andreasingo

Tackar. =) Ska kolla!

Gärna scifi/fantasy. Vill hämta inspiration för egna projekt. Jag söker efter de BRA filmerna på nätet, som man måste söka länge efter att hitta. Alltså Pixarkvalité eller bättre. De här intressanta projekten som man aldrig får se. Har ni några tips?

Som jag skrev på Facebook, riktigt intressant. Man känner verkligen kommunikationsproblemet, rätt i magen. =)

Riktigt snyggt. Tyckte slow-motion sekvenserna var intressantast. Tyvärr kunde jag inte greppa videon innehållsmässigt. Det går inte riktigt fram vad killen i sanden håller på med. Det är snyggt men vad betyder det? Kanske skulle ni också kunna jobba lite mer på lip-sync, det känns lite fel ibland, men det är kanske bara jag som är petig med detaljer. Det var underhållande. :)

Var faktiskt inne på den wikipedia sidan för några timmar sedan. Tekniken går framåt... =)

Undrar en sak. Om man ska distribuera sin digitala film på bio, vilka videoformat visas filmen i? Nu tänker jag alltså på digitala projektorer. Jag undrar vilka videoformat som används, vilken slags kompression som används, vilken upplösning, bitrate o.s.v. Om någon ville hjälpa mig skulle jag vara glad.

Jättekul att du kommer med tips! Ska kolla in dessa tutorials. Sitter just nu och försöker lära mig modellera, inte heller det världens enklaste grej. UPDATE: Har kollat in den första länken. Intressant att man kan åstadkomma så mycket med så enkla medel. Ska kolla upp detta med HDRI och Global Illumination mera. :) UPDATE IGEN: Har testat global illumination på en blåval jag modellerat. Det tog mycket längre tid att rendera men slutresultatet var mycket bättre! Ljuset över modellen kändes naturligare, som en verklig val, inte bara en modell. ;)

Ja, det förändrar ju en del! Men du måste ju ändå skriva så att skådespelarna känner igen sig. Det man vill få reda på är storyn, inte hur regin ser ut. Man beskriver bara filmen genom vad som händer och sägs, inte i förklaringar för regissören. På detta sätt är det lättare att komma in i storyn. Och allt måste ändå visas rent konkret så att det kommer fram, annars förstår inte tittaren. Det är väl okej, så länge du ändrar i efterhand. =)

Okej, läste nyss och vill komma med några kommentarer. Tycker idén är riktigt bra till att börja med. Något liknande tror jag inte gjorts förut. Problemet är sättet du skriver på. Du skriver saker som regissören ska tänka på, inte manusförfattaren. Sådant som hur kameran rör sig o.s.v. Det du ska beskriva i scenerna är vad som sker, inte exakt hur man ska filma. Sedan ska du beskriva vilka karaktärerna är i handling och dialog, inte genom att skriva: "Lukas är sån och sån". Detta förstår inte tittarna. Stavningen är förstås ett problem, så lägg ner mera tid på att få det rätt.

Posta gärna detta i forumet "Kolla mitt manus". Ska kolla in manuset och kommer med kommentarer.

Nog är det som du säger, att produktionsbolagen lägger sig i. Men ändå! Man tycker att bra manus skulle sälja, för biobesökarna går och ser om filmerna om och om igen. Jag vill inte framstå som att jag har kalla fakta, bara det att man vet hur svårt det är att skriva något bra. Det finns ju förstås också writer/directors som Coenbröderna som lyckas gång på gång. Kanske på grund av att de inte är utsatta för det som du pratar om, utan får lov att göra vad de vill.

Håller verkligen med dig. Själv tycker jag manusskrivandet är det svåraste jobbet. Nog därför det oftast är där det kniper, vad gäller hollywoodfilm. Håller själv på med 3D-program just nu och lär mig hur man animerar. Mycket lättare än att skriva, bara att leka runt i programmet tills det blir som man vill. Det är kreativiteten som är omöjlig. Man måste uppfinna hjulet på nytt...

Inom anime är det väldigt vanligt med likande koncept. Ghost In The Shell är en av mina favoritfilmer och är kanske den definitiva filmen angående frågorna du ställer. Men självklart går det att utveckla detta koncept vidare, det känns angeläget också. Datorerna och maskinerna tar mer och mer över i våra liv. Skulle vara intressant med en twist. Kanske är det inte så illa som det först låter. Kanske har vetenskapsmännen rätt och kritikerna fel? Det brukar alltid vara så att humanismen vinner före transhumanismen i sådana här filmer. Ja, att göra en trailer låter som en utmärkt idé. Enda sättet att få "gubbarna" att förstå. Hörde att James Cameron gjorde något liknande med Avatar. Fast då filmade han en hel actionscen, inte en trailer.

Skriv gärna lite vad manuset handlar om, så man vet om ämnet intresserar inför en eventuell läsning.

Själv tolkar jag det som att det är bristen på stimulans/hopp som gör det. Skeppets dator pajar ju mot slutet och allt de byggt upp sina liv på är borta. Skulle väldigt gärna göra en tolkning av boken, men tyvärr har jag för många andra projekt som ligger på lur.

Har du något mer detaljerat synopsis av din film som man kan läsa? Om inte, kan du kanske förklara mer om filmen, så jag förstår visionen.

OK, nice. =) Kollade nyss på Invasion of the Body Snatchers från 1978, härligt paranoid känsla, grymt vad de lyckas göra i den filmen med stämning, musik och foto. Jag skulle gärna göra något liknande själv, Sverige behöver mer genre-film.

Intressant med en avvikande åsikt. Jag har jobbat en del med material i 3d-program och har tydligt sett hur mycket något kan förändras bara genom att använda "rätt" material. Det är inte det att guiderna säger att belysning är oviktigt, bara det att texturerna är viktigare. Men, men, jag är ingen 3d-guru och kan inte avgöra om du har rätt eller fel. Självklart är det viktigare att ha något intressant att visa än att få det att se fotorealistiskt ut, bara det att detta är en bonus. När det gäller ljussättning har du några tips att komma med? Tre point lightning verkar vara vedertaget, är detta något du jobbar med?

Kommer det bli en scifi/skräckstory (Som The Thing) eller mera actionbetonat? Dina demoreel är ganska tydligt mera inriktade på action.

Intressant att se att andra är intresserade av att göra svensk scifi/skräck. Jag jobbar själv med ett dylikt projekt "Alien Forever". En 3d-animerad historia, inspirerad av Alienfilmerna men ändå en originell vision. Tyckte din demoreel var riktigt bra visuellt! Själv är jag intresserad av scifi just på grund av att man får möjligheten att skapa en egen värld, och bygga upp något som inte finns. Om du vill snacka scifi/skräckprojekt är jag med. Kanske kan vi utbyta epost-adresser och föra en diskussion? Man vill förnya svensk film!

Har studerat diverse tutorials om hur man kan skapa fotorealistiska objekt i 3D. Det finns många guider på nätet om man söker. Nyckeln verkar vara BRA TEXTURER. Kollade just på en dokumentär på TV, där de återskapade medeltida stockholm i en dator. Man förvånades över hur enkla modellerna var, fotorealism till trots och man fick upp ögonen för det uppenbara: De hade bra texturer att jobba med. Nu undrar jag om ni som jobbar med 3D har något att tillägga till detta: Finns det något man ska tänka på när man utformar texturer för fotorealism?

Ja, är det därför han trycker? För att han inte tror att det ska hända något? Ja, jag kände att konceptet var så intressant att jag verkligen skulle vilja se det utvecklas vidare. Det är enorm spänning nu, när han kanske tänker trycka på knappen. Lycka till med skrivandet!

Underhållande läsning! Jag uppskattar tonen i manuset. Lite "tongue in cheek" som man säger i Hollywood. Inte menats att ta speciellt seriöst, men ändå med en viss dramatisk underton. Gillar grundidén också. Det här med att hitta en knapp som kan leda till jordens undergång, och se folks reaktioner på det, är bra material att jobba med. Dialogen är rapp och underhållande... Till kritiken: Tycker att när filmen verkligen börjar komma igång, när FBI-agenterna kopplas in för att säkra situationen, då är filmen nästan slut. Du bygger upp en intressant situation, men dramatiken uteblir. Skulle inte något kunna hända för att dra ut på spänningen? Man undrar ju "ska han hinna trycka på knappen eller inte?" Man vill gärna att något mer händer innan han trycker på knappen, för där är filmen som bäst... Kanske kan man gå djupare in i karaktären, få oss att undra vad han ska göra, kanske få igång en dialog med professorn som försöker tala honom ur att trycka på knappen? Huvudpersonen avslöjar sig själv med hjälp av sin nyfikenhet, men kanske har han också andra sidor? Även han borde väl tänka på jordens framtid? Ett bra koncept som skulle kunna utvecklas hur långt som helst. Ett stort problem är att situationen känns orealistisk. En knapp som släcker solen är "far-fetched" som dom säger där borta i USA. Massorna må vara dumma, men SÅ dumma? Något borde komma fram som gör att vi lättare kan köpa konceptet.

Jag gör numera så här: Jag utarbetar först ett synopsis som jag är nöjd med. Detta innehåller INNEHÅLLET i filmen, substansen. Jag kan i detta synopsis se om filmen kommer att fungera i det stora hela eller inte. (Är det intressant?) När jag sedan skriver manus gör jag det med detta synopsis i åtanke. Varje scen måste GESTALTA det innehåll som jag redan bestämt mig för ska finnas. Jag tänker alltså så här när jag skriver: "Vilka scener behövs för att gestalta innehållet i synopsis?" Kanske är det något som jag inte skrivit som behövs, kanske har jag skrivit en onödig scen som inte tillför något i det stora hela? Jag försöker sedan få det att flöda på ett organiskt sätt, så det inte känns som att jag hamrar in en film. Varje scen ska tillföra något till helheten, men också fungera på sina egna meriter. Detsamma gäller arbete med karaktärer, design i filmen, effekter o.s.v. Jag utgår alltså från klara förhållningsregler innan jag börjar skriva manus. På detta sätt behåller jag fokus under skrivarbetet, och vet vad jag ska berätta framför allt. Detta har hjälpt mig oerhört mycket. Tidigare tappade jag alltid bort filmen någonstans på vägen, en bra bit in i skrivararbetet, oftast i andra akten. Manusen blev ofokuserade... Att veta vad man ska berätta och sedan arbeta utifrån detta har visat sig varit överlägset för mig. Manusskrivande är en svår konst i sig, oavsett om man vet vad man ska berätta eller inte.

Ja, man borde kanske fråga sig "vad händer i den här scenen?" istället för att bara slötitta. Men det är stämningen som du lyckas med. Mörka filmer som eggar fantasin, på ett bra sätt. Ja, så är det nog med konst, man tar något eget ifrån filmen, istället för det som filmskapararen avsåg... Tycker du gör intressanta filmer, bara att fortsätta. :)