Gå till innehåll

Recommended Posts

Postad

Jaha, nu har jag tydligen missat något. ;)

Dock tycker jag egentligen att den här tråden är väldigt intressant.

 

Hur kunde jag missa det? Suck. Jaja, nu vet jag det! Jag älskar politik! :D

Postad
Att du byggt upp ditt liv på obevekliga rutiner innebär inte att det är ödet. Du är fri att begära skilsmässa, lyssna på annan musik eller cykla till jobbet. Att du sedan föredrar vissa saker har nog mer med personligheten och den aktuella situationen att göra.

Väldigt många val vi gör har med vår personlighet och aktuella situation att göra.

Men om vi inte kan välja vår personlighet eller aktuella situation från födseln, hur fria är valen? ;)

Postad

Att var ateist, som jag, är något man inte föds med. Ett beslut man fattar efter "ett halvt liv" tror ja. Se "verkligheten i vitögat"

Dom flesta säger "jag tror på något". Något vadå? Ett liv efter döden. Är det bara människan som skulle ha ytterligare liv. Djur då? Mygg? en jävla massa mygg och katter skulle det bli överallt. Har sett kompisar döpas som 12-åringar halvt tvingade av sina föräldrar, blivit jobbiga och mobbade i skolan, blivit knäppskallar utan framtid.

Finns mycket skojare som tjänar pengar på sinnessvaga personer, att gå med i någonting liknande samkväm, i stora samlagsrum ;)......oops

/nils

Postad
Väldigt många val vi gör har med vår personlighet och aktuella situation att göra.

Men om vi inte kan välja vår personlighet eller aktuella situation från födseln, hur fria är valen? ;)

 

Historien är full av personer som brutit sig ur den "aktuella situationen". Jag försöker förbättra egenskaper i min personlighet som jag inte trivs med. Det är min fria vilja att göra det, eller acceptera det som det är. Den lätta vägen ser jag som att det har med "ödet" att göra, och således utanför vår påverkan. Ödet är nonsens, anser jag.

Postad
Historien är full av personer som brutit sig ur den "aktuella situationen". Jag försöker förbättra egenskaper i min personlighet som jag inte trivs med. Det är min fria vilja att göra det, eller acceptera det som det är. Den lätta vägen ser jag som att det har med "ödet" att göra, och således utanför vår påverkan. Ödet är nonsens, anser jag.

Javisst, och den är full av personer som inte lyckats bryta sig ur den "aktuella situationen" också.

 

Så om du lyckas där andra inte gör det, beror det på din personlighet och aktuella situation (och i så fall, hur pass mycket inflytande hade du över det egentligen?) eller vad beror det på?

 

Eller så kan man vända på det och säga, om du misslyckas där andra lyckas, beror det på din personlighet och aktuella situation (och i så fall, hur pass mycket inflytande hade du över det egentligen?) eller vad beror det på?

Postad
Dom flesta säger "jag tror på något". Något vadå? Ett liv efter döden. Är det bara människan som skulle ha ytterligare liv. Djur då? Mygg?

Mygg kommer inte till himlen när dom dör, dom kommer till norrland, strax utanför stan.

Där finns det en jävla massa mygg kan jag säga...

Postad
Så om du lyckas där andra inte gör det, beror det på din personlighet och aktuella situation (och i så fall, hur pass mycket inflytande hade du över det egentligen?) eller vad beror det på?

 

Det jag vill säga är att mina liksom andras handlingar inte beror eller regleras av ödet, i bemärkelsen förutbestämd. Det är så mycket sociala, stat- och samhällsmässiga parametrar och ibland även religiösa aspekter som avgör en persons levnadsvillkor, men det är knappast ödesbestämt.

Postad
Det jag vill säga är att mina liksom andras handlingar inte beror eller regleras av ödet, i bemärkelsen förutbestämd. Det är så mycket sociala, stat- och samhällsmässiga parametrar och ibland även religiösa aspekter som avgör en persons levnadsvillkor, men det är knappast ödesbestämt.

ok jag trodde vi pratade om fria val, men vi kanske pratade om ödet. my bad.

Postad

hmmm... som filmnörd minns jag resonemanget i Donnie Darko där han berättar för läraren om hur han kan se sin livsväg som en energikraft ur bröstkorgen bort mot dit han kommer att gå. Läraren frågar då: "om man nu kan se sin livsväg, då kan man ju välja att inte följa den och då är det ju inte ens livsväg" och jag minns inte riktigt men jag tror att resonemanget lämnades där och närmare eftertanke har gett mig antagandet att denna livsväg visas inte för vem som hellst, när som hellst. Det finns en mening att han ser den. Och eftersom han är nyfiken av naturen så vill han veta var den leder. Och denna nyfikenhet driver honom att följa livsvägen... Så... Då hade han ju inte något val ändå...

 

En annan sak jag påminns om i det hela är hela beskrivningen på förutsägbarhets-teorin i Stiftelse-böckerna (som jag inte läst klart än)... Där nämns att även om varje människas öde är i princip omöjlig att förutse så är en större grupp människor, som i ett samhälle, lättare att förutsäga. Och med avancerade algorithmer skapar då denna forskare ett sätt att förutsäga vad som krävs för att Encyclopedia Galactica skall tillkomma och bevaras. Och detta görs, helt utan vetskap om vad den enskilde individen ska göra.

 

Och nu var vi där igen... är medvetenheten om livsvägsvalet verkligen en möjlighet till livsvägsvalet... för allt jag väljer gör jag ju utefter mina erfarenheter, väljer jag att göra nått udda, som att hoppa ut genom fönstret för att komma till bilen istället för att gå genom dörren kommer ju av bakomliggande erfarenheter.

 

Också har vi ju filmen Pi, där de nämner spelet Go. "Inget parti är det andra likt men efter visst antal stenar uppstår förutsägbara mönster..." "... så kanske i grund och botten har vi inte tillräcklig för att kunna se mönstren från början av spelet" och ...

 

Nä... jag vet inte riktigt vart jag vill komma... för ödet, i sig, som något som en gud satt sig ner och skrivit som den kosmiska komedins manusskript tror jag ej på. Däremot så är det fullt möjligt att allt vi lever oss igenom är en fullt logisk reaktion mot det som varit och nuet är då en fullt logisk aktion till det som komma skall.

 

och som neandertalaren i DnA's fina radioteater skriver på sitt alfapet "vad får man om man tar 6 gånger 9"... och vi vet ju alla att svaret är 42... och vad betyder då det?;)

Postad
Jag tror att vi lever i en simulation. Att vi är något någon har skapt (som gud tex fast ändå inte då) och de vi finns finns på ett litet chip.

 

 

The matrix. Det trode jag också efter jag sätt filmerna, Kolla Nummber 23, Lovar att du kommer se 23 överallt! :) Jag fyller år den 23dje och när jag stängde av filmen var klockan otroligt nog 23.23 :D

Postad
Javisst, och den är full av personer som inte lyckats bryta sig ur den "aktuella situationen" också.

 

Så om du lyckas där andra inte gör det, beror det på din personlighet och aktuella situation (och i så fall, hur pass mycket inflytande hade du över det egentligen?) eller vad beror det på?

 

Eller så kan man vända på det och säga, om du misslyckas där andra lyckas, beror det på din personlighet och aktuella situation (och i så fall, hur pass mycket inflytande hade du över det egentligen?) eller vad beror det på?

 

1. "Han hade en svår barndom, så därför blev han en självdestruktiv alkoholberoende som levde ensam i skogen med sin vanvårdade labrador"

 

2. "Han hade en svår barndom, så därför utbildade han sig till en förskollärare, och specialiserade sig på utsatta barn"

  • 2 veckor senare...
Postad

Kikade igenom denna tråd...

 

 

Att du byggt upp ditt liv på obevekliga rutiner innebär inte att det är ödet. Du är fri att begära skilsmässa, lyssna på annan musik eller cykla till jobbet. Att du sedan föredrar vissa saker har nog mer med personligheten och den aktuella situationen att göra.

 

Som sagt, jag tror inte på ödet. Inget är förutbestämt. Varför skulle det vara det?

 

Jag är inte fri att begära skilsmässa. Eftersom jag älskar min fru är det helt omöjligt. Men om de yttre omständigheterna ändrades - att hon helt plötsligt blir helt rabiat och omöjlig att älska, tar jag kanske ut skilsmässa.

 

Visst kan jag lyssna på "vilken musik jag vill". Jag kan slå på lite Schostacovich när jag känner för det, eller Dylan om det känns schysst, eller Earth Wind & Fire. Men vad är det som formar min sinnesstämning till att vilja välja ditt eller datt?

 

Jag tror mer på miljö än arv när det gäller utformandet av ens karaktär. Jag tror att min omvärld utformat min personlighet.

 

Men jag tror dock på det personliga ansvaret. Man kan inte skylla på taskiga lågstadieförhållanden om man som vuxen i stressat vredesmod dräper någon. Men det kan vara en förklaring.

 

I min ungdom "analyserade" jag mitt liv fram och tillbaks, och märkte att i stort sätt allt hos mig har sin förklaring och anledning i min omgivning.

 

Nåja. Detta är som sagt inget jag lever efter, bara något jag kan se i retrospektivet. Inget som jag känner att jag måste "slåss för". Det är bara ett synsätt som jag förmodar att folk kan förstå.

 

Omvärlden påverkar mig. Alltså påverkar jag min omvärld. Däri ligger mitt största ansvar som människa. Mitt enda ansvar.

Postad

Jag är motståndare till organiserad religion. Speciellt Judendon, Kristendom och Islam vilka har åsamkat massvis med elände. Det är den enda, ofelbara, Guden, vilken man inte kan kritisera, som enligt mig är grunden till det vansinne dessa tre religioner står för. Sedan kan absolut religion ha ett syfte för den enskilda individen.

 

Därför stöder jag det dessa grupper anser vara kränkningar av deras religioner och har ofta, har jag upptäckt, en liten bit religionskritik i mina filmer.

 

§e.-`´-.

Postad

Visst,

religion måste kritiseras, folk verkar rädda för att göra det. FEL..FEL. Rädda för vem då? Det finns ingen att vara rädd för. Om några snorungar, läs cell, vill skapa rädsla i västvärlden, gör dom det, i cybervärlden, men dom finns inte. Ingen har vågat visat upp sig den senaste tiden. Kom inte med något historikt terrorangrepp bara, är bara en plåga för oss i västvärlden att minnas. Med frihet bekämpar man terror.

/nils

Postad

Frågan är vad du/ni gör när ni gör en film (med visst bidrag från lokala filmrörelser) och de runt om er vill som ni, tycker det ni gör e grymt bra. Dunk i hyggen och jovisst.

Synd bara att det hela bygger på att ni kritiserar islam. Men det "ligger ju i tiden"...

Vem äger egentligen din vilja?

Postad
Det är den enda, ofelbara, Guden, vilken man inte kan kritisera, som enligt mig är grunden till det vansinne dessa tre religioner står för.

 

Den Gud du beskriver är inte min Gud. Min Gud har inte alla rätt, min Gud kan kritiseras. Och många som är kristna brottas med Gud, kritiserar och spyr galla. Detta är inte att synda heller, utan en del av att vara kristen. Ungefär som man kan spy galla över sina föräldrar ibland. Det betyder inte att man inte älskar dem.

 

Hur muslimer och judar upplever sin Gud vet jag inte.

 

Ville bara säga det.

Postad

kritisera islam . Fråga vilken medborgare som helst i Sverige som ägnar sig åt sin religion, islam. Ingen gillar terror. Kanske högst ett 10-tal som ändå inte passar in i Sverige. En liten grupp som knappt existerar skapar terror för medborgare som tycker sin religion är bra.

/nils

Postad
Den Gud du beskriver är inte min Gud.

 

Det har inte med någonting att göra. För vad du tror på för gud är din ensak. Men det är kyrkans gud. Den organiserade religionens gud. Den gemensamma moralens gud. Och den är farlig.

Delta i konversationen

Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.

Gäst
Skriv ett svar...

×   Klistras in som rik text.   Återställ formatering

  Endast 75 max uttryckssymboler är tillåtna.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Ditt tidigare innehåll har återställts.   Rensa redigerare

×   Du kan inte klistra in bilder direkt. Ladda upp eller sätt in bilder från URL.


×
×
  • Skapa nytt...