Dramaturgi för kortfilm?

[tomasz1985]

Hur fungerar dramaturgi i kortfilm på mindre än 10 minuter? Finns det några speciella "regler" för kortfilm som inte gäller för långfilm?

[Moiraine]

Generellt är det samma bara snabbare. Vändingarna kan vara aningen färre etc. Men man ska kunna använda sig av samma dramaturgi som i klassiska långfilmer. Med klassiska menar jag typ tre akter och allt som hör till. Men precis som i långfilmer kan man också gå ifrån det, bör nästan ibland.

[gorse]

Jag ställde samma fråga här för länge sen och fick ungeför samma svar då som nu, men med enda skillnaden att om man skall klämma in tre akter på tio minuter får man vara bra duktigt att göra anslag som är 30-40 sekunder, presentation på en minut och ha två vändpunkter och en upplösning och avtoning på nästan bara några sekunder. För att inte tala om minutfilm.

 

Tipset jag fick då var att man istället gör anslaget och presentationen i ett, stegrar berättelsen och har en poäng på slutet, som en rolig historia.

[tomasz1985]

Tack för era svar, det låter ju logiskt att det är så.

 

Gorse: Just det, jag läste nog ditt inlägg med svar förut för jag kommer ihåg att jag läste om det nån gång i tiden här på voodoofilm men när jag sökte fann jag inget.

 

Peace

[Pace]

Flyttas från Filmcafét och döps om från "Kortfilm".

[Pandan]

De Sju samurajerna har ett anslag på typ 40 sekunder, o det e en film på typ 3 o en halv timme i sitt längsta format...

[Moiraine]

Sant. Det många regissörer strävar efter är att göra anslaget världskort oavsett hur lång själva filmen är. Kurosawa gjorde det mycket effektivt i De sju samurajerna och det används ofta för att visa på ett bra och snabbt och tydligt anslag.

[jonkanon]

Jag anser mer att man skippar andra akten och tar första och sista. För enligt mig så hinner man inte med fördjupning av konflikt och fånga publiken på det planet under en så kort period, inte så att det blir bra i alla fall.

 

Utan som nämnt ovan. Som en rolig historia, upplägg och punchline. Men det måste inte vara roligt.

 

jon

[Bernardo]

Nånstant har jag läst att en kortfilm är en antifilm. Och efter egna erfarenhet har bekräftta detta. En korfilm kan och måste inte försöka sträva förklara eller vissa samma som en långfilm annars blir det onaturlig. Jag tycker att en kortfilm måste koncentrera på att förmedla en känsla: häppnad, melankolie, empati , osv Men inte mer. Annars blir det som en elefant i en Champignon burka ;)

 

 

Om en anslag på bra långfilmer kan vara korta beror på att en långfilm födds av en anslag med utvekla i filmform, dvd bilder ljud, klipping , osv. En anslag är bara ord. De bästa långfilmer har bara en kort anslag

[monic]

Jag håller med Bernardo. Kortfilm bör koncentreras på att förmedla en känsla. Tyvärr höll inte Producenten med om det. Hon ville ha karaktärsutveckling a'la långfilm, förstod liksom inte annars. Det känns ju aningen överjobbat... PLUS att hon ville att backstoryn tydligt skulle framgå, alltså varför en person gjorde som han gjorde. Hade hans far varit elak mot honom i barndomen? Psykologiserande alltså. I en film på åtta-tio minuter...

 

Jag tycker inte sånt behöver vara med. HÄR är situationen. Detta händer NU. Punkt. Ska man lägga in en FÖRKLARING till varför de är där, hur de kom dit, hur deras barndom såg ut... Nä. Det får till att börja med inte plats!

[TDA]

[citat=monic1]Ska man lägga in en FÖRKLARING till varför de är där, hur de kom dit, hur deras barndom såg ut... Nä. Det får till att börja med inte plats![/citat]

 

Anpassa förklaringen till att det är en kortfilm. Även om man berättar en kort historia tycker jag att det är viktigt att ta med vad som motiverar, driver karaktärerna. Men eftersom det är kortfilm gör man det väldigt enkelt. En längtansfull blick på ett foto eller något liknande. Kliché, javisst, men det finns ju en anledning till at det är kliché också.

[Jannie]

Alla filmer ska ha utvecklade karaktarer och motiv men det behover inte forklaras pa djupet i sjalva filmen. Ar karaktaren tillrackligt utvecklad skiner det igenom iallafall, en bra skadis kan fa fram det utan att saga ett ord med lite hjalp av rekvisita och kamera vinklar. Men det galler att NI kanner rollen utan och innan.

 

Nar jag gor film blir jag karaktaren, bade som manusforfattare och skadis. Jag tanker, lever och reagerar som henne/honom. Pa sa satt integrerar jag mig sjalv i karaktaren vilket jag tror hjalper till att gora karaktaren mer mansklig och lattare att forsta sig pa.

Kan dock verka aningen schizofren for min omgivning ;-)

[gorse]

Kul att denna tråden vaknar igen. Jag såg OMENIII härom kvällen och anslaget i den filmen är riktigt skapligt (förutsatt att man sett de två första filmerna). Under den tiden förtexterna rullar får man se hur en maskin gräver fram de sju dolkarna, en jobbare hittar dem och gömmer dem för egen räkning, säljer dem till en antikaffär som i sin tur säljer dem på auktion. En präst ropar in dolkarna och så börjar filmen. Hela rasket på bara några få minuter och man fattar solklart vad som är på gång. Rakt på sak och tydligt.

[sluten_cell_nr13]

Var under Göteborgs Filmfestival på ett seminarie där detta diskuterades. Gorki Glaser-Müller http://www.us.imdb.com/name/nm1164814/ framförde då sin åsikt att man inte ska vara rädd för att bryta sig ur den klassiska dramaturgin i kortfilmen, att den kanske till och med är bättre lämpad för det. Jag tror han kan ha rätt. Alldeles för många kortfilmer blir förstörda för att man försöker göra en långfilm på 10-20 minuter.

[LudvigHolmkvist]

Var under Göteborgs Filmfestival på ett seminarie där detta diskuterades. Gorki Glaser-Müller http://www.us.imdb.com/name/nm1164814/ framförde då sin åsikt att man inte ska vara rädd för att bryta sig ur den klassiska dramaturgin i kortfilmen, att den kanske till och med är bättre lämpad för det. Jag tror han kan ha rätt. Alldeles för många kortfilmer blir förstörda för att man försöker göra en långfilm på 10-20 minuter.

håller med! roligare att se annorlunda filmer!

[Klepoth]

I min mening så skall man göra kortfilm efter vad man vill uppnå. Vill man pimpa ut sin förmåga till "vanlig" kommersiell långfilmsregisör så är det nog bäst att följa det klassiska treakts upplägget. Vill man däremot uppfattas som något mer av en auteur eller liknande så gör film som du själv vill se den och bry dig inte i hur andra vill att upplägget skall vara. Hoppas du på att göra musikvideor så gör då kortfilmer som ser ut som musikvideor. Och vill du uppnå nått annat så gör då det ;)

En bra bok på att göra kortfilm är förövrigt "The Ultimate Filmmaker's Guide to Short Films" av Kim Adelman. Jag köppte min härifrån: http://www.bokus.com/b/9780941188890.html?pt=search_result men den finns säkert på andra ställen också.