Simon W Postad 12 september 2007 Postad 12 september 2007 Ja, nu när spärrbulten lossats är det väl bara att kasta ut lite frågeställningar! Vad tror du på? Är du "utövande" religiös, eller endast privatreligiös? Kanske totalateist? Finns det en högre makt? Är religion skit, som bara förstör vår värld? Skulle världen se bättre ut utan religion? Skulle världen, mänskligheten existera utan religion? Är det människans intelligens som gör att "en högre makt" finns? Eller har det alltid funnits en högre makt? Skriv vad ni känner. Fritt fram! :) 0 Citera
policy Postad 12 september 2007 Postad 12 september 2007 Tror väl inte på så mycket, men tror ändå på något men vet inte ännu vad. Jag tror att när jag dör kommer jag att veta vad det var... Kort sagt så vill jag inte ens veta ännu:) Tror inte att det skulle spela ngn roll om det inte fanns religion, om folk vill kriga och liknande så hittar dom en orsak till det. Vare sig den står skrivet i en "helig" bok eller på skithus papper. Simon du ställde frågan så då tycker jag att du också ska svara på den;) eller ge din syn iaf=) 0 Citera
Swe__ Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 Alltså. Jag har aldrig sett meningen med att ägna sitt liv åt något som är så osäkert som religion. I mina ögon alltså. Religion är en oerhörd trygghet och därför kommer den aldrig försvinna. Samhället har ju här i sverige blivit allt mer segregerat, vilket är bra för utvecklingen i Sverige. Jag är agnostiker, kanske jag bör tillägga. Men saken är den att jag anser att alla ska välja för dem själva. Jag vill tro, med betoning på vill, att det ska finnas någonting efter döden, reinkarnation, himmelriket, spelar ingen roll. Tanken på att det inte finns någonting efter är ohållbar i mitt huvud. Förresten, en liten tanke: Vi(många iaf) betalar skatt till Svenska kyrkan. Om vi går ur svenska kyrkan och slutar betala, kan vi fortfarande gå till kyrkan och påstå oss vara kristna? Det kan man nog men lite snea blickar och undrande frågor får man nog räkna med. Men varför gjorde Martin Luther "revolt" mot det som idag är katolicismen? Jo, delvis för att man betalade för avlatsbrev och därmed var tvungen att betala för kontakt med gud. Jag ser dubbelmoral lång väg. 0 Citera
jmalmsten Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 jag brukar kalla mig själv för "polyteistisk ateist"... med andra ord,,, egentligen följer jag ingen enda alena religion utan istället så följer jag de bitar ur de religionerna jag tycker är vettiga... m.a.o. jag följer bara 9 av budorden exempelvis... skippar första...;) jag undviker att göra folk förbannade i onödan så gott jag kan helt enkelt. Dessutom så är det ju fascinerande att i princip alla religioner vill samma sak. flera av de största har för bövelen samma gud (gud, jahve, allah är ju en och samma entitet från början :S) och läser man in sig lite så är ju tillochmed satanismen inte så farlig heller... Hindu-/Budd-ismen... ja, är det så fel att vilja vara vän med alla?... Shintoismen? att det lever andar/gudar i det mesta låter ju väldigt spännande och folksagorna från dessa trakter är väldigt fascinerande... Tillochmed asa-tron (har det förresten bytts till iso-tro?... hehe... halvtaskigt fotograf-skämt:p) följer ju många svenska kristna när dom springer runt Frö's penis nedstucken i moder jords sköte... Och jag är inte så säker på att jag vill avskaffa den heller... även fasst jag är "konfirmerad kristen";)... och för att inte tala om hembygdens största turistmagnet... Storsjöodjuret... den måste ju få finnas till i våra sinnen... men den kopplas ju till en del av vår tro som inte har något med jesus på korset att göra... Som någon skrev så träffande: "Jag är för mångfald och mot enfald!" 0 Citera
beta75 Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 ... Hindu-/Budd-ismen... ja, är det så fel att vilja vara vän med alla?... ] Handlar inte Buddismen mer om att finna lycka? Det där med att vara snäll mot andra är bara en bieffekt av att vara lycklig, eller i harmoni... /KN 0 Citera
Podukshunz Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 jag brukar kalla mig själv för "polyteistisk ateist"... med andra ord,,, egentligen följer jag ingen enda alena religion utan istället så följer jag de bitar ur de religionerna jag tycker är vettiga... New Age? 0 Citera
jmalmsten Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 podukshunz... nja... new age har för mycket hokus pokus för min smak... så nej.. det är väldigt få saker i newage som jag finner någon större mening att lyssna till... Även om själva "religionsbuffé"-tänket är detsamma;) beta75 ... I stand corrected... 0 Citera
carbe Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 Att det finns någonting efter döden är väl mer troligt än att det finns någon gud, enligt mig. Dock tror jag inte att någonting av det är sant... 0 Citera
jernby film Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 Frågan behöver du ställa till dej själv, behöver jag tro på nånting. Om jag tror på nånting, är jag sinnessvag då? År 2007. Förr, låt säga 100 år sen, i sverige, trodde de flesta på Gud. Fanns ett hopp i detta när "skörden slog fel" Tavlorna på väggarna 100 år sen föreställde jesus eller kungen. Det var därför de inte kände igen främlingar, om det inte var kungen, jesus, närmast släkt eller grannar. Bra för fotografer att veta. I andra samhällen 2007 kan man ju alltid gå ut och skjuta nån i pausen, när man ber. /nils 0 Citera
jmalmsten Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 apropå döden... har tänkt lite på just döden... När hjärnan stannar så händer det ju inte så mycket mer på upplevelsefronten... Det måste ju betyda att man inte kan uppleva döden? utan man upplever allt fram till sista stunden... och på samma vis som man vid koma tycks stå stilla i sin upplevelsevärld så booorde ju sista känslan sitta kvar så länge som hjärnan är inaktiv... och om den är död... så är ju det i evighet... och om man då dör lyckligt... och det verkar ju många göra iochmed det där fenomenet att hjärnan ofta spasmar ur sig fridfulla hormoner vid döden... då bör ju den lyckan ligga kvar i evighet... Och vad är evig lycka? jo Himmelriket... Jag känner mig nu lite förvirrad... för jag har bevisat att himmelriket inte finns och därmed finns både himmel och nirvana samtidigt...o.0? "... But the babelfish is a dead giveaway! It proves you exist and therefore you don't!" "... "Huh, I didn't think of that." said god and promptly vanished in a puff of logic" Douglas adams... 0 Citera
wramneby Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 podukshunz... nja... new age har för mycket hokus pokus för min smak... så nej.. det är väldigt få saker i newage som jag finner någon större mening att lyssna till... Även om själva "religionsbuffé"-tänket är detsamma;) Men precis som problemet med just New Age så är det ju då du som skapar Gud, och inte Gud som skapar dig och på så vis så faller det ju. Ingen sanning, liksom. Eller missuppfattar jag dig helt, du tänker kanske bara kring "hur man bör leva sitt liv"-biten? Spännande grejor det här. 0 Citera
Tomtebo Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 Jag tror att vi lever i en simulation. Att vi är något någon har skapt (som gud tex fast ändå inte då) och de vi finns finns på ett litet chip. 0 Citera
Anhool Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 I believe in Jah maaaan! O RLY? Jag tror för övrigt inte på något. När jag dör så dör jag, inget kommer att hända. Känns bra så. 0 Citera
EvilElvis Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 O RLY? Jag tror för övrigt inte på något. När jag dör så dör jag, inget kommer att hända. Känns bra så. Nej, jag ljög. Jag tillber en pinne som jag hittat i Hummelmora, samt en sten som jag hittat på Gotland. Ibland offrar jag saker till dom. Det känns bra. 0 Citera
jernby film Postad 13 september 2007 Postad 13 september 2007 Handlar inte Buddismen mer om att finna lycka? Det där med att vara snäll mot andra är bara en bieffekt av att vara lycklig, eller i harmoni... /KN När jag var i Thailand fick ja ett gult snöre av en buddistmunk, att hänga runt handleden. Försvann i duschen. Men är himla snäll ändå ;) /nils 0 Citera
Tomtebo Postad 14 september 2007 Postad 14 september 2007 http://www.nickbostrom.com http://www.simulation-argument.com/simulation.html http://en.wikipedia.org/wiki/Simulated_reality#Platonic_simulation_theories läs och begrunda. sedan börjar man ju smått bli lite paranoid.. :P (detta länkar handlar om ifall vi lever i en dator simulation) 0 Citera
Pace Postad 14 september 2007 Postad 14 september 2007 Jag är ateist ända ut i fingertopparna och har svårt att förstå religion i allmänhet och monoteism samt fundamentalism i synnerhet. Däremot har jag all respekt för de som utövar religion. 0 Citera
kvällensdebatt Postad 14 september 2007 Postad 14 september 2007 att va ateist betyder väll att man inte håller sig till någon religion? För att inte trå på något.. de finns ju inte.. alla tror vi ju på något. Jag har som admin.. inget imott den som tror på religioner. Själv tror ajg på ödet.. Allt och alla. något om allt påvärkar våran värld.. och det går inte styra.. allt är förutsett.. 0 Citera
Simon W Postad 14 september 2007 Författare Postad 14 september 2007 Ja, det var ju jag som startade denna tråd, och nu ska jag också kortfattat redogöra för var jag står. :) Kort bakgrund: Jag kommer från en kristen famlilj (jag yngst). Pappa var präst (nu pensionerad), alla sjöng i körer, var engagerade. Jag var väl också med, men mest eftersom mina dåtida kompisar var med (föräldrar umgås ju gärna med likasinnade, och som bonus hamnar ens barn från början i goda kretsar). Jag följde med. Gick i kyrkan på söndagarna. Slumrade genom predikningarna. Blev besviken när det var nattvard, eftersom kyrkobesöket då skulle dra ut på tiden. Bibeln har jag knappt läst. Trodde nog inte på Gud så mycket på den tiden. Tro kändes för mig som om det handlade om ritualer, och att inte synda. Och det kan väl vara risken med att uppfostra ens barn i en tro - de tror inte, utan de härmar, låtsas, eftersom det är ”så det skall vara". Att tro var aldrig ett medvetet val. Anledningen till att man knäppte sina händer var helt fel. Men i och med att en god vän, som hade många polare som inte var kristna (som också jag lärde känna på ett djupare plan) dog i cancer 1993 ställdes allt på sin spets. Vad tror jag? Ja till att börja med kände jag en stor aversion mot många av de kristna, ”goda”, människor jag umgåtts med. Helt plötsligt förstod jag hur inskränkta och fördomsfulla många var (inte minst gentemot många av mina nyvunna vänner, som de i svepande ordalag dissade), och jag kände ett stort behov av att vidga min umgängeskrets, och i viss mån lämna det gamla. Samtidigt formades min tro, och detta är vad jag tror på: Ett högre väsen - ”Gud” - finns. De kristna (och jag, av gammal vana) kallar honom Gud. Muslimerna kallar honom Allah, Hinduerna har splittat honom till en massa olika gudar - Vishnu, Ganesha, mm. Alla religioner tillber samma högre väsen. Detta är min fulla övertygelse. En liknelse är huset som saknar tak. Folk strosar med sina religioner i olika rum, men alla tittar upp på samma himmel. Jag vet inte om jag tror på bibeln. Mycket fint står där, helt säkert, men också mycket knas - inte minst i gamla testamentet. Men nya testamentet ”tar ju tillbaka” en hel del av de hårda ordalag som sades i gamla. Mer sympatiskt. Men tror jag då på Jesus (som ju liksom är kärnan i nya testamentet). Fanns han? Ja, kanske. Om han fanns så tror jag att evangelisterna piffade upp sina evangelium till bredden med under och andra superhjältetricks för att förstärka budskapet. Tror jag han var guds son? Ingen aning. Kanske, kanske inte. Det spelar ingen roll vad jag tror. Han är den folk tror han är. Han levde ju för bövelen för 2000 år sedan, och hans person har ju liksom fått ett gigantiskt genomslag inom kristendomen. Så då spelar det väl ingen roll vem han egentligen var?… Jag tror dock på det budskap han förespråkade. Men det jag har svårast med inom kristendomen är att Jesus säger: ”Ingen kan komma till himlen utom genom mig”. I och med denna lilla formulering förlorar jag mycket respekt och tilltro till kristendomens idéer. Jag menar – får tex inte Dalai Lama komma till himlen? Är han dömd till helvetet? Är mina ickekristna, men grymt schyssta, polare dömda? Är alla judar – ”Guds eget folk” – dömda till helvetet? De tror ju inte på Jesus. Nej, knappast. Jag tror att jag kommer att få möta både buddhistmunkar och Jimi Hendrix när jag dör. Jag tror att alla som känner dragning till himlen under sin livstid dras dit när dom dör. Till den dimensionen, bortom tid och rum, Atman (eller var det Brahman?). … Oops. Sånt här kan jag tydligen skriva mycket om. Mer än jag tänkte... Men jag bryter här, för nu. :) 0 Citera
Christian van Caine Postad 15 september 2007 Postad 15 september 2007 att va ateist betyder väll att man inte håller sig till någon religion? För att inte trå på något.. de finns ju inte.. alla tror vi ju på något. I beg to differ. Jag är agnostiker. Jag tror inte på någon som helst gud, men jag hävdar inte heller att det absolut inte kan finnas någon, jag skiter högaktningslöst i hela konceptet :-) Det betyder per defenition att jag inte tror på något alls som har det minsta med religion att göra. ...inte mycket annat heller... Vidare betyder inte ateist att man inte är medlem av någon religion, det betyder att man lika övertygad om att det inte finns någon gud som religiösa är att det gör det. Man kan iof måhända fråga sig om inte exempelvis tron på sin egen förmåga eller spirit/ki är en form av tro, men för att kunna jämföra ki med det gudomliga krävs att man ser det som något upphöjt, något större än en själv, & det är enligt min spikfasta åsikt en ren självemotsägelse. Det finns bevisligen gott om jävlar som traskar omkring där man minst önskar, men om ens inre var ett upphöjt väsen, så skulle det betyda att alla är gudar. Om alla var gudar så skulle det, om än grymt underhållande, betyda att handlingen av tillbedjan & dyrkan skulle vara den mest egocentriska handling som existerar. Nu ska jag iof inte vara orättvis, man SKULLE ju givetvis kunna tillbe andra istället för sig själv, men dels så kan man fråga sig vad någon annans själ/livskraft/ki skulle kunna göra för en själv som inte ens egen skulle göra bättre (ki:et i sig gör inte mycket i den riktiga världen, den som bär det däremot kan uträtta en hel del), dels så är det faktiskt redan en vanlig förteelse idag som det är. Tänk valfri rock/pop-stjärna med dito koppel av kåta småflickor exempelvis... Det har nu varit mycket tjöt om ki från min del, & en inte helt omotiverad fråga då är: Om man inte tror på något religiöst alls, hur kan man då acceptera ki? Ki betraktas av många som något både magiskt & religiöst, men som jag ser det är det enbart en, om än mycket kraftfull, naturlig del av den säck av celler & electro-kemiska impulser som kallas kropp. Jag tror på psykets makt över sin egen individ, om än absolut inte i upphöjd form. Jag har all respekt för de troende, tron har hjälpt många att övervinna hårda kriser & svåra problem, tron kan även vara en tröst & något att stödja sig mot när man inte kan se sin egen väg ordentligt. Tyvärr kan jag dock inte känna något av det där själv & vägrar tro på ödet av ren principsak. Den väg vi vandrar hoppas jag seriöst vi får trampa upp själva eftersom den fria viljan annars är en bedräglig illusion & individen inte mycket annat än en blind marionett. Det är en aspekt jag verkligen gillar med de flesta religioner; deras respektive gudar brukar vilja att folk gör diverse saker, men det är upp till var & en om man vill genomföra det eller sätta sig emot. Koncekvenserna av ens handlande vid just sånna tillfällen är en annan sak, men då har man åtminstonde valet att göra som man vill, & av alla tusentals val man gör varje dag som påverkar hur framtiden kommer se ut är det knappast många av dom som är särskilt "devine" i vilket fall ;-) 0 Citera
Simon W Postad 15 september 2007 Författare Postad 15 september 2007 Lite OT. Det här med den fria viljan är intressant. Finns den, egentligen? Jag funderade för ett antal år sedan och, ja... Är fri vilja kanske bara är en illusion? Alla val vi gör beror på yttre omständigheter, aldrig på oss själva. Jag valde aldrig min fru - det bara blev hon, jag hade inget val (kanske inte så romantiskt... eller också väldigt romantiskt). Jag väljer inte att gilla den musik jag gillar - jag bara gillar den. Jag väljer inte att cykla till jobbet istället för att ta bilen - med den korta biten jag har är det ju direkt opraktiskt att ta bilen. Jag väljer inte att kika på Idol då och då - det är ju så förbannat underhållande, och då och då har jag tid och lust. Men det betyder inte att jag har en känsla av att vara ett litet tallbarr som hjälplöst förs fram av floden dit floden behagar föra mig. Och det betyder inte för fem öre att jag tror på ödet, att allt är förutbestämt. Jag kanske är ute och cyklar om det här. Det bara slog mig en dag. Och som sagt är det bara en teori, en tanke. Inget som jag helt och fullt tror på. 0 Citera
Pace Postad 15 september 2007 Postad 15 september 2007 Lite OT. Det här med den fria viljan är intressant. Finns den, egentligen? Jag funderade för ett antal år sedan och, ja... Är fri vilja kanske bara är en illusion? Alla val vi gör beror på yttre omständigheter, aldrig på oss själva. Jag valde aldrig min fru - det bara blev hon, jag hade inget val (kanske inte så romantiskt... eller också väldigt romantiskt). Jag väljer inte att gilla den musik jag gillar - jag bara gillar den. Jag väljer inte att cykla till jobbet istället för att ta bilen - med den korta biten jag har är det ju direkt opraktiskt att ta bilen. Jag väljer inte att kika på Idol då och då - det är ju så förbannat underhållande, och då och då har jag tid och lust. Men det betyder inte att jag har en känsla av att vara ett litet tallbarr som hjälplöst förs fram av floden dit floden behagar föra mig. Och det betyder inte för fem öre att jag tror på ödet, att allt är förutbestämt. Jag kanske är ute och cyklar om det här. Det bara slog mig en dag. Och som sagt är det bara en teori, en tanke. Inget som jag helt och fullt tror på. Att du byggt upp ditt liv på obevekliga rutiner innebär inte att det är ödet. Du är fri att begära skilsmässa, lyssna på annan musik eller cykla till jobbet. Att du sedan föredrar vissa saker har nog mer med personligheten och den aktuella situationen att göra. 0 Citera
carbe Postad 15 september 2007 Postad 15 september 2007 Inte för att vara tråkig, men var det verkligen tillåtet att diskutera religion enligt reglerna, Pace? 0 Citera
Recommended Posts
Delta i konversationen
Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.