DanielSjöström

Som jag nämnde i ett liknande forum så verkar det som Lynch ska distribuera filmen själv. Vad det innebär vad gäller visning i sverige så vet jag inte men jag tror nog att den kommer. Möjligen i november, december där omkring. Kan tänka mig att den visas på Stockholms filmfestival (pågår under november), där visar de ju en del filmer som inte har haft premiär än. Men det är bara att hålla tummarna!

Läste på nätet att Lynch ska distribuera filmen själv.

Inte en enda Lynch film! Blä. Blue Velvet borde vara med. Cronenberg var representerad av Flugan, känns sådär. Varför inte Videodrome? Inte heller fanns det någont verk av Michael Powell heller, t.ex. Svart Narcissus eller Peeping Tom. Nja det var en märklig lista.

Håller med nemo, angående Gökboet. Såg Da Vinci- koden igår. Den följde boken (som jag tycker var en skitspännande och intressant dikt) till punkt och pricka i stort sätt men ändå fanns inte känslan från boken med alls. Det var en massa svammel och snabba klipp som bara gjorde mig snurrig och trött. Har hört att de ska filma Änglar & demoner ( av samme författare som till Da Vinc-koden) oxå. Pust...det är fördömt att misslyckas. Nåja, man vet ju aldrig men vissa böcker ska inte filmas helt enkelt.

Förresten så måste jag tipsa om Riket, en dansk serie av Lars von Trier. Den utspelar sig i sjukhusmiljö och har den nu bortgångne Ernst-Hugo Järegård (i toppform) i en av huvudrollerna. Serien kom ungefär samtidigt som Rapport till himmelen och är sannolikt påverkad av Twin Peaks precis som jag tror att Malmros serier är. Riket är kul, skruvat, med övernaturliga inslag och spökstämning. Den påminner inte om något annat som i alla fall jag har sätt av von Trier. Jag har inte tagit mig igenom hela serien än men det har varit väldigt underhållande hittills. Den finns att köpa på DVD, säsong 1 (2 disc) separat från säsong 2 (2 disc). Totalt är det 8 avsnitt.

Du har inte skrivit något manus som går att kika på? Det är i alla fall en egen historia som kan bli kul!

Angelo Badalamenti är min no 1. Eftersom jag gillar Lynchs filmer är det ett självklart val då jag anser att Badalamentis musik står för hälften av filmernas helhetsintryck. Sen gillar jag Flats & Scruggs "Foggey Mountain Breakdown"- ledmotivet till Bonnie & Clyde, den är klockren. Ennio Morricone och speciellt hans "Harmonica" är en annan favorit. Howord Shore är oxå bra, han har ju förutom LOTR-trilogin även tonsatt många av Cronenbergs filmer. Sedan måste jag nämna soundtracket till Singles (som sändes på TV härom dan). Man är ju ett gammalt grunge-fan!;) Eller vad sägs om Alice In Chains, Pearl Jam, Mudhoney och Soundgarden...på med flanellskjortan och skippa frissan.;)

Vill bara tacka BasMartin oxå!

Bra sida!

Ja det kan ju vara smart faktiskt.

Nä jag är inte vegeterian men jag har aldrig ätit grishjärta eller något hjärta över huvudtaget. Jag hade faktiskt inte tänkt på att jag kunde skaffa ett riktigt hjärta utan hade planer på att konstruera ett. Låter ju ganska konstigt så här i efterhand får jag säga. Framför allt komplicerat!:) Det är ett bra förslag helt enkelt.

Kjell Bergkvist spelar alltid sig själv!:)

Lite makabert men okej:)

Om man vill visa ett hjärta täckt av blod, som antagligen kommer att synas i närbild, hur bör man gå tillväga för att "tillverka" ett hjärta som håller för en närbild?

Hallå! Jag har planer på att lägga in ljud på ett bultande hjärta i en film men problemet är att jag inte vet något bra tillvägagångssätt. Någon som har nåt förslag eller har erfarenhet av detta?

Är det någon som vet vad som sägs av dvärgen i Twin Peaks: Fire Walk With Me? Det är en scen ur en dröm, tror jag. Han säger nånting om en ring. Jag har filmen på dvd utan svensk text så det är nästan omöjligt att lista ut vad som sägs.

Jag säger bara "Driven", "Queen of the damned" och "Shocked". Driven (av Renny Harlin med Sylvester Stallone) har bland det sämsta skådespeleriet jag sett och jag orkade inte ens se klart den, likadant med "Queen.." (med Stuart Townesend) plus att den får en att fnissa av de överspelande rollinnehavarna. "Shocked" (med Jodie Foster och John Lithgow) är skumt, dåligt berättad. Känns nästan som en amatörfilm.

Jag var visserligen inte mer än 10 bast då men DET var väldigt läskig. Ni vet clownen med de fula tänderna som lurade barn med ballonger. Huvaligen. Han dök upp från ingenstans istort sätt, genom vattenrör och kloaker upp i handfatet etc. Blä va läskigt. Det är en film jag absolut ska visa för mina framtida ungar! (helst dan innan ett cirkusbesök) Tjejen med långt hår i The Ring var läbbig åxå. Men jag håller med om att det finns för många copy cats av såna "monster". Angående vad som är läskigast så tror jag att det oförutsägbara och det dolda är det som skrämmer mest och bäst. I alla fall på mig:).

Håller med! Jag tänkte åxå nämna scenen med stenarna, den är väldigt kul. Elefantmannen måste jag se om!:-) Det som jag först kommer att tänka på när det gäller favvosar är egentligen Dennis Hoppers entré i Blue Velvet, som Frank Booth. Han både får en att garva och skita på sig av obehag. Men vet inte var man har den mannen!

Jag minns att jag såg dessa, ialla fall bitvis, när det gick på tv. Kom inte ihåg ifall de var bra men jag såg Smala Sussie för inte så länge sen och den var också lite Twin Peaks-inspirerad fast långt ifrån lika bra. Är de två ovanstående i samma stil som Sussie?

Hmm...jag känner att jag måste se om TP nån gång för jag minns inte riktigt just den scenen i detalj men Bob är såklart oförglömlig! *rysningar* När Cooper blivit skjuten och bartendern kommer och går, kommer och går osv. Väldigt kul tyckte jag!:-)

Någon favvofilm eller favvoscen? (av Lynch föstås)

Ja att film är snyggare det håller jag såklart med om och sen är det ju upp till var och en ifall man vill använda film eller DV. Jag håller med om att diskussionen börjar bli utdragen så vi kan ju sluta fred här!:-) Jag kollade in din länk förresten, schysst!

Ja jag antar att det dröjer ett tag innan DV blir helt accepterat. Men jag förstår eran skepticism. :-)

Det som jag främst känner är att det kan inspirera andra att välja en enklare metod framför en "finare" yta. Det är ju klart att det ser fantastiskt ut på film men som filmare tycker jag att det känns mer spännande med DV. Som Lynch själv har sagt, så finns det egentligen inga gränser för vad du kan åstakomma med DV. Det tycker jag är tilltalande, håller du inte med? Desutom så är det ju både behändigare och billigare och det är nog så viktigt, för det ska ju inte komma i vägen för kreativiteten, eller hur?