut att kameran har DV ut/in via firewire, access till memorycard via USB, mic in, video UT och massa elektiska editeringsfinesser jag inte trodde var möjligt. Otroligt nog verkar det gå att skjuta in en scen mellan två andra scener på bandet (hur nu det går till?). Lite After effects, 16:9 format, blixt, nightvission, elektisk anti-skak och jag vet inte vad mer för finesser. På sonys hemsida fanns en manual på ett språk jag begrep. Men, fanken, de har ju NTSC i mexico. Nu har jag inte provat att trolla in något i datorn, eftersom jag inte har någon sådan programvara. Men, om jag fattat det rätt, när det hamnat i datorn, då är det i nån sorts MPEG eller AVI? I alla fall borde det inte spela nån roll med NTSC och PAL? Eller har jag fattat helt fel? Nu skall jag åka in till storstan och kolla om det går att köpa en 220-volts powersuply.

Åfan, är det en "historisk" författare? I så fall är jag _riktigt_ imponerad. Jag var helt övertygad att det var en samtida författare. Jag såg för min inre syn en liten kiosk i nån av stockholms smågator för 15-20 år sen.

Är det denna? Obs, det kan vara fel. "Paradiso, Box 133, 871 23 Härnösand. Om du/ni undrar något ? e-post: info@paradiso.se eller telefon 0611-55 55 95" Televerket kanske kan berätta om telenumret och lokala skattemyndigheten har ett person och adressregister. Om KTHNOC fortfarande administrerar addresser kanske de kan berätta mer om webaddressen eller kanske vet vem som vet.

En perifier bekant till mig överaskar genom att vara med i Metro. Jag kände honom mest för sina fanstastiska skulptereringar av originalmodeller (mest filmfigurer). Hans namn är Staffan Linder. Så det går att slås sig fram... http://www.metro.se/content/acrobat/stockholm/SESTO_20051219_A_Metro.pdf

Det märks tydligt att det är en välkänd författare som hittat på historien. Särkillt när det gäller valet av ämne och att även en tillsynes vardaglig sak blir riktigt intressant. Jag hade inga som helst problem att se bilderna framför mig. Miljön verkar ju riktigt småmysig. Men, om du skall visa filmen nånstans bör du skriva till författaren och fråga om lov så det inte blir nått problem.

Eftersom jag redan skrivit sex gånger i denna tråd så är det dags att "uppa" tråden till aktualitet igen, så jag får chansen att skriva några inlägg till. Hursomhelst såg jag att pansarkryssaren Potemkin finns på dvd för den som är intresserad av stumfilm. http://www.discshop.se/shop/ds_produkt.php?lang=&id=30536&subsite=movies&&ref=

Jag ringde Sony, helt slumpmässigt, och de sa att -15 -20 grader räknar de inte som extremtemperatur för deras produkter så länge man inte utsätter grejorna för häftiga temperaturväxlingar. Vad som gäller för just era kameror vet jag inte. I östergötland kan det vid enstaka tillfällen droppa ner till -22 nånting som värst men oftast håller det sig kring -5 till -8 grader. Om det inte är runt nollan. Förra året var det -21 vid ett enda tillfälle om jag minns rätt och det varade i 5-6 dagar.

Jag tror jag fattar vad du menar. Ja, du har en poäng där med att det kanske går att tänja på gränserna, men att man skall vara försiktig. Om det finns prylar med vatten i, så är det nog nollgrader som gäller annars går det med kallare väder. Man skickar ju kameror till månen ju.

[citat=jbergman]...smörjmedlen fungerar sämre vid kyla...[/citat] Smörjmedlen slutar ju inte fungera vid en viss temperatur. Smörjmedel kan bli stelare och stelare vid extremt låga temperaturer, men den temperaturen kan vara väldigt låg. Gränsen ligger inte vid noll grader. Det kan vara vid plus tio grader, det kan också vara minus 35 grader. Vanlig engradig motorolja för sommarbruk är fortfarande flytande när den ligger i glassdisken. Jag envisas med att det är endast vatten som har en "magisk gräns" vid noll grader som då fryser om det inte är tex blandat med glykol. Ren glykol fryser vid -13 medan 60%tig inblandning av glykol i vatten fryser vi minus 47 grader. Blandar man alkohol i vatten så fryser den som kallast vid -24 grader. Vilka temperaturer som gäller för olika smörjmedel kan jag tyvärr inte, men många har bra lägre frystemperaturer än vatten i alla fall. Så 10 minus-grader behöver inte vara så särkillt extremt kallt. Vanligt vaselin tex ser precis likadan ut i burken när det är 10 grader kallt, som när det är nollgradigt. Men ser rätt konstig ut vid plus 60 grader. Jag frågade Sony om mekaniken också och där fans inga problem enligt dem. De var bara oroliga för kondensering, vad det gäller deras egna produkter. Men står det i manualen att en pryl inte tål minusgrader så är det det som gäller.

Jag har lite svårt att förstå vad som står på länkarna som nämnts eller varför det skulle vara dumt att ta ut kameran i kyla. Det enda matrial jag känner till som skulle ha någon magiskt temperaturgräns vid noll grader celcius att ta hänsyn till är vanligt sötvatten. Det jag skulle se som besvärande faktor med elektronikprylar är att ta ut en rumstemperad kamera ut i -22 grader, är helt enkelt kondenseringen på optik och lite annat. Alla med glasögon vet vad jag pratar om. I min bil sitter avancerad bilelektonik och en kanske inte så dyr stereoanläggning med tillhörande högtalare. Denna elektronik slås hänsynslöst på när jag vrider om nyckeln i minus 27 grader och plötsligt hör jag Mix Megapol ur en bokstavligt djupfryst stereoanläggning. Råkar det sitta en CD i, så hör jag denna musiken istället. När jag leker fågelskådare om vintern sätter jag en bokstavligt talat djupfryst kikare mot ögonen utan större problem än att jag fryser. Batteriers prestanda sjunker med temperaturen är också välkänt. Eventellt kan jag tänka mig att smörjmedel kan vara vattenbaserade, men det verkar ju dumt. Att allt lägre temperaturer gör prylar mindre funktionsdugliga kan jag gå med på, men nästan alla apprater jag äger har temperaturområderna tryckta i manualen, för både arbetstemperatur och för förvaring. Varför inte börja att titta där? Står det att kameran inte skall opereras under -20 så går det utmärkt i -10. Antagligen rekomenderas inte hastiga temperaturväxlingar, tex snabbtining. (att lägga isig kamera nära braskaminen) Edit: Jag kunde inte stilla min eviga nyfikenhet och ringde sony och låtsades vara spekulant på en kamera. Sonys rekomendation är att man skall låta kamerans temperatur växla långsamt. Man skulle unvika extrema temperaturer och den övre gränsen är specificerad till 60 grader celcius. Någon nedre gräns hade de inte på sony, men 25-30 under nollan är inga problem förutom att batterierna tappar prestanda. Däremot är kondensering alltid ett problem och när man kommer in igen skall man inte filma inne föränn kameran nått rumstemperatur. Helst skall kameran nå rumstemperatur i sin väska för minimera kondensering. På Sony var de mer ängsliga över tropiska miljöer, men deras produkter skall klara det med, med viss reservation för just fukten. Själv funderar jag över om artiklarna som hänvisats till är skrivna av amerikaner bosatta i californa eller florida som har noll erfarenhet av snöklimat :-/

Kan inte flickan helt enkelt krypa ner i sängen medan zoomningen är nära ansiktet?

Rätta mig gärna, men om jag fattat rätt hur en kamerastabiliserare fungerar och vad martin försöker säga är, att genom att flytta tyngpunkten utanför kameran så får man ett tröghetsmoment som gör kameran mindre känslig för yttre störningar. Ju högre tröghetsmoment, ju stadigare upplever man kameran. Några trick för att öka trögheten är mer vikt, eller lååånga momentarmar, var och en med sina nackdelar. Men kameran är väl knappast gjuten i cement för det. Har man klurat ut det, så borde manövereringen inte vara så oöverstigligt, bara man lägger ambitionsnivån rätt.

[citat=jbergman]"skrivit i fel form",[/citat] *Tock* [slår mig för pannan] Javisst. Jag läste "fel forum". [citat=jbergman]...en fördel om man formaterar korrekt. [/citat]Självklart, fast här på forumet är det kanske inte så noga om det är perfekt formaterat, men helst någotsånär i alla fall. När berättelsen är klar kan vi korrekturläsa formatet, tycker jag. Om manuset saknar helt formatering utan mest består av kameravinklar så läser inte jag.

[citat=jbergman]...formaterat...korrekt...[/citat]Berättelsen står och faller inte med formateringen. Jag tyckte det gick skapligt att läsa, men det fanns andra problem som är viktigare. Jag orkade inte heller läsa klart. Det lyfter liksom aldrig.

Ha tålamod. Det tar en stund att läsa 22 sidor. Jag har lite svårt att se några bilder i ditt manus. Jag tror det beror på att du skriver platsbeskrivningarna i scennamnet. Det är en fråga som diskuterats förut på forumet. Jag tycker man skall skall bara ha namn på scenerna och lite utförligare beskrivningar i scenbeskrivningarna. Antagligen har du bilderna i huvudet men det fastnade inte riktigt på pappret. Skall du filma själv är det kanske inte så noga eftersom du vet vad du vill. Exempel scen 1: Tobbe lyssnar på sin mp3spelare. Syns mp3spelaren eller syns bara hörlurarna och sladdarna? Musiken avbryts snabbt? AHA! Hör vi vad Tobbe lyssnar på? Är det egentligen en rätt lång scen? Jag skulle kunna skriva scen 1 så här: 1 INT. SKOLA En till synes oändligt lång korridor med många klädskåp i rader i en skola . Spår av borttaget klotter kan skymtas på väggar och skåp. Det är morgon. En typisk skolklocka i korridoren visar på på tio över åtta. Korridoren myllrar av skolungdomar i 14-16-årsåldern som är upptagna med att öppna och stänga skåpdörrar, ta med böcker och skynda till lektioner. TOBBE, 15 år kommer gående i korridoren. Han har ytterkläder på sig. En täckjacka med dragkedjan uppdragen under hakan och händerna nerkörda i jackfickorna. Jeans, och skoterkängor med snörena oknutna. Ingen mössa eller vantar. Tobbe lyssnar på musik i hörlurar. MUSIK hörs på hög volym som överröstar alla andra ljud. Han hälsar på vänner med en huvudnickning alternativt handgester eftersom han passerar. Tobbe kommer fram till sitt skåp som han öppnar, hänger av sig sina ytterkläder och tar fram sina böcker. Musiken avbryts när Tobbe stänger av en mp3spelare ur fickan och lindar lurarna runt spelaren. En Lärare kommer ner i korridoren... (här vete tusan hur det skall fortsätta eftersom det är 25 år sen jag gick skolan). Evetuellt skulle jag även kunna tänka mig en scen 0.5 som visar tobbe gående utomhus i riktning mot skolan.

Jag tycker denna tråd liknar mín "att binda ihop berättelsen" även om Adam utryckte det lite annolunda. Min ringa erfarenhet så här långt är att man behöver inte "dra ut" på berättelsen utan jag känner att berättelsen växer av sig själv allteftersom man planterar in det man vill ha sagt. Som tomazs säger så skall alla scener vara motiverade. Jag har fortfarande inte hunnit så långt i mitt eviga dagdrömmande, men jag känner att det blir som ett pussel och varje scen beror av en annan, tills det blir helt hopflätat. Kanske kommer jag på nått fränt jag envisas med att ha med, då får jag lägga till och pussla om och bygga upp långt tidigare i berättelsen med kanske flera scener varför scenen skall vara med. Drar jag då bort något, då faller hela pusslet isär. Om jag pusslar väl, hoppas jag senare kunna ha bra tempo senare utan att behöva förklara så mycket. Jag kommer antagligen ha ett h-vete att skriva om'et sen för att utrycka bättre och kortare så det inte skall blir en tio-timmars film. För att svara på frågan, kan en bra scen bli bättre med annan scen innan?

Jag tror nog det skall gå att accelerera kameran. Tricket är att kameran är i samma position båda gångerna. Det är därför jag tänkte mig att man ritar linjer och punkter på bordet. Mao, bild 54 i första tagningen och i andra tagningen skall vara på exakt samma position. Om det kommer att lyckas eller inte skall bli intressant att se. Det svåra är att sikta på samma punkt båda gångerna.

Om kameran skall stå stilla gör man en "bakgrund" UTAN figurer, och sen gör man scenen med figurerna som kan ha stöd av pinnar och snören. Scenen läggs som ett nytt lager och man suddar bort pinnarna. Detta har jag ingen egen erfarenhet av, men eftersom det är omtalat flera gånger i detta forum, och de böcker jag läst så tror jag det är sant. Själv har jag haft ganska lyckade försök med kameraåkningar genom att rita kamerabanan på "marken" med penna, mäta och markera in avstånden mellan varje kamerapossition och sen flytta kameran till varje possition för varje bild. Dock, det gäller förståss att sikta rätt och jag har helt enkelt löst det genom att rita ett kryss på skärmen och sikta med detta kryss i en fix punkt, tex figurens öga om kameran skall cirkla runt figuren. Om kamerans fart skall öka eller minska så ökar/minskar man avstånden mellan punkter med +-2 mm per possiotion (eller vad de nu kan bli). En vacker dag tänkte kombinera båda metoderna. Först göra en "åkning" utan figurer, sen en åkning med figurer som stöds av pinnar, göra två lager och sudda pinnarna. Stop motion - motion controll, eh?