gorse

Där jag bor finnns en flitigt fotograf som heter Johan Emanuel Thorin och dog 1903. Hans samlingar finns som kontaktnegativ på lokala biblioteket. Lite exempel på vad han fotograferat finns på http://148.136.156.42/index.htm och du söker på thorin. Jag är helt säker på att du hittar nått i området där du bor. En grej som kan vara rätt jobbigt i sammanhanget är att gamla fotografier ofta är på glasnegativ och för hobbyfilmare är de rätt svåra att trolla in i datorn på egen hand. Ägaren brukar också vara rätt ovillig att låna ut originalen. Så, det gäller att leta arkiv där någon redan gjort jobbet. Kontaktnegativ upptäckte jag går att scanna i en flatbäddskanner och låtsas att det är en vanlig bild, och sen färgvända det i photoshop. Inte så profsigt kanske, men dög åt mig.

Vykort har ofta fotografen angiven. Googla på fotografen. Har han varit död i mer än 70 år så är det bara att tuta och köra. Annars får man leta efter fotografer som varit döda i 70 år, hoppas hitta ett arkiv och kopiera de bilder du behöver. Länsmuseer och hembygsföreningar är bra ställen att leta på, även om länsmuseer ofta missuppfattar uttgången upphovsrätt, dvs de gör anspråk på upphovsrätten fast de ofta saknar den. De måste kunna visa överlåtelsebrev eller liknande.

Det som är av väsentlighet. Om man vill visa att det är morgon när en kille går i korridoren i skolan, skriver man att det sitter en klocka på väggen som visar tio i åtta och korridoren har typiska skol-skåp (så man fattar att det är i skolan). Vilken tid klockan visar är viktigt, medan färgen på skåpen kvittar. Om man vill beskriva en veranda hos ett äldre par, beskriver man det som en veranda med falurödmålade paneler, ett gammalt köksbord, pinnstolar och en pelagonia på en broderad duk, dvs för att ge karaktär så man fattar att det inte är impregnerad trallvirke och inglasade skjutdörrar och alu-profiler al'a 90-tal. Färgen på pelagonian kvittar, likaså stolarnas placering. Men med äldre möbler och falufärg fattar man att det är ett äldre par som bor där, inte nyinflyttade 29-åringar i 90-talshus.

Oj, lysande. Jag tror nog internetarchive får duga som lagligt. Jag snabbspolade igenom min film och 16x fart tog det inte så lång tid. Det finns ingen färg och filmen har samma grå som gamla filmer får som förlorat all färginformation. Min första Nosferatu har tex olika blå- och brun-toner medan den version jag har med lite bättre skärpa saknar tonerna, men har samma grå som fantomen på operan. :-( Trist när de förstör gamla filmer genom att ignorera toningarna. De lade ner lite jobb på det faktiskt. Jag googlade lite om filmen och det står att mycket av filmen är förlorat, särskillt färgsekvenserna. Det som skulle finnas bevarat är strax efter FAUST, själva mask-scenen. KINO lär ha renoverat filmen. Undrar om det är samma KINO som renoverade Metropolis? Nåja, Då kanske jag kan komplettera stumfilmssamlingen med en version som har färg-scenerna. När jag kollar finns både 1925 och 1928 års version. Kul. Hur trollar man MPEG1 till nått som kan fastna på DVD? Ni som skall leta föresten, så är det en .org och inte .com så slipper ni brottas med skojar-sidor.

Kul att denna tråden vaknar igen. Jag såg OMENIII härom kvällen och anslaget i den filmen är riktigt skapligt (förutsatt att man sett de två första filmerna). Under den tiden förtexterna rullar får man se hur en maskin gräver fram de sju dolkarna, en jobbare hittar dem och gömmer dem för egen räkning, säljer dem till en antikaffär som i sin tur säljer dem på auktion. En präst ropar in dolkarna och så börjar filmen. Hela rasket på bara några få minuter och man fattar solklart vad som är på gång. Rakt på sak och tydligt.

Kontraktet är på 3 år och priset efter skatteavdraget blir runt 300 i månaden. Jag har inte fått första löneavdraget ännu. Om det är en bra affär eller inte är inte helt självklart.Jag är statligt anställd så momsen går bort i alla fall. Räknar man bara på vad jag betalar reelt, dvs efter skatteavdraget, är det nog en skysst affär. Det ingår telefon/hämtsupport i tre år också (vilket i vanliga fall brukar kosta en bra slant). Fast nu i dag läste jag i tidningen att de skulle nog ta bort personalköpsdatorerna efter valet. :-( Om premiere lär jag väl snart få veta när jag startar programmet. Saknar jag inget lär det väl duga. Jo, föresten sitter klisterlappar om 64 bitar på lådan också :-) Visselpipan har jag inte listat ut vad den är för.

Det står inte så mycket på fodralet men med tanke på rollistan är det nog samma film jag har. Jag har inte sett den ännu och jag köpte den mest för ringaren i notredame (trepack med bla carneval of souls). Jag stoppande i den spelaren och det är svartvitt, orenoverat och en smula kantklippt (om nu inte min teve automat-misstolkar signalen?). När man tittar på scenvalen ser jag inga färgscener, men om de är så korta om IMBD säger kanske jag inte ser det där. Du kan nog få låna filmen om du vill. Skicka PM eller maila. Edit: Med pyttebokstäver hittade jag att det är 1.33:1 format, och år 1925. Pal och ingen regionkodning.

På jobbet har de avtalat om nya personaldatorer och det passade ju mig bra. Nu kan jag köpa en fin dator för några hundringar i månaden innan skatt. Så jag slog till på en MAX-dator (vad de nu menar med det?) Härom veckan kom kartongerna men jag packade inte upp dem på en gång, utan det som skulle bli husets lilla kontor skulle renoveras klart först. Nu sitter nytt innertak och i går bar vi upp bokhyllor och skrivbord och jag packade upp datorn. Lite överaskad öppnade jag kartongerna och hittade guldplätterade kontakter på baksidan, fjärrkontroll(?) och visselpipa(!). Tre GigaHertz, 2x500 Gb HD, Nvidia-nånting grafik, 2 Gbyte minne och en jättestor plattskärm. Undrar om det inte är TVkort också? Jag får se när jag skall sätta ihop alltihop. En massa CD-skivor och manualer bläddrar jag igenom för att stoppa i en låda så man inte slarvar bort dem. Men, vadnuddå? Det ingick visst en treårsprenumeration på antivirus, och tre års prenumeration på nationalendocyclepedin samt på CD. Och kors i taket; Här ligger två CD-skivor med Adobe Photoshop Elements och Adobe Premier Elements, skarpa licenser. Och Nero. Och det verkar vara Microsoft XP Media Center Edition 2005 installerat på datorn. Jag som inte har riktigt koll på konsumentprodukter (jobbar med datorer för kontorsmiljöer) har genast två frågor? Vad skiljer Media Center från Xp? Reder jag mig med Adobe Premier Elements som helt nybörjare? Vad kommer jag sakna gämfört med Premier 6.5 (som jag kan få bra pris på)? Nu känns det som jag är lite på gång faktisk. Jag har en skaplig semesterkamera, en skaplig allround digitalkamera, och vad jag tror en riktigt skaplig dator med mycket sladdar och jag har ett redigeringsprogram (som jag inte riktigt hade räknat med). Nu fattas nog bara en ljudinspelare, eller i alla fall en mic till min MP3-spelare.

Skall man vässa sin dator på en enda punkt så är det minne. Jag har i åratal enbart använt gamla datorer hemma, datorer som kasserats av andra och därför inte kostat mig något. Jag har monterat allt minne som går att få i datorn och sen har det dugt utmärkt till att köra internet på, riktigt billigt. En annan sak jag märkt när jag skall hjälpa bekanta med datorer är alla extra toolbars i Internet Explorer som annonserer skit, trackers och spionprogram och tusen olika program som smyginstallerats. Program som realplayer och andra snabbstartsprogram nere vid klockan drar mycket resurser. Man behöver inte heller fildelningsprogram, mediaspelare och chattpropram/skype i bakgrunden heller. När hårddiskens utrymme börjar bli mindre än en femtedel av totalvolymen så blir det snabbt fragmenterat och är svårt att defragga om man inte tar ur hårddisken och sätter den i en annan dator. FAT tycker jag är sämre än NTFS, särskillt på större volymer. I övrigt vill jag påminna om att alla gamla datorer går exakt lika fort som när de var nya. De går inte långsammare med tiden.

Mitt minne sviktar en smula men på expert foto såg jag för nån månad sen en digital videokamera i den prisklassen, som ett paket med väska, band och pinacle redigeringsprogram. Kan det varit en sony? Annars är Canon MV900, Canon MV900, JVC GR-D320 och på netonnet finns Panasonic NV-GS27, väska och DV-band som ett paket för 2890. En del av kamerorna kostar runt 2400. Jag tror inte budget skall skall vara något hinder för filmandet. Kolla http://www.dustin.se och http://www.inwarehouse.se som av någon anledning inte fastnar i pricerunner.se Vad det gäller övrig utrustning kan man vara ganska uppfinningsrik för att snåla in på kostnarna. Jag kan ge recept på ett enbent stativ för 30 spänn om du vill.

http://www.voodoofilm.org/artikel/ljussattning.aspx är en bra start. Men det får nog förenklas ganska mycket eftersom en enda lampa antagligen dränker hela scenariot med ljus. Men säg att en ikealampa får agera huvudljus och lite ungsfolje kan reflektera sidoljus och bakljus? Man får nog också prova lite olika sätt att mjuka upp ljuset tex sätta silkespapper eller liknande framför lampan om det behövs. Akta så du inte tuttar eld på pappret.

Tom, jag tror hela diskusionen om kameraanvisningar i manus eller inte ligger i att när man skriver så har man en vision hur scenerna skall se ut. Läsaren har inte visionen och därför går det inte att överföra hur man tänkt sig med ord som "Närbild", "Panorerar" etc. Vad menar man egentligen med dessa ord? Panorera år höger, vänster? På vaddå? Vad skall det vara närbild på? Det är inte självklart. I ett bildmanus (eller vad det nu heter?) kan man göra utsnitt, vinklar, hel- och halvbilder och ändra efter behag och behov. Men det förändrar inte själva manuset eller berättelsen. Ett bildmanus blir som en serietidning där man kan se resultatet. Om man är riktigt giftig har jag lärt mig att man kan fotografera sina teckningar och redigera dem i Premiere unegrfär som den färdiga filmen skall se ut, nästan som animeringar, så ser man hur det blir.

Jag väntar fortfarande på "Titanic II, Resurrection".

Jag måste erkänna att jag fattade inte ett jota av kameraanvisningarna i Toms exempel. Jag såg INTE hur det skulle se ut. Däremot har jag sett filmer rulla upp på ögonlocken medan jag läser utan en enda kameraanvisning. Men, beskrivningarna i manus kan vara mycket målande och mer beskrivande om man går efter jbergmans förslag. Och lustigt nog rullar filmen på ögonlocken i realtid, dvs i samma tempo som jag läser. Det är rätt jyst tycker jag.

Om jag inte är helt ute och seglar är bågljuslampor ungefär samma sorts ljus som kommer från en elsvets? Utan glas framför ljuskällan är det inte bara ögonen som skadas utan är direkt skadligt för bar hud. Undrar om inte fyrljus består av samma typ av lampor. Rätta mig gärna om jag har fel. Edit: Jag har nog fantomen på operan från 1943 och det är techocolor. Den kom med i Boxen of Universial studios monster collection. Jag har också stumfilmen med Lon Chanley.

http://www.inwarehouse.se/hemma/landscape.aspx?node=192&category=DGKA kanske kan vara till hjälp? Fast jag köpte en kodak 6-Mpixel nånting (easyshare 850?) från dustin för runt 4-tusen inklusive (dyr) väska. Jag var lite kandidat på den du redan föreslagit.

Förr i tiden fanns det starka magneter man höll nära banden, men jag vet inte om den raderingen var destruktiv. I värsta fall kanske man kan spela in linskyddet på band?

Starsky & Hutch är väl inte technocolor? Tjuven i Bagdad (1940) är techicolor. Borta med vinden likaså. Technicolor var ett sätt att göra färgfilm innan den var uppfunnen, med hjälp av flera kameror där varje kamera spelade in resp färg? Jmalmsten har redan sagt att 70-tals-looken består ofta i att tiden har satt sina spår i filmen. Jag lovar, min barndom var inte gul-tintad som man skulle kunna tro när man ser mitt familjealbum.

Undrar om inte 3ccd på billiga kameror är övervärderat? Jag har fått för mig att 3ccd kräver mer ljus än en "semesterkamera". Är man 15 år och har begränsad budget tror jag en kamera som ger skapliga bilder i befintligt ljus är viktigare. (Sen kanske någon kan rätta mig, men NV-GS180 har inte MIC-in eller DV-in? http://www.panasonic.se/servlet/PB/menu/1117983_l15/index.html) Jag köpte en Sony HC35E som har DV-in som jag hittills är rätt nöjd med, http://www.inwarehouse.se/hemma/productDetail.aspx?portalId=1&Id=e1080817&ReferId=7 Det är inte alls någon proffskamera, utan en semesterkamera som jag tycker ger skaplig bild och lätt att filma med, även i knepiga ljusförhållanden.

Jag skulle kunna tänka mig att dina ideer skulle funka om DVkameran inte hade ett linssystem utan ett hål ungeför lika stort om pupillen och ccdn ungefär lika stor som ögonbotten. Jag satte min teaterkikare framför min mobilkamera och mycket riktigt blev det bild. Jag tror en kikare samlar ihop ljuset lagom för en pupil, medan ett kameraobjektiv har lite större projektionsyta utan att passera en smalt hål.

Jag har funderat i samma termer, och gjorde en omvänd iaktagelse. Det går inte att titta genom ett kameraobjektiv och se något. Jag tror att det beror på att i en kikare ingår ögats lins i optiken och projektionsplanet är ögonbotten. I ett kameraobjektiv ingår inte ögats eller några andra linser i systemet och projektionsplanet ligger i filmplanet. Då är det kanske lättare att hålla ett försoringsglas eller ett glasöga framför kameralinsen. Det är i alla fall vad jag tänkte experimentera med om jag kan hitta tilräckligt svaga linser. Om man hittade en begagnad optikerutrustning skulle man få massa linser att prova sig fram med.

Föralldel, google trollar fram information snabbare än jag hinner gå fram till bokhyllan. Jag valde sidor bland de första förslagen så det är ingen ansträngning alls. Tvärtom, just minnestörningar ligger mig nära hjärtat just nu av personliga skäl. Jag tror nog originalidén håller vatten än. Total minnesförlust från början och ingen olycka heller. Det kittlar fantasin ordentligt. Hur anslaget skall se ut är nog det svåraste. Var beredd på att behöva revidera anslaget många gånger om. Man kan ju prova att börja i andra ändan och hoppa mitt in handlingen, tex att han behöver fylla i en blankett eller slå en kod på banken men han minns inte koden. Efter flera olika situationer där huvudrollsinnehavaren konfronteras med saker han behöver minnas, kanske man kan berätta att minnet faktiskt är putsväck. Man behöver ju inte berätta berätta i rätt ordning. Det är inte så dum ide, att skissa på berättelsen och sen klippa sönder den och flytta och se vad som händer. Man kan också kasta saker och se om det ändras något. Eller hitta på alternativa sektioner. När man är klar kanske det inte alls blev som man tänkt, men förhoppningsvis blir man tillfreds i alla fall.

Vilken plugin till after effect skall man ladda ner då?

Jag vet inte om minnesberättelser är så uttjatat egentligen. I så fall är det ingen ide att skriva några kärleksberättelser heller. :-) Om huvudrollsinnehavaren inte minns något, så är det troligt att han inte heller minns varför han tappat minnet. Och, skall han leta i spåren efter sitt minne och motivet till han tappat minnet så är det lika bra att publiken inte heller vet varför minnet försvann från början. Frågan hur det gick till kan också vara en fråga som driver handlinen framåt och man lämna utrymme för spekulationer hur det gick till. Men problemet kvarstår hur man skall göra första presentationen att han faktiskt tappat minnet. Jag tror en scen där han bara säger "jag har tappat minnet" fungerar inte alls. I "En sång för Martin", en film som handlar om alzheimer tycker jag de misslyckades riktigt ordentligt med den presentationen, mao första tecknen att Martin inte känner igen sig i sitt eget hem. Jag envisas med att anslaget och första presentationen i denna berättelse är det som kommer göra och förstöra filmen. Hur börjar man? Här gäller det att vara ovanligt kreativ. Visst går det att reducera hjärnans funktioner med frontallobotomi, men olika störningar i hjärnan sitter på olika ställen. Men total amnesi är inte så ovanligt. Google hittar mycket spännande och första sidan som kom upp; http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=1416 har ju några exempel och jag tror att google kan hitta fler sådana exempel. Jag gillade tex Fall1 men det skulle kunna vara en vuxen man. Skulle det rent av kunna vara anslaget? Sen hoppar man direkt till handligen så slipper man hela förklaringen till varför minnet försvann. Som jag redan sagt, verkligheten är oftas mycket mer spännande än vad man hittar på.

Jag röstar för alternativ ett. Men jag vet inte.