TomStac

Då har man fått tillbaka sin första rulle framkallad, en Ektachrome 100D. Resultatet blev tyvärr inte bra. Kameran har ett problem med matningen. Filmen ser ut som om den är dubbelexponerad. Det finns en klar bild i bakgrunden och över den ser man en exakt likadan spökbild som överlappar. Jag märkte när jag var tvungen att ladda om filmen (eftersom jag fick problem vid uppspolningen till en början) att den förlorade sina loopar (både den övre och undre). Kan det vara problemet? Konstruktiv feedback uppskattas! En sak är säker. Jag kommer att skicka min K-3 till Olex för service och moddning, innan jag laddar den med en rulle igen. I övrigt såg det bra ut;) Jag älskar speciellt färgerna; påminner en hel del om technicolour. Bilden hade för övrigt helt o.k. skärpa (fast det är helt svårt att bedöma med tanke på dubbelexponeringen) och jag kunde inte se någon allvarligare repning av filmen. Exponeringen var också bra. Tyvärr Uppsala Bildteknik. Det blev ingen telecine där här gången....

O.k. Har man kvart det gamla objektivet då, eller monterar man adaptern på objektivfästet?

Kan någon vänlig själ förklara för mig varför en DV-kamera inte reagerar på samma sätt som en filmkamera om man monterar på ett riktigt zoomobjektiv från en 35mm filmkamera? Vaför skall det till en 35-adapter? Vad är det för under som denna adapter gör för DV-kameran? Tekniskt nyfiken...

Vilket medium lagrar de det inskannade materialet på? DVD-skivor, eller DV-band, eller något annat?

Håller med. Så har jag gjort. Vissa filmer i en serie har man ju på region 1 så titlarna matchar ju inte. Klart att man skall ha dem tillsammans i kronologisk ordning. Det hade ju inte gått att sortera efter regissörer med Alienboxen. Jag har andra filmer från samtliga regissörer (o.k. tyvärr inte David Fincher) som har gjort Alien-filmer. Det skulle ju inte bli konsekvent. Varför det? Jag ser inte skillnad filmer berorende på om de har färg eller inte eller om de har ljud eller inte. Börjar känna mig nördig när jag ger inlägg i denna tråden ;)

Rolle! Det är väl ingen idé att vi ger oss in i en fortsatt debatt om det estetiska skälet bakom valet mellan film kontra digitalt, eller hur? Det handlar ju om smak och ingen av oss kommer ju att få den andre att ändra sig eller ens vill få den andre att ändra sig. Men visst erbjuder Super8 både kornighet och sämre upplösning jämfört med HD. Men i jämförelse med SD så vet det sjutton om det är sämre upplösning, men visst är det sämre skärpa. Digital film har ju den fördelen att bilden ser skarpare ut även om den har samma upplösning eller t.o.m. något lägre än film. Jag tror att det är mer komplicerade faktorer som ligger bakom den något softare bilden i film jämfört med digitalt. Kanske är det så enkelt att korn är runda och pixlar är fyrkantiga? Vet inte...spekulerar vilt och fritt! Men det finns något där i Super8 som jag ändå föredrar framför DV. Det kanske är nostalgi, vet inte riktigt. Det kanske finns något mellan raderna som jag upplever som magiskt som inte du ser ;) Eller så är jag helt enkelt blind :)

Tänker du på kameran då eller? Du får troligtvis den bästa Super8-kameran (Beaulieu 4008) för samma eller under det pris som en DV-kamera kostar i bugetklassen. Sedan så kostar ju naturligtvis Super8-film, framkallning och telecine mera än Mini-DV-band. Och visst är det smidigare med DV-tekniken. Men vill du har den där magiska filmlooken så finns där inga genvägar...och det kostar i längden.

Tack för infon Rolle! Man lär sig nått nytt varje dag :) Jag misstänker dock att chippen i en modern rank-skanner är på en helt annan bugdetklass jämfört med de kameror vi diskuterar, eller vad säger du Uppsala Bildteknik? Och jag betvivlar inte att man kan komma upp till en acceptabel bild med digital video efter en viss budgetnivå. Sedan så tror jag att det finns en viss kvalitetsförlust vid skanning. Vill också höra Uppsala Bildtekniks uppfattning om detta. Men jag frågar mig sjäv ändå, om nu ett CCD-chip ändå andvänds vid skanningen och det ser så bra ut, varför får man inte till en filmlik bild med dyra digitala kameror i miljonklassen? STAR WARS och SIN CITY är inga bra exempel för de är så digitalt manipulerade ändå i sin scenografi.

Jag vet inte ens vad en Sony HDR-HC3 är för något så jag kan definitivt inte ge dig ett svar på detta. Men jag har sett filmer inspelade på DV-kameror många gånger och tycker överlag att Super8 saknar dess skärpa men att den har både bättre färger och kontrast. Så jag föredrar personligen Super8-bilden framför DV. En fråga till dig: Vilket format tror du kommer finnas längst, Mini-DV eller Super8?

Som jag minns det är det två olika scener. Den finns inte kvar där, och jag kan inte hitta den i någon av de andra länkarna.

Det är två olika officerare och det är väl det enda störande med klippet. Annars hur roligt som helst! Är det någon som vet om man kan ladda ner den där "Troops" kortfilmen i bra kvalitet och lagligt (förstås). Den var ju hur bra som helst.

Man har novellfilmsvisningar som särskild tävlingskategori på Göteborgs Filmfestival.

Jernby, jag förstår inte riktig vad som är problemet? Varför skulle det vara ett dåligt alternativ för den kvalitetsmedvetne nybörjaren att spela in på Super8, framkalla filmen och skicka för telecine? Visst det är dyrare (men överkomligt med Super8) och det tar längre tid, men på kuppen får man lära sig standardförfarandet i professionella sammanhang. Jag ser inte det som ett problem. Fördelen med att spela in på film är ju flera för nybörjaren. Man lär sig att tänka ekonomiskt, att tänka igenom varje tagning och planera noggrannt i förväg. Lika bra att lära sig detta från början. Den enklaste och lättaste vägen är inte alltid den bästa, i alla fall inte om man har professionella ambitioner på sikt. Det låter på dig som att det skulle vara problematiskt att hitta Super8 film. Visst man kan inte köpa den längre i sin lokala fotoaffär, men det är i dessa internet-tider busenkelt att beställa i tyskland och i england för helt o.k. priser. Det är inte svårare än att köpa 16mm-film. Super8-formatet har överlevt och frodas och har fått något av en renässans i dag. Jag själv är purfärsk nybörjare och har från första start valt film för dess estetiska värde. Att köpa film över internet och behöva vänta alla dessa olika led till att man har filmen i datorn är värt mödan, inget snack om saken. Jag håller på att producera min första kortfilm SJÄLENS MÖRKA NATT och använder mig både av 16mm och Super8, för att lära mig båda formaten och mina respektive kameror parallellt. Kanske inte standardförfarandet, men ändå.

Bokstavsordning. Frugan vill börja sortera in efter genrer, och t.o.m. regissörer, men jag försöker förhala så länge som det går. Det hade iofs varit skönt att ha sorterat ut vissa barnfilmer ur samlingen...

...för att inte glömma en av de absolut bästa, Sam Peckinpahs THE CROSS OF IRON! Inget ont om SAVING PRIVATE RYAN, en av de bättre krigsfilmerna de senaste 10 åren, men den listan du räknade upp överglänser alla gånger!

Intressanta frågeställningar Gorse. Personligen föredrar jag rörförstärkare och vinylskivor... En del av min preferens för film-tekniken är nog att det är en gammal och beprövad teknik. DV-kameror är plastiga och baseras på elektronik (med undantag för objektivet) som snabbt (inom några år) blir överflödiga och för gamla. Filmkameror är robusta pansarvagnar med mekanik som kan levera i generationer. Det är svårt att förklara, men det har mycket att göra med känslan. Jag föredrar retro helt enkelt. Men den största anledningen är att jag tycker att film ser bättre ut, i alla fall från 16mm och uppåt. (HD) DV-tekniken börjar knappa in och vissa filmer ser riktigt bra ut, men de saknar överlag fortfarande den där magiska känslan. Det känns som filmemulsionen ger ett magiskt glitter eller glans över verkligheten. DV registrerar verkligheten i dess gråa realism, och t.o.m. gör den tråkigare. Jag är inte ute efter verklighet eller realism med film, jag vill ha magi.

Tack Nemo för din uppriktighet. Men jag kan lova dig att mitt mål med denna film inte syftar till att vara en snyftare. Tvärtom. Jag hoppas att den skall ge en riktigt obehaglig upplevelse (mitt syfte är inte att vara snäll mot publiken; jag vill att de skall uppleva starka känslor och i det här fallet ångest). Parallellerna med Lilja 4-ever finns där tyvärr rent tematiskt, men det är inte alls avsiktligt. Även om jag har sett Modyssons film kan jag garantera att den inte är inspirerad av den. Även om jag tycker att Lilja var en bra film så tänker jag inte falla i samma sentimentala fälla som Modysson. Så utförandet kommer helt att skilja sig filmerna emellan. Det är i alla fall min avsikt. Kul att du tycker att Force Majeure låter intressant! Jag tycker om (och tror på) båda filmerna, men jag tror att de kommer att ge mig olika upplevelser när jag gör dem. FM kommer nog vara väldigt roligt att göra. Den här filmen kommer nog att riva upp en hel del gamla sår. På samma sätt kommer nog publiken uppfatta FM som underhållande, medan den här filmen mest kommer att provocera.

Av estetiska skäl.

Med tanke på reaktionerna och med tanke på att denna tråd har fler inlägg än Force Majeure så utgår jag ifrån att denna idé faller mer till föga för de flesta. Jag måste erkänna att jag själv tycker bättre om denna idé jämfört med FM, även om jag vill göra båda filmerna. FM kommer vara djävligt kul att göra och ge mig en oerhörd erfarenhet (min filmskola), kunskaper som jag kommer att behöva för att göra något riktigt bra av historien om Maria. Den här filmen kommer jag att lägga mer själ och hjärta i (misstänker jag). Båda projekten är seriösa, men man måste ta en sak i sänder. Jag har några filmidéer till som jag hoppas realisera, men de kräver betydligt högre budget och europeisk samproduktion (skall spelas in i östeuropa). Men detta är exakt den histora som jag vill berätta. Jag vill varken dra ifrån eller tillföra något. Personligen gillar jag filmer som gör tittaren osäker på vad de är de har sett; som gör att de ifrågasätter det som de har upplevt. Jag tycker inte att det är ett "billigt knep". Eftersom filmen baserar sig på saker som har hänt i min egen omvärld, och därför står mig personligen nära, så blir jag nästan (bara nästan) lite förolämpad av denna kommentar. För att tydligöra: Den första sekvensen med att Maria kommer till Sverige genom en förmedling för att arbeta hos Peter som städhjälp är fiction, men inspirerat av fakta (denna typ av arbete existerar och många av dessa kvinnor lever under dessa förhållanden; närmanden från sina arbetsgivare). Jag måste ge Maria en anledning att komma till Sverige och en anledning (framåtrörelse) åt tredje akten: Att hon hittar annonsen på den katolska kyrkans anslagsplats och blir lurad till Mario, kidnappad i tre dygn och våldtagen, varefter hon flyr från restauranen. Hela denna sekvensen baserar sig på en sann händelse som hände i min omedelbara personliga omgivning (går inte in närmare på detta). Tredje akten med scenerna från mentalsjukhuset är fiction men klimax med den extremt grafiska våldsscenen bygger på mina egna fantasier från den tiden; vad jag ville (och var helt inställd på att göra) med våldtäktsmannen. Tack och lov blev han gripen innan jag han före... Så, jag hoppas du förstår varför jag har med detta klimax och varför jag låter det vara öppet om det är fantasi eller verkliget. I den verkliga händelsen var det uppenbarligen en fantasi (min egen), och detta har inspirerat filmen som helhet. Shit vad personligt detta blev....

Vilken demokratisk anda det var här då:( Är det någon som har koll på de olika riksdagspartiernas kulturpolitik, i synnerhet om filmpolitiken? Vilket parti vill ge mest stöd till filmproduktionen, avseende bidrag och/eller fördelaktiga lagar/regler?

Tomtebo! Du sitter på den förmodligen bäste Super8-kameran som finns, så jag tycker verkligen att du skall ge den en chans. Men för att kunna köra ljud behöver den modifieras till kristallsynk. Detta kan du göra här: http://members.aol.com/fmgp/sync8.htm Detta kostar dock en slant (flera tusen) och du måste skicka över kameran till USA ett tag. Men efter att du har gjort det behöver du aldrig mera tänka på DV-tekniken :) Efter modifieringen behöver du bara köpa en Minidisc-spelare, en DAT-spelare eller spela in ljudet på en laptop, och synkronisera ljudet i ett redigeringsprogram. Vägen dit tar ett tag och kostar en del pengar, men vill du ha bra kvalitet på ditt projekt så...

Min iBook saknar Garageband. Jag är inte intresserad av att köra genom en mick-ingång eftersom det saknas en sådan. Det blir att köra genom USB-porten istället. Jag har inte råd med proffsgrejor, utan är endast intresserad av budgetvarianten.

Låter som en strålande idé. På sikt har jag tänkt att låta mina kameror och mig själv (som A- eller B-foto) komma till uthyrning. En MOS-kamera; KRASNOGORSK 3. En synkkamera; KINOR-16 SX-2M. Båda måste servas och modifieras först. Båda är 16 mm-kameror (ej Super16). Kan redan nu hyra ut en Super8-kamera: ZENIT QUARTZ 1X8S-2. Kravet är dock att jag följer med kamerorna som minst b-foto. Pratar vi om b-foto så ingår det i priset (alltså gratis) tills vidare. Är just nu verksam i Göteborgsområdet.

Sant. Alla generationer har sina egna husgudar. Jag personligen har de flesta favoritfilmer från slutet av 70-talet och hela 80-talet. Det är dessa tider som har influerat mig mest. Bergman har jag upptäckt på senare år. Men är man intresserad av att göra film så bör man studera mästarna, tycker jag. Observera att jag skrev "bör", inte "skall". Mina filmmanus har hittills inte så mycket Bergmansk touch över sig...snarare George A. Romeransk och John Carpenteristisk :)

Precis. Det är väl främst estetiska skäl som gör att man väljer ett format framför ett annat.