Titanic - Symbolik om Händer

[jakethesnake]

jbergman, du har missförstått mig. Jag skriver också bildmanus, och när jag ritar en actionscen och kommer att tänka på osbågar, ritar jag självklart inte en ostbåge, utan jag väljer medvetet en bild som passar in... Men jag vill inte påstå att jag vet hur James Cameron arbetar för det, men det hör inte till saken.

 

Allt jag menar är att allt väljs inte medvetet. Det behöver inte finnas en baktanke och en djupare tanke med varenda rekvisita, scenval, kameravinkel eller ljussättning. Ibland så styr faktiskt slumpen och, tro det eller ej, det blir bra!

 

Det är så filmen utvecklas. Sen försöker akademiker klura ut varför och vad det betyder... eftersom de kan inte nöja sig med en så enkel svar som "det var slumpen eller budgeten som avgjorde".

[jbergman]

[citat=jakethesnake]jmalmsten, du har missförstått mig.[/citat]

Blanda inte ihop mig med den där jmalmsten. I synnerhet inte som vi jobbar med samma film... Det var jag som ljussatte dig hemma hos Melvin härom veckan.

 

[citat=jakethesnake]Allt jag menar är att allt väljs inte medvetet.[/citat]

Och jag menar väsentligen motsatsen. Grejen är att allt måste planeras i förväg. Om man vill ha rekvisita på plats så måste den införskaffas, och då måste någon fatta ett beslut om vad som skall finnas på platsen. När det är dags att filma ger inte regissören fotografen fria tyglar helt plötsligt.

 

Det är klart att man på plats kan få viss inspiration till hur vissa saker skall göras, men det handlar alltid i slutändan om ett medvetet val. Man kan inte bara ställa kameran någonstans utan att fundera över hur bilden kommer att funka tillsammans med resten av scenen och filmen.

 

En gång i tiden tänkte jag ungefär som du, men sedan regisserade jag. Och då insåg jag att jag faktiskt behövde fatta alla de där tusen besluten, och att inget av dem fattades av sig självt.

 

Äsch, jag upprepar mig. Vi få väl nöja oss med att vara oense tills vidare.

 

/Jakob

[vilcans]

[citat=Anna_Dea][citat=vilcans][citat=Anna_Dea]Att säga att regissera är vanligt jobb är ganska dumt. Alla regissörer har sina egna stilar och uppfattningar. Film är för männsikor, åt människor, av människor.[/citat]

 

Och vad gör det till att inte vara ett vanligt jobb? Din beskrivning skulle lika bra passa in på läkare, städare, programmerare, revisorer, snabbköpskassörer, lärare... Alla har sina egna stilar och uppfattningar, och deras jobb är för människor, åt människor, av människor.[/citat]

 

Skulle vara bra om du citerade allt med innan du säger något. [/citat]

 

Vad menar du med denna mening? Jag får inte grammatiken att gå ihop, så tyvärr förstår jag inte. Inget illa menat.

 

[citat=Anna_Dea]Du jobbar med männsikor när du gör film. Och det är främst för att andra människor ska kunna se vad du har åstadkommit. Du förmedlar känslor genom bildrutor.

 

Vad har städare med andra männsikro att göra? Du sopar rent här och där. Har inget med att jobba med människor. Likaså programmerare, revisor, snabbköpskassörer. [/citat]

 

"Vad har städare med andra männsikro att göra?" Vilken fråga... Tror du städare gör rent för sitt eget nöjes skull? Såklart de gör ett jobb åt andra människor.

 

Men nu blir det lite klarare:

 

[citat=Anna_Dea]Allt det är så hjälper man andra människor med det MATERIELA! Och jag sa att film handlar om människan. och med ditt svar så verkar det som allt handlar om det materiela.

 

Kom med ett bättre genomtänkt svar nästa gång, Tack.

[/citat]

 

Ja, dessa yrken hjälper mer med det materiella. En filmregissör hjälper väl mer med det själsliga. Gör det filmregissör till ett mindre "vanligt jobb"? Vanligt i betydelsen att inte så många har ett liknande jobb, och jobbar med det själsliga? Kanske det, men det kunde du ha varit tydligare med att du menade från början. Det lät först som om du menade att filmregissör på något sätt i grunden är väsensskilt från andra yrken. Och det tror jag inte alls. De flesta yrken är speciella på sitt sätt. Filmregissör är ett av dem.

[vilcans]

[citat=jbergman][citat=vilcans]Det som Anna_Dea kallar symbolik kanske vi ska kalla "tematik" istället, jag är ingen expert på terminologin, men i vilket fall...[/citat]

Nej, nu blir det förvirrande. Symbolik och tematik är helt skilda saker.

[/citat]

 

Jag var rädd för det... :-) Vet du den korrekta termen för detta?

 

D.v.s. vad har ögon för roll i Blade Runner? Pengar i RoboCop? Alice i Underlandet i Matrix? Och händer i Titanic? Det är någon form av återkommande referenser till något som inte nödvändigtvis har med den yttre handlingen att göra... Det finns säkert något ord för detta som någon i filmsammanhang mer akademiskt bevandrad kan berätta. Det vore intressant.

[jakethesnake]

[citat=jbergman][citat=jakethesnake]jmalmsten, du har missförstått mig.[/citat]

Blanda inte ihop mig med den där jmalmsten. I synnerhet inte som vi jobbar med samma film... Det var jag som ljussatte dig hemma hos Melvin härom veckan.

 

Okey, okey, förlåt...

 

[citat=jakethesnake]Allt jag menar är att allt väljs inte medvetet.[/citat]

Och jag menar väsentligen motsatsen. Grejen är att allt måste planeras i förväg. Om man vill ha rekvisita på plats så måste den införskaffas, och då måste någon fatta ett beslut om vad som skall finnas på platsen. När det är dags att filma ger inte regissören fotografen fria tyglar helt plötsligt.

 

Det är klart att man på plats kan få viss inspiration till hur vissa saker skall göras, men det handlar alltid i slutändan om ett medvetet val. Man kan inte bara ställa kameran någonstans utan att fundera över hur bilden kommer att funka tillsammans med resten av scenen och filmen.

 

En gång i tiden tänkte jag ungefär som du, men sedan regisserade jag. Och då insåg jag att jag faktiskt behövde fatta alla de där tusen besluten, och att inget av dem fattades av sig självt.

 

Äsch, jag upprepar mig. Vi få väl nöja oss med att vara oense tills vidare.

 

/Jakob[/citat]

 

jag ska bara förklara min filosofi en sista gång. Jag har också gjort filmer där jag tänkt ut allt in i det minsta. Sen när man kommer till scenen slår vädret om, lampor går sönder, skådissarna dyker inte upp, polisen kommer och griper ljudteknikern och blixten slår ner i kameran... Därför måste man kunna improvisera, man måste kunna göra spontana saker. Mina filmer blir bäst då i alla fall. För när jag sitter hemma och tänkter ut saker så kan jag aldrig komma på nått orginellt, utan jag tar en bit från den filmen, en replik som den personen sagt och allmänet småbitar från personer jag träffat, eller händeser som hänt mig i livet. Så tror jag det är med alla, även om ni gör det undermedvetet. det är just när man kopplar av det medvetna som unika ideér föds. Visst kommer mycket av det man gör undermedvetet att bli skitkasst, men efteråt får man medvetet sålla ut det som passar in i filmen.

[dreeze]

[citat=vilcans][citat=jbergman][citat=vilcans]Det som Anna_Dea kallar symbolik kanske vi ska kalla "tematik" istället, jag är ingen expert på terminologin, men i vilket fall...[/citat]

Nej, nu blir det förvirrande. Symbolik och tematik är helt skilda saker.

[/citat]

 

Jag var rädd för det... :-) Vet du den korrekta termen för detta?

 

D.v.s. vad har ögon för roll i Blade Runner? Pengar i RoboCop? Alice i Underlandet i Matrix? Och händer i Titanic? Det är någon form av återkommande referenser till något som inte nödvändigtvis har med den yttre handlingen att göra... Det finns säkert något ord för detta som någon i filmsammanhang mer akademiskt bevandrad kan berätta. Det vore intressant.[/citat]

 

Okej, nu kommer jag inte ihåg Blade Runner och RoboCop så bra, men jag skulle tro att dem är s.k. motifs (eh, motiv på svenska kanske? kursen jag läste använde engelsk litteratur) som regissören använder sig av som ett återkommande konstnärligt drag i filmen. Det kan ha en associativ värdeladdning men inte nödvändigtvis. Ögonen i Blade Runner kanske: är "the eyes are the window to the soul" och sen använder dem maskiner för att undersöka det. En sorts ironi, eftersom filmen ifrågasätter vart gränsen för liv går.

 

RoboCop och pengar kommer jag inte alls ihåg... korruption?

 

Däremot Matrix är ett bra exempel på där dem (över?)använder intertextualitet. The Matrix har intertextuella referenser till t.ex Alice i Underlandet, biblen och Baudrillards Simulations and Simulacra. Intertexter är samhällskopplade, vilket innebär att t.ex Battle Royale kan vara svår att förstå om man inte är insatt i hur det japanska samhället ser ut och hur deras skolsystem fungerar.

 

Förhoppningsvis har jag nått rätt i det här inlägget ;)

[jbergman]

[citat=vilcans]Jag var rädd för det... :-) Vet du den korrekta termen för detta?

 

D.v.s. vad har ögon för roll i Blade Runner? Pengar i RoboCop? Alice i Underlandet i Matrix? Och händer i Titanic? Det är någon form av återkommande referenser till något som inte nödvändigtvis har med den yttre handlingen att göra... Det finns säkert något ord för detta som någon i filmsammanhang mer akademiskt bevandrad kan berätta. Det vore intressant.[/citat]

 

Jag är inte akademiskt bevandrad inom film, men först bör konstateras att det du talar om, återkommande motiv, inte utesluter att det rör sig om symbolik. Men inte alla återkommande motiv är heller symboler.

 

Ett exempel på symbolik är ögonen i Blade Runner som är symboler för relationen mellan skapare och skapad, med skillnad på riktiga och artificiella ögon. Ögonsymboliken i Blade Runner är långt intressantare än t ex ögonsymboliken i Minority Report, där ögonen bara är en symbol för övervakning.

 

Jag vill inte att ni skall tro att min kritik av Anna_Deas text är en kritik av idén om symbolik i film. Allt jag ursprungligen menade var att texten i fråga inte på ett övertygande sätt lyckades bevisa att händerna var symboler för något annat.

 

Och för att förtydliga mig än mer - ej heller symbolik kräver något annat än vanligt jobb.

 

Sicken spretig tråd!

/Jakob

[qwertyunion]

ja det tycker jag dreeze!

 

men jake, Skulle det inte vara roligare att komma på den där originella , unika idén själv, efter mycket tänkande och skrivande, än att det undermedvetna råkar göra någonting som passar hur bra som helst. Nu pratar jag inte om resultatet av filmen, utan känslan för filmskaparen... en liten teori bara...

[lilla_farbrorn]

nu har jag inte läst hela tråden, har inte riktigt tid.

 

Tråkigt Anna Dea att du ska hoppa på mig direkt med bland annat att killar inte förstår sig på psykologi och kärlek osv - som att det är synd om mig. Bara för att jag inte håller med dig behöver du inte försvara dig i stil med att "synd att du är obegåvad och inte fattar, - många andra har faktiskt gillat min text".

 

Jag tror fortfarande att du har överanalyserat och att filmen i sig inte har någonting med händer att göra. Det kan vara ett tema, precis som en speciell ljussättning, speciella kameravinklar, alltså ett väldigt snävt stildrag.

 

"Jag tycker det är tråkigt att du inte vill se helheten i vad jag försöker säga med texten. inom filosofin så pratas det om att när två människors händer möts så binds deras själar."

 

Jaha? För det första handlar det inte om att jag "inte vill se helheten." Du försöker framställa mig som en konservativ sur gammal gubbe som vägrar se djupare än ytan på någonting, men självklart är jag medveten om att film oftast handlar om mer än det. Sen bara för att två personer håller i varandras händer så behöver inte det innebära att budskapet är att två personers själar ska bindas. Det känns dumt att ens försöka förklara, du måste ju förstå att händerna inte behöver vara ett så "djupt redskap". Händer kan vara händer, enbart för att gripa med.

 

Aja, jag vet inte riktigt om jag fick sagt det jag ville. Skrivit snabbt och är trött som fan.

[Mikael_hs]

orkade inte läsa igenom vad folk sagt eftersom jag är trött, men det var en ok "uppsats". Du säger egentligen inget om symboliken, utan berättar snarare när motivet "händer" uppstår, inte vad det skulle vilja förtälja (förutom det som är så sjukt uppenbart att orden filosofi + psykologi känns ovidkommande). Att de sett filmen över 100 ggr är ju helt sjukt, hur fan orkar du haha =) Att inget skulle vara omedvetet från manusförfattarens/regissörens sida Jbergman; det var en dum tanke... I övrigt håller jag med dig i det jag läste

[jbergman]

[citat=Mikael_hs]Att inget skulle vara omedvetet från manusförfattarens/regissörens sida Jbergman; det var en dum tanke...[/citat]

 

Du är välkommen att kritisera mina åsikter, men du får gärna utveckla din ståndpunkt lite mer. Debatten blir lite trist annars.

 

/Jakob

[Mikael_hs]

Orka... :)

Aja: Det mesta vi tänker är omedvetna tankar. Detta avspeglas också på våra handlingar, vad vi gör. Illusionen av kontroll är mer eller mindre stark hos oss alla... (beror också på vad man menar med kontroll).

Och är det inte omedvetet hos skaparen, så skapas kanske bilden pga omedvetna önskningar hos tittaren.

[jbergman]

[citat=Mikael_hs]Aja: Det mesta vi tänker är omedvetna tankar. Detta avspeglas också på våra handlingar, vad vi gör. Illusionen av kontroll är mer eller mindre stark hos oss alla... (beror också på vad man menar med kontroll).

Och är det inte omedvetet hos skaparen, så skapas kanske bilden pga omedvetna önskningar hos tittaren.[/citat]

 

Det där är knappast en förklaring. Och jag tycker inte att beskrivningen av omedvetna tankar är särskilt relevant heller. Jag påstår inte att undermedvetna tankar inte existerar; jag har själv tidigare i tråden sagt att jag märkt av det själv inte minst i mitt eget skrivande. Men efter revideringar och och diskussioner om manuset så uppenbaras det undermedvetna och blir medvetet. Jag snackar alltså om genomarbetade filmer, som Titanic (oavsett om man tycker att den är bra eller inte).

 

Att vi dagligen begår olika handlingar utan att alltid vara helt medveten om varför hör liksom inte hit.

 

Betraktaren har jag över huvud taget inte nämnt och tycker inte är relevant i sammanhanget. Det borde framgå av det jag skrivit tidigare.

 

/Jakob

[_nemo_]

Om man säger såhär då.

 

Jag håller med Jbergman om att i en genomarbetad film som t.ex Titanic så är allting som visas i bild medvetet gjort (till och med den digitala klockan).

 

De har medvetet lagt in händer när de nu lagt in händer, MEN kanske inte medvetet gjort det så att folk ska tro att det ligger djupare tankar än så bakom.

 

Alltså de har medvetet lagt in händerna, men omdevetet gjort så att folk som ser filmen 100 ggr nu tror att det har med själar och symbolik att göra.

 

Hoppas jag gör mig förstådd här.

[Anna_Dea]

[citat=jbergman][citat=Anna_Dea]Jag har redan sagt att när de möts med händerna så möts deras själar. Rose halva blir hel med hans halva.[/citat]

Är det här ett sätt att försöka säga att händerna symboliserar deras själar? Tja, det är bara ett problem med det resonemanget, och det är att det inte är giltigt i hela din uppsats. Vad har det att göra med t ex "a lucky hand of poker"? Och att fokusera analysen på vad som händer när händerna möts gör frågeställningen trivial. Om två personer tar varandra i händerna så är det ganska uppenbart vad som håller på att hända, eller hur?

 

Alltså, jag protesterar bara mot en enda sak i din uppsats, och det är att du påstår att det handlar om symbolik. Så det blir semantik av allt samman...[/citat]

 

Alltså det låter mycket som att du inte är så mycket för skildringar. Vad jag försöker säga med min uppsats är ju något vackert mellan Jack och Rose. och det försöker jag spegla just genom händer.

 

För många handlar poker om tur. Och för många skicklighet. På middagen berättar Jack att han lever sitt liv på slumpen. Slumpen och tur är nära besläktade. Därav referensen till "a lucky hand of poker" som i sin tur reflekterar Jacks personlighet.

 

[citat=jbergman][citat=Anna_Dea]Att säga att regissera är vanligt jobb är ganska dumt.[/citat]

Du vränger mina ord en smula, så låt mig förtydliga. Med "vanligt jobb" menar jag att man lägger ned tid och energi på det man sysslar med. Till skillnad från att förlita sig på magisk inspiration från Gud fader själv.[/citat]

 

Med vanligt jobb så tolkade jag som just ett vanligt jobb. t.ex snabbmatskassör osv.

 

Men nu förstår vi varandra iaf vad du menade.

 

 

[citat=lilla_farbrorn]Tråkigt Anna Dea att du ska hoppa på mig direkt med bland annat att killar inte förstår sig på psykologi och kärlek osv - som att det är synd om mig. Bara för att jag inte håller med dig behöver du inte försvara dig i stil med att "synd att du är obegåvad och inte fattar, - många andra har faktiskt gillat min text".

 

Jag tror fortfarande att du har överanalyserat och att filmen i sig inte har någonting med händer att göra. Det kan vara ett tema, precis som en speciell ljussättning, speciella kameravinklar, alltså ett väldigt snävt stildrag.[/citat]

 

Vart har JAG hoppat på dig med att du skulle vara obegåvad? och vart för den delen har jag skrivit att killar INTE kan förstå sig på psykologi och kärlek?

 

Och försvar är ganska vanligt. Det är en normal företelse hos människan. Det är klart jag kommer försvara min lilla baby om den blir attckerad.

 

eh, vart har jag sagt att själva grundläggande handlingen i Titanic cirkulerar runt händer? Vart jag propagerar för att det är just händerna som speglar Jack och Rose själar i just de nyckelhändelserna i filmen.

 

[citat=lilla_farbrorn]Jaha? För det första handlar det inte om att jag "inte vill se helheten." Du försöker framställa mig som en konservativ sur gammal gubbe som vägrar se djupare än ytan på någonting, men självklart är jag medveten om att film oftast handlar om mer än det. Sen bara för att två personer håller i varandras händer så behöver inte det innebära att budskapet är att två personers själar ska bindas. Det känns dumt att ens försöka förklara, du måste ju förstå att händerna inte behöver vara ett så "djupt redskap". Händer kan vara händer, enbart för att gripa med.

 

Aja, jag vet inte riktigt om jag fick sagt det jag ville. Skrivit snabbt och är trött som fan.[/citat]

 

Vad vill DU komma fram till? Du uttrycker inget som helst konkret som stöder din åsikt om min text? Du säger till mig att händer kan just bara vara händer.

 

Så du menar att man INTE kan uttrycka känslor genom bara med kroppsspåket? Kroppen kan uttryckla känslor av sig själv genom kontexdensitet. Jag tycker du får utveckla dina åsikter mer om vad du vill mena. Mitt råd är att du hyr ett par 1920-tals stum filmer, och sen se om det nu är att hålla hand är just bara hålla en hand.

 

 

Det var ett väldigt snack om det där med medvetande och omedvetande. Jag citerar en mäng text från en James Cameron intervju som rör just ämnet vi pratar om. Tolkningar är upp till var och en.

 

Allt är från Titanic: Illustrated Screenplay .

 

" I do whatever I can think of to convey the percussiveness of the cutting, or the suprise of the next piece of action. I wrote what I call the " ode to the ship, " the sequence there Titanic heads out to the sea. The captain sips his tea. Jack sees the dolphins. The engine room bustles. In reading it over. I didn´t realize there was a transition point where I was going into a musical/visual set piece without dialogue. In reading it. I felt like I was waiting for something to happen. And it already happened."

 

"It´s impossible to intellectually figure out a emotional and visceral response to a movie, until you´ve watched the movie. People call a screenplay a blueprint, but blueprints have to be followed almost exactly. A script is a proposal. It present certain ideas.

 

You go and film them with the actors who brings those ideas to life. The music, lightning, editing and the director all bring added dimensions. Some scenes don´t translates from page to scene as well as you hoped they would. Other scenes works better. see, audiences don´t think in scenes. They think in a continuosly dynamic and evolving force field of ideas and emotions. You have to make your editiorial decisions based on that understanding of how films work. If you don´t, you´ll make some colossul mistakes. I see a lot of films, my own best efforts included, that have mistakenly been cut using intellectual film aesthetics as the prime motivition."

[e93mw]

Jag tyckte att din text var fin, Anna. När jag läste den såg jag vad jag redan visste, men inte var medveten om. Fortsätt vara bra!

[_nemo_]

[citat=e93mw]Jag tyckte att din text var fin, Anna. När jag läste den såg jag vad jag redan visste, men inte var medveten om. Fortsätt vara bra![/citat]

 

Anna är ingen tjej och heter Andreas så sluta flörta ;) ;)

[Mikael_hs]

Jbergman du är dum

[jbergman]

[citat=Mikael_hs]Jbergman du är dum[/citat]

Jaha...

 

/Jakob

[TomStac]

Köper inte riktigt jbergmans påstående om att allt inom en filmproduktion (läs manus, regi och redigering) är medveten. Vi som mänskliga varelser gör det mesta omedvetet, och först i efterhand blir vi medvetna om våra handlingar (ofta någon halv sekund efteråt, ibland flera år efteråt). Att skriva manus är en så komplicerad process att det måste krypa in omedvetna aspekter i skrivandet, även om vi i vår enfald tror att vi gör allt medvetet. När jag själv har skrivit manus har jag skrivit något utifrån en viss avsikt men har i efterhand insett att den har haft ännu större implikationer; betydelsen har ökat i efterhand som ursprungligen inte var avsiktligt planerat. Vi skriver saker ofta för att vi tycker att det är bra, men inte alls sällan inser vi den fulla vidden först efteråt. Personligen, när jag har skrivit mitt långfilmsmanus har det varit en kreativ process i sig självt, där den ena scenen har givit upphov till en annan (något jag inte tänkte på innan jag påbörjade skrivandet). Vissa huvudpunkter har jag haft med från första början men mer än 70% har skapats under skrivandets gång. När saker och ting skapas spontant är det ofrånkomligt att det omedvetna är med i processen; det är ju det omedvetna som är det kreativa hos oss! Vi skriver ner det för att det verkar bra, men vi vet inte alltid fullt ut varför. Ibland kanske någon annan än vi själva kan urtolka våra egna skrifter bättre än oss själva?

[Usarpe89]

Jag tyckte uppsatsen var rolig att läsa och det är en kul utformad teori men jag tror inte heller på den. Jag är rätt säker på att man kan, som nemo lagt in ett exempel på, hitta liknande saker i väldigt många (om inte nästan alla) filmer. Även omman kanske använder händer händer som en del i symboliken kanske man inte ska överanalysera det.:)

 

Sedan tycker jag det var ganska löjligt att ta upp att 20 killar och 450 tjejer gillade den och sedan skriva att det inte har med saken att göra. Varför isf påpeka det? Jag har inga problem med att tro på att det är sant men jag måste också få fråga, vad förväntade du dig egentligen när du lägger upp den på lunar? Av egen erfarenhet skulle jag nog vilja påstå att det är en hemsida som drunknar i puttinutt fjortisar där tjejerna tycker att Titanic är världens gulligaste film (för att inte nämna hur otrooooooligt snygg Leonardo är!) och alla killar är så osäkra på sig själva att de inte vågar göra något annat än skratta åt den.

 

(Ta inte illa upp om du som läser det här använder lunar, det finns vettiga människor som använder det också! Jag drar verkligen inte alla som använder lunar över en kam.)

[vilcans]

Haha, klockren beskrivning Usarpe! Själv är jag såpas vuxen så att jag vågar erkänna att jag tyckte Titanic var bra och att jag blev rörd av historien.

[jbergman]

TomStac: Med risk för att bli kallad dum får jag säga åter igen att jag inte förnekar att man i skapandeprocessen släpper in många undermedvetna tankar. Men jag hävdar att i nästan alla fall blir dessa från början undermedvetna tankar medvetandegjorda med tiden. Och jag pratar inte om amatörfilm eller snabbproducerade b-filmer, utan om filmer som har tagit sin tid att göra. Som Titanic, för det var väl den filmen vi från början diskuterade?

 

För att jag skall ändra uppfattning krävs att jag får läsa intervjuer där manusförfattare och regissörer medger att de först efter att filmen var klar insett vad de höll på med. Ge mig länktips och vinn (en del av) diskussionen!

 

I övrigt, TomStac, så håller jag med dig angående din beskrivning av manusskrivandet, vilket jag dessutom nämnt redan tidigare i tråden. När jag skriver manus är det det undermedvetna som styr mycket av processen. Ett par manusmöten senare är det inte undermedvetet längre.

 

/Jakob

[Anna_Dea]

[citat=Usarpe89]Jag tyckte uppsatsen var rolig att läsa och det är en kul utformad teori men jag tror inte heller på den. Jag är rätt säker på att man kan, som nemo lagt in ett exempel på, hitta liknande saker i väldigt många (om inte nästan alla) filmer. Även omman kanske använder händer händer som en del i symboliken kanske man inte ska överanalysera det.:)[/citat]

 

Problemet ligger i just vad _nemo_ skrev så har det inget sammanband med något. Det är just händer han skriver om, och han drar en del referrenser. Men vad ska det igentligen spegla?

 

Jag ser inte varför man ska sluta analysera saker för att det kan bli "överanalyserat"? Jag ser själv att man ska göra det som känns bäst för en själv, och vad man tycker man utvecklas bäst av. Jag är ju sjukt intresserad av människan själv. Alla våra sinnen, över- och underjaget. hjärtat, själen.

 

Det handlar mycket för mig om att se mig själv. Arbeta med sig själv. Om jag ska göra film, och visa mänskliga situationer till en publik. Så måste jag nog själv förstå det. Hur annars kommer publiken att förstå det?

 

Det där med Titanic skulle symbolisera händer och livet är ju något som har växt fram hos mig som människa. Skulle inte jag läsa folosofi, psykologi, kolla extremt mycket på film, spela de Rollspel jag har spelat. Alla de upplevelser jag har haft i mitt i fråga. Så skulle jag aldrig ha sett ett sånt där samband. För kroppen avslöjar en sån massa saker om människan.

 

 

[citat=Usarpe89]Sedan tycker jag det var ganska löjligt att ta upp att 20 killar och 450 tjejer gillade den och sedan skriva att det inte har med saken att göra. Varför isf påpeka det? Jag har inga problem med att tro på att det är sant men jag måste också få fråga, vad förväntade du dig egentligen när du lägger upp den på lunar? Av egen erfarenhet skulle jag nog vilja påstå att det är en hemsida som drunknar i puttinutt fjortisar där tjejerna tycker att Titanic är världens gulligaste film (för att inte nämna hur otrooooooligt snygg Leonardo är!) och alla killar är så osäkra på sig själva att de inte vågar göra något annat än skratta åt den.

 

(Ta inte illa upp om du som läser det här använder lunar, det finns vettiga människor som använder det också! Jag drar verkligen inte alla som använder lunar över en kam.)[/citat]

 

Vad jag menade var att det existerar just en barriär mellan det feminima könet och det manliga. Och när jag sa att det inte hör till saken så menade jag att det inte det här ska urarta sig till en feministiskdebatt. För det tycker jag hör hemma på ungtval.se

 

Nu är det just så att i din ålder så kryllar det ju av en massa omogna människor. Det är inte förvånade att DU tycker Lunarstorm är en plats fyllda med fjortisar. Men nu är det ju så att medelåldern på Lunarstorm är 20 år. Majoriteten av dem är vettiga människor som söker kontakt. Inga vilda CS-busar som köper folköl, och som beteer sig odrägliga.

 

Jag la upp den främst för att få respons och tankar om den. Och responsen från kvinnorna varierade i åldern 20-45 år. Och de var ju knappast i intresset att Leo var med i filmen.

 

Det vanligaste med att killar ogillar filmen är att Just 1: Leonardi Dicaprio är med 2: Det är en spirituell kärleksfilm. Jag drar inte alla killar över det sträcket. Men killar är mer "omogna" än tjejer.

 

Det som drar kvinnor till titanic är just att de känner igen sig i Rose. Kvinnan är förtryckt och instängd i dagens samhälle. Visserligen har det blivit bättre. Jag ser det som att tjejer är känsligare i känslolivet. De ser sin trygghet i just Jack. Som spelas av Dicaprio briljant. De får sin trygghet i honom bara för att han inte har inga demoner efter sig. Rose´s problem kan hon inte se i honom så det kan slå tillbaks mot henne.

 

Öppen,fri och ärlig. Det är något av en "drömkille" enligt mig för tjejer. Bara ta exempel nummer 2 på favorit kille-i-film. Dagbokens Noah Calhoun.

 

Vart än jag vänder mig på ett forum där tjejer diskutterar sina drömkillar så nämns just de 2 hela tiden.

 

Nu är inte allt jag säger konkret sanning, mer än massa tolkningar från min sida.

 

Jbergman.

 

Jag postade ju en James Cameron intervju. Och det säger ju en ganska stor del hur han och de andra stora regissörerna jobbar. Men jag skriv samtidigt att man fick tolka den som man ville.

[jbergman]

[citat=Anna_Dea]Jag postade ju en James Cameron intervju. Och det säger ju en ganska stor del hur han och de andra stora regissörerna jobbar. Men jag skriv samtidigt att man fick tolka den som man ville.[/citat]

 

Tolka och tolka... Jag tycker att den stöder det jag säger ganska bra. Som Cameron säger: "You have to make your editiorial decisions based on that understanding of how films work. If you don't, you'll make some colossal mistakes." Hur kan man tolka det som att det inte handlar om medvetna val?

 

/Jakob