Gå till innehåll

Jag har en teori: Snygg film är enbart en produkt av filmformatet


Yadis

Recommended Posts

Skillnaden mellan DV och Film beror nog en hel del på optiken som man använder också. På film använder man väl kameror som har objektivfästen medans de flesta av oss här förmodligen använder kameror med fast optik.

 

Skillnaden känns uppenbar när man har fotat med en vanlig digitalkamera för hemmabruk och sedan fotar med en digitalsystemkamera.

 

Den tekniken som jag nämnde tidigare alltså mini-35 adaptern bygger ju på att man filmar på en mattskiva som är kopplad till ett extern objektiv.

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=ash][citat=jmalmsten]Den känslan saknas i många 35-mm filmer också... även 70mm har en del såna filmer...[/citat]

 

vet inte om jag har sett nån 70mm-film, kan någon nämna några?[/citat]

 

2001, Lawrence av arabien, Tron är några filmer som filmats på 65-70millimeters film.

 

vistavision kör 35millimetersfilm horisontellt och får då 70 millimeter bred ruta... filmer som de tio budorden, spartakus m.fl. spelades in på det viset. sedan 1977 (starwars) används den mest för specialeffektsfilmning där de utnyttjar den ökade bildkvaliten för att kompensera för grynigheten som kommer av den optiska printern.

 

Imax är 70millimeter, på höjden(!) men inte i 2,35 widescreen. hittils det största filmformatet jag vet om. jag vet ingen spelfilm i det här formatet.

 

Men filmen som visas på biograferna är ju oftast 35-millimeter vare sig den filmats på 8, 16, 35 eller 70 mm.

 

under mastodontfilmeran körde de ofta med såna grejer på reklamaffischer: som "IN 70 MILLIMETER TECHNICOLOR CINEMASCOPE!!!" "THE MOST EXPENSIVE MOVIE EVER MADE!" "OVER 5 YEARS IN THE MAKING!"

om filmerna var bra eller inte brydde de sig inte om...

 

Det jag vill ha fram är att som Clown sa: det hänger inte på upplösningen. det hänger på framförandet av det ni vill berätta. som exempel: gone with the wind spelades in i färg, och efter det gjorde Wells Citizen Kane i svartvitt.

Länk till kommentar
Share on other sites

  • 1 månad senare...

slå mig om ni vill. men en mini35-adapter och åtminstone progressiv DV, typ från en dvx100 GÖR ens filmer 100 gånger sjystare, oavsett story.

 

sen beror det ju på vad folk definierar som bra film. men eftersom det här är skrivet i den mer eller mindre nördiga typen av tråd så tänkte jag säga min åsikt.

 

skulle dock inte skriva detta om det hade varit i "manus -storytelling" tråd.... för det är nåt helt annat.

 

men bildmässigt så blir filmerna du gör sjukt mycket snyggare om du kör mini35-adapter... gärna med nån billig hd kamera typ dom med mpeg2 komprimering... och sen kör du en downconvert från hd till DV SP progressiv. då kommer det se riktigt krispit och sjysst ut!!

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=ericohman]slå mig om ni vill.[/citat] [höjer högerkardan]*Smack*

Jag vet inte det jag. Bländverk skulle jag säga. Jag har sovit mig genom bländverksfilmer med ungarna alltför många ggr och envisas med att de bästa filmerna är de som har något att berätta. Nu är jag kanske lite partiskt då jag gärna ser 4:3-filmer i svartvitt utan dataeffekter, ibland är det enda ljudet ett spikpiano. Men det är ofta otroligt bra filmer.

 

Martin har redan nämt att tex Stanley Kubrik har oändligt skärpedjup och det är bra filmer.

 

På tal om det, så såg jag pistvakt på bio härom kvällen. Skitbra, om man gillar pistvakt och temperamentet från norr. En av de få teveserierna som faktiskt blev bra på film. Men, det jag reagerade lite på är att filmen var just på film (eller hur det nu ligger till?). Färg och kontraster för lite för "vackert" för att passa för Pistvakt. Det såg inte riktigt lika ut som jag var van att se pistvakt. Så jag tror det är lite vad som är "norm". Fundera på det.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag håller med ericohman, vem försöker vi lura? Vi vet alla att filmer filmade på "vanlig" konsumentvideo inte går att ta särskilt seriöst, om det inte är meningen, som i Blair Witch.

 

Bildkvaliteten och rörelsen gör sitt för att vi ska ryckas med i filmen. Så jag säger samma sak. En DVX100 med mini35 kan faktiskt fungera riktigt bra för spelfilm.

 

Nu kommer jag säkert också bli nerslagen, men jag tycker inte att det spelar någon roll hur bra manuset eller bildberättandet är, jag finner det fortfarande svårt att ryckas med i en film som är filmad på "vanlig" konsumentvideo utan tillbehör. Hur bra story man än har så måste man först ta den seriöst för att kunna bli hänförd.

 

Film å andra sidan är en annan sak. Man kan ha oändligt skärpedjup på film och ändå behålls känslan av film. Video är ett skildrande medium, film är ett berättande medium.

Länk till kommentar
Share on other sites

What a load of complete BS!

 

Har aldrig hört så mycket skitsnack.

 

Det finns bara en sak som gäller oavsett format, teknik och specialeffekter.

 

Liv!

Liv till varje pris!

 

Du måste ha något som fängslar, tar tag och skakar om och berör din publik.

 

Det är totalt ointressant om du berättar/skildrar/gestaltar (synonymer allihopa BTW) en historia eller ett ämne med en penna, pensel, video, cinematisk film, stillbilds film, teater, spokenword poesi, musik eller multimedia okestrationer som jarre sysslar med.

 

Har du inget vettigt att säga, något att förmedla som din publik kan ta till sig och känna att det talar till just dem.

 

Det är totalt ointressant vilket medium man använder igentligen. Jag har sett underbara verk och total skit både filmat på video och på film, i skrift, musik och i konstverk (i dess mest klassisitiska konservativa benämning).

 

Det som igentligen är något som borde diskuteras är narrativitets teorier, framing, estetik, semiotik och gestaltning om man vill lära sig något som påverkar sin film till det positiva.

 

Alla kameror och format oavsett pris eller teknik, kan och komemr alltid at registrera vad du ser.

 

Men det gäller att kunna se!

Och att kunna berätta!

 

Annars är allt bara en onnanistisk övning i teknikfetischism utan någon som helst intresse för någon annan än skaparen och dennes närmst drabbade (stackars satar).

 

Först när du verkligen behärskar ditt seende och din berättar teknik kan du börja prata om små detljer som format och teknik.

 

 

 

Chris (sorry att jag fick spel, men det började bli flamewar löjligt här)

 

Ps.

Vill någon ha litteratur tipps inom Semiotik, Framing, Estetik, Narrativitets teori och sånt så är ni välkommna att skicka ett PM till mig... =)

Ds.

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=DanyaelX]Du måste ha något som fängslar, tar tag och skakar om och berör din publik.[/citat]Det är svårt att fängsla publiken med ett medium som de förknippar med en nyhetsrapport eller en semesterfilm. Jag säger dock inte att det är omöjligt. Det ska användas på rätt sätt och man ska veta varför man använder det.

 

[citat=DanyaelX]Alla kameror och format oavsett pris eller teknik, kan och komemr alltid at registrera vad du ser.[/citat]Men de registrerar vad jag ser på olika sätt. Du kan inte förneka att det finns skillnader på medium, skillnader som noggrannt ses över för att välja det man tycker passar bäst för just sitt verk, för det man vill berätta.

 

Det finns mycket skit som sagt, men jag har inte sett många hänförande filmer som är filmade med billiga konsumentkameror. De få bra jag har sett har då istället utnyttjat mediumets uppenbara brister för att publiken t. ex ska börja undra om det kanske verkligen har hänt. Jag såg en sådan kortfilm idag, den är filmad med någon billig miniDV med nightvision. Rubber Johnny heter den, ni kanske har sett den? I alla fall, introt till den filmen tyckte jag var klockrent, jag klankade aldrig ner på tekniken, för jag förstod direkt att de hade valt att filma den med en billig konsumentkamera för att få just känslan av en billig konsumentkamera. När jag började kolla på filmen så tänkte jag inte: "Ah, en till sån där skräckfilm". Nej, jag tänkte istället: "WTF? Vad är det här? Är det på riktigt?". Den är så.. så verklig på nåt sätt. Den är läskig för att den är så verklig. Ingen hollywoodkänsla what so ever.

 

Så visst håller jag med till viss del om att man kan utnyttja kamerans brister istället för att försöka göra den till något den inte är. För att få ut det mesta av sin billiga kamera ska man inte försöka få den att producera en bild som liknar 35mm film, utan man ska utnyttja den för vad den är tänkt att göra. Endast då kan man bli tagen på allvar och hänföra med en vanlig billig konsumentkamera.

Jag antar att jag inte har sett många filmer nog som är gjorda på detta vis, och som är bra. Jag skulle vilja se mer bra filmer gjorda genom att utnyttja svagheterna hos ett billigt medium. De som använder billiga medium och sedan försöker härma dyra medium är väl de som brukar bli minst intressanta? Men finns väl exempel på bra filmer även där.

 

Ursäkta om jag är repetativ, men det är någon slags folksjukdom tror jag. :)

Länk till kommentar
Share on other sites

suck....

 

 

ta vad du har och gör det bästa från det.

 

det spelar mindre roll om film eller video passar bättre till ditten eller datten.

 

arbeta utifrån dina egna förutsättningar och när du behärskar det som folk faktiskt bryr sig om (regi, klipp, ljussättning, komposition, manus, tema, berättande stil etc) själva innehållet i filmen, så kan du börja peta i små detaljer som om det äs filmat på video eller film, eller vilken filmbas det är filmat på och vilken typ av optik och annat som igentligen bara är av intresse för dig och möjligen andra teknik nördar.

 

Det viktigaste är att berättandet och uttryckande av din kreativitet kommer i första hand, allt annat är sekundärt.

 

Jag är själv väldigt noga med tekniken, det erkänner jag gärna, men det är och förblir sekundärt till det viktiga som är att ha något som är viktigt att berätta.

 

Folk i sverige men även i andra länder har en tendens att tro att man tar bättre bilder eller målar bättre eller skriver bättre om man skaffar bättre prylar. vilket är en illusion.

 

Jag hoppas att alla vet vem Anders Zorn är (annars kan ni kolla här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Zorn).

 

Han var en mycket duktig grafiker, och arbetade gärna med kopparstick, en tecknik där man ristar in linjer och punkter i kopparplåt som man sedan bestryker med färg och trycker bilder med. Oerhört tunna linjer uppnås. Frimärken är traditionellt sett gjorda med kopparstick.

 

En dag hade han en god vän som också var konstnär på besök i grafikverkstan , de skulle arbeta tillsammans, men Zorn hade bara en gravyr nål. Zorn insisterade på att vännen som var på besök skulle använda verktyget istället för honom. Vännen undrade då vad Zorn skulle använda för att gravera med, var på Zorn svarade "Oroa dig inte, jag tar den här" och höll upp en rasp, var på han tog av trähandtaget från raspen och använde den spetsiga änden på raspen till att gravera med. När de sedan betraktade sina verk, syntes det klart och tydligt att Zorn hade lyckats bättre med de subtila nyans skiftningarna och hade fått till mer detaljer.

 

Vd är min poäng med den här sanna historien?

Jo, det är inte verktyget som gör konstnärens verk storslagna, det är konstnären som gör verktygen storslagna.

 

Kan du inte skriva bra med en gul skolpenna så komemr du inte att skriva bättre med en montblanc för 20000kr.

 

Kan du inte berätta en bra historia i filmväg med en dassig VHSkamera som är 10år gammal, så kommer du aldrig att kunna göra det med en Arriflex 35mm superduper kamera.

 

Klarar du däremot att berätta en historia med din VHS kamera, lyckas med det mer än en gång. Kan du då krama ut varje liten fördel den kameran ger dig, kan du börja se dig om efter något bättre.

 

fattar du nu vad jag menar?

 

 

 

Om du nu kan behärska Video och Film formatens alla fördelar, då kan du börja prata om vad som är mest lämpligt för olika narritativa stilar. men innan dess så är det fullkomligt ointressant och enbart tecnofetichistisk.

 

 

C.

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=DanyaelX]och annat som igentligen bara är av intresse för dig och möjligen andra teknik nördar.[/citat]Jag är en nörd. Jag kan inte hjälpa att bli intresserad av tekniken bakom filmen. :)

 

[citat=DanyaelX]Kan du inte berätta en bra historia i filmväg med en dassig VHSkamera som är 10år gammal, så kommer du aldrig att kunna göra det med en Arriflex 35mm superduper kamera.[/citat]Men är jag helt ute och cyklar, blir man inte mer tagen på allvar när man filmar med Arri än med en gammal VHS-kamera från vinden? Man behöver ju inte vara nörd för att se skillnad på VHS och 35mm. Nu säger jag inte att vanliga människor sitter och påpekar vilken teknik som används varenda gång de går på bio, men jag pratar om det där intrycket man får som publik. Om intrycket man får känns oseriöst så är det väl svårt att ta filmen på allvar och skådespelarna blir då mindre trovärdiga. Ligger det någon sanning i det jag mumlar om här, eller blir jag nerslagen nu igen? :)

Länk till kommentar
Share on other sites

Näe? Medan ni tjatat om 35 mm adaptrar så har jag sneglat på dogme-film. Jag har hittills ratat formen av samma skäl som nämnts här tills dess jag fick "Festen" i julklapp av mina mexikanska släktingar i tron att det var en svensk film (den är dansk). Det finns en mängd filmer som helt klart håller konsumetvideokvalite och de är BRA, och skulle kunna vara ännu bättre ändå.

Jag har inte sagt ett pip om'et men det är inte helt osannolikt att mitt dagdrömsprojekt kommer spelas in med en 3000-kronors kamera från el-giganten för jag gillar denna nakna "superrealism" dessa kameror har. Dock blir det knappast dogma, men klart dogmainsprirerat vad det gäller bilden. Vi får se.

Länk till kommentar
Share on other sites

Det är just det. Ska man filma något som ska verka realistiskt, som dogma eller en fejkdokumentär, då är ju en billig kamera idealistisk. Ska man istället göra en film ala hollywood där man inte är ute efter den där känslan av verklighet så tycker inte jag att man kan göra det med en sån billig kamera och bli tagen på allvar. Det måste åtminstone vara svårt.

Det är precis lika åt det andra hållet, när de i hollywood-filmer försöker fejka video genom att lägga dit en vit ram och en REC längst ner i bilden fast de egentligen filmar det med samma filmkamera som de filmar resten av filmen med. Jag har svårt att ta en sån scen på allvar. Det jag menar är att film är riktigt snyggt, men det passar inte till allt för det.

 

Valet av medium beror ju helt på vad man vill förmedla.

Länk till kommentar
Share on other sites

Mja, nu har de flesta av oss inte någon filmkamera utan just DV-kameror i prisklasser vi klarar av med vår ekonomi. Men av döma bidragen här på forumet så står och faller inte filmen med kameran. Vad du säger är att mina kol-krite-teckningar kan inte tas på allvar för de är inte gjorda i olja, för riktig konst måste målas i olja.

 

Lite latjo, mina fotointresserade arbetskamrater drog igång en het diskussion runt kaffebordet häromdagen, digitalfoto vs film. Några hävdade att digitalt inte duger än, men andra sa att det visst gör det. Att det inte hade samma karaktäristik lyckades man till sist komma överens om till sist. Men allra sist sa min kompis som sällan öppnar munnen, att det är en himla skillnad på film och film också.

 

JAG tror det är mycket fråga om vilka normer man har. Så småningom lär vi nog som publik acceptera dv-karaktäristiken i långfilm med. Dock har du helt rätt i exemplet med videokamera filmad med film.

 

Jag tror inte DV kan tävla med film, utan vill man ha filmkänsla så filmar man med film helt enkelt. Om jag hade resurser så skulle jag välja film, men nu har jga inte det utan får hålla tillgodo med de resurser jag har. Att försöka få kolteckningar att likna oljemålningar går nog inte heller.

 

Detta utesluter inte att man micklar med 35mm adaptrar, filter, korrigeringar etc för varje sådant micklande ger ju sin karetärestik.

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=gorse]Vad du säger är att mina kol-krite-teckningar kan inte tas på allvar för de är inte gjorda i olja, för riktig konst måste målas i olja.[/citat]Det säger jag inte. :) Det här med medium för rörlig bild är en annan femma tycker jag.

 

[citat=gorse]Detta utesluter inte att man micklar med 35mm adaptrar, filter, korrigeringar etc för varje sådant micklande ger ju sin karetärestik.[/citat]Nej, visst, det gör jag också, men det jag säger är att man aldrig verkar få till det riktigt bra med billiga medel såvida inte filmen är menad att vara filmad med en konsumentkamera. Ska man få video att se snyggt ut, eller härma film som så många försöker göra, så får man fortfarande betala en förmögenhet för en hyffsad kamera. Jag tycker inte det spelar någon roll vad man gör (mini35, color correction, film-look process, deinterlace) på material filmad med en konsumentkamera. Det syns fortfarande vad den är filmad med. Hopplöst. Därför tycker jag nog istället att man måste försöka låta bli detta och göra filmer som SKA vara filmad med en billig kamera, när man inte har budget till något värre. Då slipper man massvis med tillbehör och massvis med steg i efterarbetet, och så finns risken att man blir tagen på allvar direkt. :)

 

SEN, när man har skrapat ihop en större budget så kan man börja göra andra typer av filmer.

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=DanyaelX]det spelar mindre roll om film eller video passar bättre till ditten eller datten.[/citat]

mindre roll och ingen roll är förstås helt olika saker. alla vet precis vad du menar och håller självklar med. försök inte låtsas som att du kommit på något revolutionerande.

 

/mattias

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Norbert] Hopplöst. Därför tycker jag nog istället att man måste försöka låta bli detta och göra filmer som SKA vara filmad med en billig kamera, när man inte har budget till något värre. [/citat] Inte hopplöst, men i övrigt låter det som vi försöker säga samma sak, men med olika ord. Om en konsumentkamera ser ut som den gör, så använder man det som ett stilgrepp helt enket, tycker jag. Men jag tycker inte det behöver betyda att det inte tas på allvar.

Länk till kommentar
Share on other sites

"Vanliga människor" ser inte skillnaden på samma sätt som vi som håller på med det. Skillnaden mellan film och dv som försöker bli film ses nog inte som så stort för vanligt folk, speciellt inte om det visas på tv. ha en historia och jobba med det! är du duktig får du filma på super super super super 35 mm det lovar jag. man får inte snöa in sig på tekniken. det är ett redskap och ingenting annat. sluta fantisera om drömtekniken och jobba på era manus folk. :) nu får man säkert massa skit men jag bryr mig inte ett smack om tekniken. när man kommer till det valet har man redan jobbat sönder sig med manuset och har folk som sponsrar "filmlook".

Länk till kommentar
Share on other sites

Tack, DanyaelX och krockis!

 

Har inte läst det här ämnet innan, utan jag fick en intressant och givande läsning med både skratt och gråt, efter att jag klickade mig in på länken till ämnet för en halvtimme sen.

 

Jag tycker inte alls om mångas storhetsvansinne - filmfetishism, som vissa kallar det :P. En liten B-film i skolan med fem pers ska se ut som en hollywoodlook med ett filmteam på 100 pers - där för- och eftertest tar upp större delen av filmen.

 

Jag har jobbat och filat på en historia jag sitter och skriver ett manus till. Detta har jag snackat med några vänner om, och det roliga är att de får samma energi och motivation som jag.

 

Jag är en dagdrömmare, så självklart har jag spanat ut i perspektivet och tänkt hur mycket man kan göra med den här idén, men efter den här läsningen har jag bestämt mig - min historia jag vill förmedla ska spelas in med miniDV, punkt slut. Å det är inte för att det symboliskt kan ge förankring till en viss känsla, utan för att jag inte ger formatet så mycket tid, pengar och energi. Det finns som sagt mycket viktigare saker att tänka på!

 

Å vad kolteckning, resp. oljemålning beträffar - jag föredrar att teckna med ritkol. ;) http://simon.hasselblom.se/one-step.jpg

Länk till kommentar
Share on other sites

Vet ni, jag är nästan rädd för att komma på en för bra historia, en historia som är så bra att den förtjänar att spelas in med fin teknik. Annars känns det liksom inte som jag kan förmedla den på det sätt jag vill.

 

Det är förmodligen därför jag aldrig har lagt ner någon större energi på manus och förarbete. Vad tjänar det till, tänker jag, det kommer ändå att bli mycket sämre när jag väl filmar den än när jag skriver den. Bilderna jag har i huvudet kan se bra ut, men det finns ingen chans att jag lyckas matcha de bilderna med hjälp av en konsumentkamera från netonnet.

 

Gör det bästa av situationen, säger ni. Det är nog det jag gör, jag ringer några kompisar, tar med mig lite udda kläder, plastvapen och dylikt och så åker vi ut i skogen och börjar komma på filmen allteftersom vi filmar. När det börjar mörkna åker vi hem och redigerar. En-dags-film kallas det. :P

Det känns inte som att man orkar lägga ner mer arbete än så, när man vet att det man gör aldrig kommer att komma någon vart.

Jag är inte pessimist, jag är realist. :P

 

Om resurscentrum i Gävle hade haft åtminstone semi-professionell utrustning så hade det varit värt att skriva ett manus och presentera det för dem.

Länk till kommentar
Share on other sites

Jag har läst hela tråden många gånger och har funderat och funderat som professor Balthazar.

Jag såg på TV:n igår. Naturfilm heter tv programmet. Det handlade om orangutanger på Sumatra.

De flesta scener var helt klart gjorda med DV videokamera. 3CCD var det nog men av enklare sort. Inte en tendens av korta skärpedjup. Det skymtade förbi bilder på teamet som höll i just små kameror av konsumentstorlek.

Jag får säga att budskapet i filmen gick fram och jag fick en inblick i orangutangens liv.

Det går alltså göra film med DV kamerans kvalité. Så vem är vi med önskan att få vår rulle att likna en hög budget film? Jag tror att vi är någon form av bildkonstnärer. Det finns filmer utlagda på nätet av filmare med 35mm adapter som inte handlar om nått.

De är dock en fröjd för ögat.

Det är klart att en storproduktion med en blandning av berättarkonstnärer bildkonstnärer musiker ljudkonstnärer med stöd av tekniker har möjlighet att bli bra.

Ibland är det ju ändå så att man ser hur dyrt och påkostat allt varit men man vill bara stänga av. Det behöver ju inte vara bra i längden trotts ett vackert foto, inte ens uthärdligt.

Är man filmskapare med en mycket bra idé och goda vänner med bra skådespelar talang men utan budget och kontakter kan man nog fängsla en publik och göra succé på en amatörfilmfestival även med enklare utrustning.

Länk till kommentar
Share on other sites

Javisst går det utmärkt att göra dokumentärfilm med enklare videokameror. De är ju trots allt gjorda för att skildra verklighet. Men jag vet inte, det är inte dokumentärfilm jag är ute efter.

Jag är ute efter att göra spelfilm förmodar jag.

 

[citat=Stefan_holst]Är man filmskapare med en mycket bra idé och goda vänner med bra skådespelar talang men utan budget och kontakter kan man nog fängsla en publik och göra succé på en amatörfilmfestival även med enklare utrustning.[/citat]Det var lättare förr. Peter Jackson till exempel blev en hyfsat stor filmskapare, och det enda han hade var idéer, skaparglädje och några vänner, men han hade visserligen riktig filmkamera. När han gjorde sina tidiga filmer så var effekterna imponerande, och då kunde sånna effekter göras av vem som helst som var lite kreativ. Nuförtiden är det inte lika lätt att imponera på folk känns det som.

Gör man filmer utan specialeffekter så läggs väl bara mer tyngd på bildkonsten? Och det är ju just bildkonst som är svårt att få till på billiga miniDV-kameror.

Länk till kommentar
Share on other sites

[citat=Norbert]Nuförtiden är det inte lika lätt att imponera på folk känns det som.

Gör man filmer utan specialeffekter så läggs väl bara mer tyngd på bildkonsten? Och det är ju just bildkonst som är svårt att få till på billiga miniDV-kameror.[/citat]

Både ja och nej.

Utan specialeffekter så kan man ju lägga ner mer i berättarkonsten.

Med specialeffekter så kanske förväntas det också skön bildkonst?

Men med DV och naturligtvis datorns hjälp kan man idag hemma göra saker jag som 12åring på 70-talet bara kunde drömma om. Försök göra ett laser svärd genom att rita på varje liten ruta på en super8 rulle! Mina pojkar som är i den åldern idag fixar det till exteremt bra kvalitet på nolltid. Jag kan säga att deras filmer imponerar på både kompisar och mormor och morfar. Jag tycker det är synd om man har en riktigt bra idé om man inte omsätter den p.g.a. avsaknad av en panavision kamera. Annars vill jag också skaffa en 35mm:ers adapter. Men bara för jag tycker bilderna blir vackrare.

Länk till kommentar
Share on other sites

Du har en poäng. Jag får ta och ge mig. :) Det beror på vem man vill imponera på. Man lär som filmskapare alltid ha svårt att imponera på andra filmskapare, eftersom de flesta filmskapare vet hur man gör lasersvärd (till exempel) relativt enkelt i dagens läge.

Det har alltid varit samma sak antar jag. Peter imponerade säkerligen inte heller på andra filmskapare. Det är bara det att nuförtiden kan filmskapare träffas på forum och diskutera, det var svårare på hans tid.

 

Ska man lyckas som filmskapare så går ju den enda vägen genom festivaler verkar det som, och där ska ju filmen presenteras för en hel drös andra filmskapare så där måste man imponera för att komma någon vart. Man kan ju tycka att andra filmskapare med noll budget ska ha överseende med den enkla tekniken, men är man så pass insatt i film- och videoteknik så är det svårt att bli imponerad. Är det bara jag? Jag vet inte, det kanske är min prylnojja som talar. Så fort någon filmar nåt på en bättre kamera än vad jag har så blir jag förtjust. Uh...

 

Jag måste göra mer filmer och diskutera mindre..

Länk till kommentar
Share on other sites

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.

×
×
  • Skapa nytt...