gorse

Jag instämmer med att det liksom hände aldrig nått. Däremot har jag inget emot cykelhjulen/busshjulen. Personligen är det kanske mest ett klipptekniskt grepp snarare än en egen scen, men det är inte hela världen. Jag skulle formulera mig lite annolunda som Shelly och Zarakow redan nämnt, tex "närbild" och "vi". Men jag hade inga problem att visualisera bilderna ändå. Egentligen är det formalia. Själva berättelen som ändå är det väsentliga; Jag kan inte för mitt liv förstå relationen mellan Göran och Simon. Känner de varandra? Jag har svårt att se skillnaden mellan de två karaktärerna. Om de skulle byta plats i manuset skulle det inte påverka berättelsen. Först kändes brevinkastet bara som en upprepning, fastän det är två olika brev. Låt oss experimentera lite; Om vi slår ihop karaktärerna till en person,vad händer då? Då får vi faktiskt lite tätare manus. Men berättelsen ändras inte. Men vad hände egentligen? Vad är själva berättelsen? Jag läser om två personer som får varsitt brev från landstinget. Och sen är det slut. Det är faktiskt det svagaste i manuset och samtidigt det viktigaste. Vid en filmvisning, kommer folk säkert tycka att det är en fin film, men kanske lite tråkig. Eller de kommer inte att komma ihåg filmen. Det finns en tredje person i dramat, brevbäraren. När det är så kort manus, kan man nog stryka honom nästan helt och hållet. Det räcker nog om bara brevet ramlar in genom brevlådan. Det brukar vara brevbärare som levererar brev. Samma med bussen. Vad gör den? Hur skulle du själv sammanfatta berättelsen om jag skulle be dig berätta vad det handlar om? Helst i en enda mening. Mitt förslag är att du funderar ut vad som är själva konflikten, dramat i manuset. Sen presenterar du förutsättingarna och sen skapar spänning inför brevet. När brevet kommer, så skall man sitta på spänn som tusan vad det är. Och så får man inte glömma att skapa en upplösning på spänningen, och tona av.

Man använder en dorn innan man borrar. Fast i Johns konstruktion kan man borra från insidan av vinkeljärnet. Mycket lättare.

Högerklicka och välj uppdatera drivrutiner. Välj automatiskt. Har du tur kommer de tillbaka. Ett annat trick kan vara att köra windowsupdate med kameran ikopplad. Välj expertmode och kolla sektionen med extra uppdateringar (hårdvara) om det finns nån drivrutin.

Judith, du behöver inte installera Microsoft Office Compatibility Pack Service Pack 1, utan vi andra som inte har nyaste office.

Moddning av äldre office så de kan läsa docx finns gratis på microsofts hemsida och heter Microsoft Office Compatibility Pack Service Pack 1. Lär vara ett "måste" som inte går att slingra sig undan. Här för office2003 tex: http://www.microsoft.com/downloads/details.aspx?familyid=9a1822c5-49c6-47bd-8bec-0d68693ca564&displaylang=sv

"Jag, Gran" På engelska blir det ju inte så tokigt.

Nej det är en scenrubrik. Det är för att dina kompisar skall hyggligt kunna refererera till vad du säger när du pratar om scenen. Det skall stå; INT|CAFÉ|DAG De är i ett café. Det är mörkt. Det finns stolar och datorskärmar utefter väggarna. etc etc

Har ni inte öronen öppna när ni är ute? Jag var i domkyrkan i linköping för att spela in några dödskallar på golvet. På håll pratade folk och i ett hörn repade nån barnteater. Det blev rätt intressant eko-ljud men jag funderade inte så mycket på det. Hemma satt jag och kolla klippen jag gjort. Blev det bra? Mja, inte direkt. Men när jag drar markören bakåt i timelinan så spelas ljudet upp baklänges. Hm, vad lustigt det lät. En gång till. Jo, tusan det lät spännande. Som klippt ur en skräckfilm. Den spar vi.

Det kan inte vara möjligt att jag fick en utmärkelse igen? Ändå har jag varit mindre aktiv att skriva än tidigare. Tack för rösterna även om jag själv tycker Max_ och jbergman förtjänar det bättre. Och grattis alla som vann.

Jag kan köpa dina argument. Klart att det är läskigt med okända faror. Det har man väl varit rädd för i oändliga tider. Jag är inte rädd för skogen. Inte heller för spöken. Men jag känner starkt obehag för andra människor som inte beteer sig som jag föväntar eller dyker upp i lägen de inte borde göra det. Gör de det i skogen, så kan jag dela din rädsla för skogen. Men jag vill utveckla det en smula i alla fall. Jag är rätt övertygad om att man i film måste presentera och plantera en fara för att man skall kunna skapa en stämning. Jag tror inte en film blir läskig bara för att man spelar DA-da-DA-da-DA. Allla har hört hajens tema så mycket att det numera används som ploj-ljud när man vill göra skräck på skämt. Ok, man har en plantering, men det kommer från en annan film. Då skall vi väl inte göra samma sak när man verkligen vill göra läskig film på riktigt. Skogen kan man göra riktigt läskig, precis som andra skumma ställen om man gör presentationen rätt och riktigt. Det är häri jag tycker de flesta skräckfilmer misslyckas, särkillt fangoria-filmer. Kan man tex i en film plantera att det finns något "okänt" som är läskigt i skogen tror jag man kan skrämma otroligt många. Nån nämnde Blair Witch. Borde ha funkat, men jag hade svårt att hålla mig vaken. Skogen skrämmer inte mig. Jag borde ha blivit rädd, för det var meningen att det var nån där (mao andra männsikor). Men rädslan uteblev helt. Jag skall väl erkänna att jag är inte så mycket för skräck, men jag såg faktiskt nån asiatisk skräckfilm och jag får erkänna att jag stundtals blev riktigt rädd. Jag är inte van vid dessa filmer och svalde alla filmtricks utan minsta misstanke. Huga.

Det är väl ett rockband som försökt. Man fick betala exakt vad man ville för deras skiva. Ingen betalade. Nä, jag tror mer på appels betalmetod även för film. Jag tror inte folk är betalningsovilliga. Folk köper ju mobilringsignaler utan att tveka. Folk ser ju pay-per-view utan att tveka. Säg att man hade pay-per-view men att man att man kunde spara filmen.

Det beror på vad du vill höra för svar. När filmen var ny tyckte jag den var läskig. Men mest för han såg läskig ut och för att han hade en knivig hand. Just precis, du sa det själv. En massa träd är inte läskiga. Men vad som kan gömma sig i skogen är desto mer läskigt. Suck. :-( Är ni rädda på kroggatan om natten? Det är sannolikt mycket farligare.

Jag har ignorerat denna tråden lite avsikligt. Men nu läste jag den, och jag är lite av annan åsikt än nästan varenda inlägg i tråden. Jag skall försöka formulera varför även om jag antagligen kommer misslyckas då jag har lite svårt att finna orden. Vad är man rädd för? Och varför? Ni har listat upp läskig musik. -vad f*n är läskig musik är min motfråga. Ni har nämnt mörker. -ok, hyggligt godkänt men varför är man rädd för mörker? Träd? Skog? -Sen när blev träd läskiga? Är ni stadsbarn allihopa? Hus? -Jag har ett hus och jag har aldrig varit rädd för hus. ´ Blod? -Sen när blev blod farligt? Det är däremot farligt att blöda ohejdat. Så, jag drar slutsatsen att man är rädd för något för att man har en negativ erfarenhet av det man är rädd för. Hundrädda har som regel blivit bitna eller att man har en föreställning om att bli biten. Om man skall göra en läskig film, tror jag att göra ett mörkt hus inte är särkillt läskigt för publiken. Men, om man planterar nån farlig person i det mörka huset blir det mer spännande. Men varför är personen farlig? Låt han göra nått farligt i inledningen av filmen. Och så vidare, och så vidare... I stumfilmer kan man lära sig mycket. De har inga repliker eller skrämselmusik att luta sig mot. Att nosferatu är farlig när han stiger in om natten hos Hutter är planterat sedan länge, med början från första rutan tills det skall bil farligt på riktigt. Först har märklaren antytt att resan kan bli farlig, dels berättas om läskiga saker i nosferatus land. väl i landet blir ortsbefolkningen rädda när Orlooks namn nämns. Sen har Hutter läst om vampyrer i sin bok, dels får man misstanken bekräftad när Orlook provsmakar blod när Hutter skär sig i fingret. När nosferatu väl kliver över tröskeln till sovrummet behöver han inte göra nånting, ändå är det attans creepy, eller hur? Så en läskig film tror jag bygger på att man undan för undan visar att det man skall vara rädd för är farligt. Sen exponerar man farligheten. Om det är skickligt gjort så är man rädd, varken man är vidskeplig eller inte. Sen underlättar det om man kan spela på våra naturliga rädslor.

Tveksamt. Jag tror de har köpt nått program som läser så gått de kan och går det så går det. Det kostar inte så mycket hos dem.

Mja, jag såg att pc-city har en pc-doktor-hörna i sin butik, och de har plakat att de kan trolla fram data ur döda diskar. Om det misslyckas, kostar det inget, sa de.

[donk] *slår sig för pannan* Jo, det är klart. Nu tänkte jag kanske inte så in i absurdum. 1995 var det ju faktiskt ett reelt problem och inte bara det. Var det inte fullt med program så fyllde Mosaic 1.0 hela hårddisken med internet.

Jag lurar på att leka med webkamera, men jag misstänker jag behöver en webkamera som inte automatiskt justerar ljuset eller skärpan. Finns det sådana? Eller kan man lätt stänga av automatiken? (Jag har faktiskt aldrig haft någon riktig webkamera) Jag ser två användningsområden: Den ena är att göra en timelaps ut genom mitt fönster som visar solens uppgång. Den andra är enkel stopmotion där jag vill variera ljuset. Men om jag sänker ljussttyrkan skall inte kameran kompensera det själv. Det är ju samma problem om jag skall göra timelapse.

Med risk att glappa med löständerna i ett ämne jag inte vet något om, är det inte en rätt vanligt vanföreställning bland entusiastiska projektledare inom alla brancher att det egna projektet är så himla genialisk att om någon bara skjuter till pengar så kommer vi tjäna bröd värre än alla andra som försökt förut? Särkillt om vi satsar på internationella marknaden, finns det massor av kunder som väntar på att ge sina pengar? Om man ser krasst på saken, hur lätt har de "finkulturellla" filmarna att håva in sponsorpengar till sina filmer? Jag har inte en blåsning i det här fallet, men jag ser hur man jagar sponsorpengar i barnsporten i hembyn. Det är inte lätt. De som faktiskt ger pengar är oftast de småföretagare som har egna barn i lagen, och de ger pengarna som välgörenhet och räknar inte med att få nått tillbaka. Sparbanken är väl den som har mest klistermärken i alla områden på hemorten. Undrar om de någonsin ser sina pengar igen?

Näe? Finns det någon vetenskaplig förklaring till detta? Jag ifrågasätter det påståendet. Jag kan gå med på att ju fler program man startar, desto mer resurser drar det.

Vad som från början skulle blir ett litet stickspår, vars form jag tänkte ut först har vuxit utöver vad jag från början tänkt. Vad som skulle bli en minimalistisk story med en riktig början, mitt och slut i en schablon- och klyshorgie ser ut att växa snabbt till en längre film än jag antagligen kommer orka göra klart. Jag har lite intriger i åtanke som kan petas in på den första dagen. Men jag tror jag börjar så här, och om det blir ork över så kan jag nog plantera in dem utan att det stör grundidén. Jag tyckte det var lite för uttstuderad att låta ägaren sova i en kista, men nått åt det hållet har jag funderat över. Å andra sidan är kanske just avsaknaden av var ägarne tagit vägen på dagen också kan bli spännande. Men snarkningar är kul idé och behöver inte vara så mycket rörelse för att göra bra. Tack för alla glada tillrop, särkillt jakob som även utanför forumet tagit sig tid. Jag har inte nämnt det förut, men när idén föddes såg jag för mitt inre öga, att jag skall försöka lägga energi på att göra ljuset väldigt rörligt i denna animering. I scener när dockorna inte rör sig alls, hoppas jag kunna låta ljus och skuggor ha rörelse hela tiden. Då kommer det inte att göra något om man får stopmotionflicker som jag misstänker kommer att bli, eftersom jag kanske tänker använda en webkameran. Vi får se.

Jag har svårt att ifrågasätta vad lärare i skolan brukar säga, men för ovanlighetens skull gör jag det nu. Jag fattar inte dessa rubriker. Låter som nått fluffens lärarna har lärt sig på lärarhögskolan. En gång trodde jag att jag skulle bli bilmekaniker och gick yrkesskola. Då lärde man sig saker efter ett nytt konsept, som kallades problemlösninginlärning. Det var på test liksom. Man gjorde projekt i skolan, typ plocka sönder toppen på en bilmotor, och sen redovisade man hur det gick. Då hade vi rubriker som "syfte" etc etc. Kändes inte riktigt.... Sen ändrade jag mig, och gick lite mer teoretisk linje. Samma soppa dök upp, men nu skulle man marknadföra produkter. AHa: Syfte, målgrupp etc etc. Och det passade väl skapligt... Så, jag tror dessa rubriker är en skoljargong som passar i skolan, för att uppmuntra till att tänka efter lite varför man gör som man gör. Men att göra en film? Om nån kan upplysa mig, så är jag ett idel öra.

Jag vet inte om jag kan tillföra något men de gånger jag sett en trafikolycka brukar jag tänka att nu är det någon som inte kommer hem till maten. Nu är det någon som inte får höra godnattsaga till kvällen. Nu är det någons säng som kommer att vara tom i kväll. Nu är det någon som sitter och väntar förgäves. Varje gång jag läser en notis i tidningen om en trafikolycka med lindrigt skadade, så är det någon som aldrig mer kan spela fotboll, aldrig mer kan spela piano, aldrig mer springa eller åka skidor. När jag ser en olycka, tänker jag på att tio sekunder innan olyckan var livet helt normalt för den som ligger i diket. Nu är det inte det längre, varken för den som ligger där, eller dennes anhöriga. Var gång jag läser om en singelolycka med en manlig förare mellan 18-25 år och som har hänt mellan 12.00 och 0400 på natten, så erinrar jag mig att nån på teve sa att 100% av den olyckskategorin är rattfylleri. Gå till rad ett.

Vad är syftet med att Brus Villis skjuter skallen av 100 skurkar? Svar: Att roa biopubliken. Vad är budskapet? Svar: Gävlas inte med Brus Villis. Får man veta varför man skall ange budskap och sånt?

Bump: Jag har fnulat lite på slutet, men jag är inte riktigt nöjd ännu. Det blev kanske lite litterärt, men det blev å andra sidan rätt snabbt skrivet. Det gäller att skriva medan hjärnan är varm. Den som redan läst en gång förut kan bläddra fram till ca sidan tolv, eller INT. ENTRÉ - NATT (näst sista scenen). Jag redigerade inlägg ett i denna tråden med länk.

http://gulasidorna.eniro.se/query?what=cs&search_word=r%F6r&geo_area=g%F6teborg Jag har hela garaget fullt av sånna rör. De åker till soptippen nästa gång jag skall dit. Innan ni invaderar min trödgård kan jag säga redan nu att gängorna är paj. De satt i trädgården som staketpinnar, men jag röck upp dem när stängslet rostade sönder. Jag kan tipsa om att rörmokaren tror att rör är gjorda av guld, särkillt om det är kopparrör. Kolla byggvaruhandeln och ta det du hittar. Det måste inte vara rörmokar-rör. Det som är intressantare är att hitta delar om samanfogar rör med tex top-plattan att sätta kameran i. Kolla båt- biltillbehör på biltema. De har rör också.