jonkanon

Jepp, Ganska vanligt med olika typer av parasiter i grisblod. Kanske skulle det gå bra för det mesta, men om det inte gör det så kan det göra det på ett vis som innebär en längre sjukhusvistelse. Varför ens chansa. Risken är alltså i kontakt med småsår, och då kanske bara lite grann i nagelbandet. Att stoppa i kroppsöppningar... säger väl sig själv. Men tänk på rysk roulette, det är ofarligt i 5/6 av fallen. Borde alltså för det mesta gå bra och kunna räknas som ofarligt;) Det handlar alltid att utesluta eller minimera riskerna så mycket det bara går. Så att ens överväga ett riskfyllt alternativ när det finns bra och billiga ersättningsalternativ är bara brist på respekt. Och om man ska utsätta någon så bör det vara en själv. /j

exposition är precis exposition på svenska. Kanske mest är ett fackutryck och inte så vanligt i dagligt tal. Annars förklarar de engelskans exposition med, framställning, genomgång, utställning, Men varför använda något annat ord när det redan finns och passar bra.

Ta en kik på de gamla rävarna i grekland.

Intercut är väl typiskt för sådant som telefonsamtal. Det innebär flera klipp fram och tillbaka mellan scener. Krockis när det gäller Insert, så skulle jag nog bara flytta kolonet. INSERT: Foto Insert innebär närbild för att förtydliga något eller visa något som är viktigt i en scen. Och jag skulle nog avråda från att använda det när det går att låta bli. I fall där det är nödvändigt kan vara att visa en set up inför någon scen senare som inte verkar solklart annars. Så att man vet att det är något att lägga märke till. Men som i fallet med fotot så går det utmärkt att skriva att någon tittar på det. Eller att det står ett foto någonstans. Om det står vad som är på fotot så är det underförstått att det är viktigt och därför ska en tagning genomföras så att fotot syns i bild. Flashback kan man skriva på flera olika sätt. INT - HUSVAGN - DAG - FLASHBACK... är bara ett exempel. /jon

Läste att LG var på gång med en brännare som hade en top brännings funktion för att bränna in grafik. Dock endast svart, inbränt eller inte inbränt.

Den amerikanska modellen kommer från?

Vet också att de kan fråga om vem som inspirerar... Svara inte fel, då får man nedlåtande svar. Exempel Ansökande -"Neil Gaiman" Intervjuare (nedlåtande) -"Det gör mina barn också." Så förbered dig på att ha svar på allt som du blir nedtryckt för. Vilket kan vara allt. /jon

INT = Interiör = Inomhus EXT = Exteriör = Utomhus (O.S) = Off Screen = Karaktären säger något utanför bild. (V.O) = Voice Over = Berättarröst. Fyller på med fler sen om ingen annan hinner före. /jon

Använd aldrig animaliska produkter! Ett litet sår och kontakt med grisblod kan skapa otäckheter utan dess like. Men gör som Sam Raimi i lågbudgetdagar. Karamellfärg, Sirap och vatten. Där har du bra filmblod. Reglerar tjockheten med mängden vatten. Den kan man gurgla, spotta, äta och stoppa i ögonen. Priset blir mycket lägre än filmblod som är en dyr produkt. En bild på mig med Sirapsblod för de som inte har sett den blandningen. /jon

En får gratulera.

Gorse håller jag med, stryker mitt. Hjärnsläpp)()()() /jon

Har inte läst manuset men lägger mig i "Vi ser" debatten. Anledningen enligt mig att man ska undvika "Vi ser" har dels med hollywood modellen att göra. Men hollywood har modellen av en anledning. Nämligen att man inte ska tappa flytet. Så när de läser "Vi ser" första gången kanske de ignorerar det (eller också inte). Men när det upprepas tänker de "amatör" och slänger det i papperskorgen. Att skriva "Vi ser" inbjuder till distans. Man upplever inte historien när man läser, man betraktar. Och den distansen kan få den som läser att anse att det inte går att relatera, för att det finns en distans. Och ju mer konkurrensen växer och ju fler manus som landar på skrivbordet åt lektören, desto viktigare är det att inte bete sig amatörmässigt, ifall det finns proffs som går att välja på. Manusförfattarens roll är inte att föreslå hitan och ditan hur regissören ska jobba, eller fotografen. Utan man ska leverera en historia som berör och att få någon att vilja producera den. Men låt säga att ett manus ska bli film, budgeten ligger på 20 miljoner. Vad tror ni de väljer för manus. För de som då väljer att följa de förslag till regler som finns brukar i regel ha kommit förbi sin "jag gör som jag vill"-fas och dessutom kunna hantverket. Många gånger hittar man också bättre historier bland dessa manus. Givetvis är en bra historia viktigare än alla formateringar, regler och stavfel. Men frågan är bara om någon orkar läsa färdigt för att upptäcka den bra historien. Ett exempel är en Svensk film som gjorde bra ifrån sig på bio (nämner inte vilken). En kille skrev ok historier men riktigt bra dialog. Han formaterade som en kratta. Innan de gjorde filmen plockade de in honom och utbildade honom hur man skriver manus, så de kunde få ett manus som gick att skicka till regissör osv... Så de som seriöst vill jobba med manus kommer förr eller senare få lov att lära sig hur det fungerar. Jag tror att om vissa lärde sig hantverket bättre så kanske deras manus skulle bli film. För det görs ju onekligen mycket skit. nog nu, jon

Jag har skrivit svar men den uppdaterar inte. Så ett till inlägg kanske råder bot på det.

Du kan väl skriva vad som försigår under förtexterna. Men jag skulle nog inte göra det, för det är inte manusförfattarens jobb. Ibland ens inte regissörens jobb då det finns speciella folk som enbart ordnar med förtexter. Och man borde då lita till kompetensen hos dessa människor. Men av det jag sett inom svensk film så är det i stort sett obefintligt att förtexterna verkligen utnyttjas för att etablera filmen. Här borde nog de flesta hålla med oavsett om de är för eller emot kommersiell film. Själv menar jag att man kan göra bra kommersiell film. För att nämna några exempel på vad jag anser är bra förtexter... Mission Impossible (kyle cooper gjorde förtexterna) House on haunted hill (1999) Ont om tid nu men det finns många mer. I sverige tycker jag bara ett fåtal har brytt sig om att göra något speciellt med förtexten och då gjort ett halvdant jobb. Visserligen har de exempel jag anger, en förtextbudget som antagligen är som två svenska långfilmer. Men det är just det, att i Sverige bryr sig ingen om det mycket nog för att faktiskt nyttja förtexterna fullt ut. I alla fall inte mycket nog för att avsätta budget som inte är töntigt liten. Aaaarghhh.... Vilket korståg det blev, Men summan av kardemumman. Om förtexterna är riktigt unika så kan de vara värda att ha med. Och lite etablerande helikopter shots under förtexterna anser jag nog inte vara speciellt unika... så nej. Skriv inte in förtexterna. Börja i handlingens centrum och slösa inte bort värdefullt utrymme som ska intressera läsaren. /jon ps. min personliga åsikt, självklart finns det säkert fantastiska förtexter i någon svensk film. Men förväxla inte bra med vacker bara. /jon igen

Det är väl som gorse säger 12 bilder/sek*2, dubbelexponering på varje position.

Skummade igenom lite snabbt och helt tokigt var det inte. Dock har du stavat fel på bruksanvisning, bytt ut n mot m. Min största synpunkt kretsar kring reklambladet, det är film du ska göra och inte visa en massa text. Korta ner och gör som reklambranschen, kort men brutalt effektivt. När han beställer produkten så skulle jag korta ner lite och göra det snabbare, för en mer komisk effekt och undvika väntan. När han trycker enter på datorn när han beställer så plingar det på dörren och det levereras. Marsvinen fyller ingen funktion utan verkar bara fylla ut och dra ner tempot. Detta är bara vad jag bedömde när jag skummade snabbt, men du är helt klart på rätt väg. + i kanten för hyfsad formatering. /j

Tja du, Manus som är bra får ofta bra respons när de landar på rätt skrivbord. Sen brukar dåliga eller sådana som innebär stora risker åka i papperskorgen. Och du har väl sett filmer som du anser sjuka och de har ju blivit gjorda... Du kan nog skriva tämligen sinnessjukt om det är en del av en historia där det är berättigat. Att inte skriva saker för sakernas skull utan att det som händer stödjer berättelsen. Små och små tips.. Tja läs manus är ett bra tips, då kommer du stöta på olika sätt att skriva och kanske hitta någon variant som passar dig. Kika också på manusskolan här på voodoofilm. Sen kan du nog låna någon bok på biblioteket också. Själva manuset skriver du i presens, och korrekt formaterat givetvis. Beskriv miljöer mer i början för att sätta stämning men när den sitter så är det dumt att fortsätta tjata om det. Ta det dock lugnt med beskrivningar, det måste flyta när man läser. Lufta också, inga stora textblock som löper sida upp och sida ner, går inte att läsa sådant manus. Karaktärer brukar få sig en beskrivning i början, lite hur gamla de är och hur de ser ut. Skriv inget som du inte kan visa på film, för det kan vara svårt att se. Folk skriver sådant ändå, och lösningarna som då måste till brukar bli riktigt usla. Annars så är ju karaktärerna sig själv, de har lite olika beteenden och de talar på olika vis. Har olika vokabulär. Du vet hur det är. Låt karaktärerna vara konsekventa så det inte hoppar i hur de uppför sig. Vad motiverar dem och det de gör, och vad gör det för att föra handlingen framåt? I övrigt är jag förespråkare av manus som skrivs för att suga in läsaren. Att undvika uttryck som får läsaren att distansiera sig från manuset. Exempelvis, Vi ser hur Lars sitter vid köksbordet. Det räcker gott med, Lars sitter vid köksbordet. Undvik alla tekniska förklaringar och termer, vad kameran gör och hur effekterna ser ut. Visst om du ska göra filmen själv så gör du precis hur du vill, men om du vill att någon annan ska läsa och ge feedback... då kan det vara bra att ha skrivit utan en massa saker som ofta just distansierar läsaren. Och det vill man inte. Sen när det gäller att stjäla... Vad vet jag. Folk på forumet verkar vara av alla de möjliga. Nybörjare, proffs, unga, gamla och lite annat löst. Och jag har inte hört talas om att något snott något från någon annan. Sådant brukar inte vara något problem, de som snor brukar sällan ha kvar några kompisar i längden och sorterar ut sig själva ganska bra. Men det finns inget nytt under solen som man brukar säga. Och så är det också faktiskt. /j

Kalaslänk, tack o bock.

Om du har något inflytande på musikskapandeprocessen så tycker jag du ska klippa ihop scenen, sen lägga musik som passar perfekt till scenen.

Någon som har någon länk till skolan ifråga? Min norska är ringrostig och jag orkar inte googla runt just nu. Men om ingen svarar så letar jag vidare en annan dag. /j

Men det finns ännu fler exempel på när det gjorts på ett mindre bra sätt. Varje gång du har gäspat i en film och tittat på klockan eller bara vandrat iväg med tankarna. Då är det inte bra nog. Alla har sitt recept på hur de skriver, men man måste hitta balansen i den historia man arbetar med. Och det finns ingen exakt lösning för vad som är det bäst. Men fyller man ut för utfyllnadens skull, så blir det lätt luftslott. /j

Jag har final draft 7 och där är det inga problem. Men om jag inte misstar mig så är movie magic ganska duktig på att importera fdr filer. Bättre än vice versa. Ingen lösning på problemet men kanske ett alternativ. /j

Orson Welles

Har pytteliten erfarenhet, Men i regel så behöver man riktigt många tagningar, inte på måfå utan att man planerar in i minsta detalj. För tvekar man på inspelning så hinner folk bli sura och griniga innan man fått hälften av de tagningar man behöver. Och mätta magar stödjer glada huvuden. Personligen uppskattar jag videos som har något intressant att visa, gärna en liten story. Vissa kan få mig att imponeras bara på det visuella men de tröttnar jag på snabbare. /j

Självklart ska du göra den bra. Men frågan är om du skrivit manuset på ett sätt som många gör misstag på, och det är att skriva mer skönlitterärt än i manusform. Det vill säga att det gör mer än att redogöra för vad som händer i presens. Men låt säga att du siktar på en långfilm så finns ett tankesätt att man bör ha drygt fyrtio scener. Dessa bör ligga på tre minuter vardera (i snitt). Det vill säga att du måste hela tiden resonera varför en scen ska vara längre än tre minuter, håller den osv... Om den är kortare vad fyller den då för funktion? Ska den vara kvar? Detta ska inte förväxlas med det tidiga kreativa arbetet utan att skriva ett bra manus utifrån en redan väl utvecklad idé. /j