Alfa 1.2.pdfHej hej! Första gången jag skriver manus och jag skulle gärna vilja ha lite råd och tips från er här!
Synopsis: 4 killar vaknar upp efter en middag tillsammans och upptäcker att de blivit nersövda, fastbinda och skadade, oron i gruppen växer då de långsamt börjar inse att gärningsmannen måste ha varit en av dem.
Handlar alltså om ett gäng killar som börjar bråka internt då de tror att den som utsatt dem för det hela är mitt ibland dem. Historien berättas med tillbakablickar där vi lär känna dem som individer och hur de fungerar tillsammans i grupp, i kontrast med hur de hanterar situationen de befinner sig då filmen utspelar sig. Tanken är att man tillslut aldrig får reda på vem av dem som faktiskt gjorde det hela men att alla bland dem är lika "skyldiga" då pressen de utsätts för tar fram de sidor som de helst inte visar för någon. Var och en kommer någon gång att deklareras som skyldig.
Karaktärerna är:
Rikard: Högljud, spydig och frispråkig men intelligent.
Fabian: Agrresiv men oftast vänlig, tar plats som en ledare och vill beskydda dem runt sig.
Lukas: Liten, timid och socialt missanpassad i många sammanhang, tyst.
Fredrik: Konstig, blir oftast gruppens slagträ.
Mina ambitioner med den här berättelsen är att jag inte vill göra en vanlig thriller där mördaren tillslut avslöjas och dör, inget fel med den mer traditionella formulan men det vore kul om jag kunde berätta något som avviker sig från grenens traditionella form och struktur.
Det behöver inte vara obskyrt eller nyskapande haha men jag vill gärna försöka mig på att formulera något annat!
När jag kom på storyn så satt vi en grupp vänner och pratade om en incident i Japan där två gymnasieelever kidnappade, våldtog, misshandlade och tillslut dödade en klasskamrat, när jag hörde om detta så fick det oss att undra hur vi skulle göra om vi skulle försöka oss på något liknande med vårt sällskap, jag kom fram till att jag skulle sövt ner dem och bundit fast dem för att sedan tortera dem! Men en vän föreslog att man kanske bara lät dem vakna upp fastbinda med en själv mitt ibland dem. För att se hur de reagerade - tämja på gränserna.
Jag vill försöka uppnå den kusliga känslan vi hade när vi satt och pratade om idéen, att det var just det som var det läskiga "idéen" om att någon av dina närmaste gjort något så totalt främmande för en själv.
Ny version av Manuset.