Vilken typ av monster skräms

[jernby film]

Lite med hänvisning på tidigare svar på inlägg om vampyrtänder. Konflikt där någon tyckte man skulle använda löständer. Jag förespråkar digitala effekter för att göra personer till monster. Löständer blir inget annat än barnsligt dåligt. Bra på film kommer man långt med smink men jag tror det digitala har hunnit i kapp. Nosferatu är min favorit, den gamla svartvita filmen, inte bara för att det är en figur som heter duga, kanske mest för sminket från den tiden.

Vi vet ju hur Hollywoodrysare nu använder både smink och effekter.

 

Skulle vilja att ni svarar på hur ett monster/spöke ska se ut idag för att skrämmas. Skicka gärna bilder.

[jmalmsten]

gammla ordspråket från Alien håller än... syns det inte så inbillar vi oss mer... Jag tycker faktiskt att vi såg för mycket av monstret i första alien, och tvivlar starkt på att digitala monster har kommit ikapp.

 

Eller för att ta ett annat exempel... Jag såg Day after tomorrow på bio, de flesta digitala effekterna var riktigt bra... sen kom vargarna... och maken till sämre skapelser har jag sällan skådat. Jag blev mer övertygad av vargarna i Gabriel Knight 2: The Beast Within... och där byggdes det upp en jävla mystik kring vargarna innan dessa syntes alls (apropå Alien där...)... Efter att jag såg Dagen i övermorgon, så köpte jag lite spontant John Carpenters The Thing... och den varghunden var kuslig! Försök att hitta en hund med den psykotiska uppsynen... o.o Den hade den där uppsynen som sa med lugn röst "gör du inte som jag säger så sliter jag halsen av dig!"

 

Så jag röstar på praktiska monster som inte gör så mycket väsen av sig.

 

Vampyrer tycker jag i allmänhet är totalt verkningslösa och jag har inte sett en enda film som var i närheten av stämningsfullhet som En Vampyrs Bekännelse... Och det som får mig att tappa lusten mest är att alla vampyrer MÅSTE fräsa mot kameran... nä fy fan...

 

Men grisen som du visar anspelar förresten på en annan närv än just skrämsel, och då menar jag istället Freakish-närven... den där känslan av att vara fascinerad och att vara skrämd och att vilja spy på samma gång... som det där klippet som cirkulerade med freakish baby... Eller del 1 i 3 extremes med kroppkakorna... (ryser)

 

Sen har vi ju Blair Witch, men där hanterades det i min mening så dåligt att jag under halva filmen ville bara säga "men för ***te sluta skrik!!!" jag blev mer irriterad på skådespelarnas irrationella beteende än koncentrerad på vad som fanns där ute i skogen. Det Okända kommer i samma kategori, För alla som jag pratat med så var det nästan ofattbart att man skulle vara så rädd för en grillad kyckling. Och istället för att vilja säga åt dom att hålla käft så ville jag bara veta varför dom hade alla lampor tända när dom försökte gömma sig för monstren... dom två filmerna faller pladask för att jag tänkte mer på annat än att vara rädd...

 

Också kan vi väl alla säga att småflickor med svart långt hår börjar bli lite väl uttjatat eller?

 

Det var några av mina tankar...

[jernby film]

jmalmsten-tack för ett läsvärt svar.

 

Vampyr-nej, småflickor med svart långt hår-nej, o.s.v

Ska här berätta varför jag vänder mej till er om bilden på en ny ond människa. Ondska kan naturligtsvis framställas genom personligheternas uppträdande på film. I mitt fall vill jag ha ondskan som figur kontrast till vanliga människan.

Jobbar med en film just nu, kört fast, beroende på att jag inte lyckats få fram denna figur efter trixande i ae och photoshop. Filmen är till 60% inspelad i Storkyrkan i Stockholm, miljön runt omkring samt ondskans bostad.

-Präst i djävulskåpa-

En "dr Jekyl mr Hyde" där naturligtsvis smink kan göras men som jag tycker ska göras med digitala effekter av olika slag. Filmen som blir ca 45min kommer att bli en modern rysare med politiskt eftertryck. När man trixar med bilder är det lätt hänt att allt tyckas hamna i komik.

/nils

[_nemo_]

Riktiga grejer slår dataeffekter varje dag. Att någon skulle göra vampyrtänder i datorn är ju bara dumt, håller med jbergman där till 100%. Dataeffekter tycker jag att man bara ska använda när man absolut inte kan skapa en scen på något annat sätt.

 

Slagen i Sagan om ringen skulle vara mycket snyggare om man verkligen hade 200 000 statister istället för datagjorda gubbar, trollen skulle vara snyggare om man hade verkliga troll etc. Men nu var det ju i stort sett omöjligt att få tag på så många statister och några troll finns det inte på riktigt. Gollum är extremt snygg gjord, men hade fortfarande varit mycket bättre om de använt sig av en akrobatisk, spinkig, sminkad och skicklig skådis.

 

"En amerikansk varulv i London" har mycket snyggare varulvar en dess uppföljare "En amerikansk varulv i Paris".

 

Jag har säkert 1000 exempel till.

 

Jag tycker alltid man ska försöka göra allting under inspelningen istället för att satsa på effekter i efterarbetet, SPECIELLT i amatörfilmer.

Kan du säga en enda sak som skulle vara snyggare datagjort än den riktiga varan?

[jernby film]

Jag vet att effekterna blir bättre och detta är ingen amatörfilm. Tror inte sagan om ringen-figurerna passar, möjligtvis Gollum. Men han var bättre i boken, om ni förstår vad jag menar.

Nemo-kör med "riktiga grejer" som du säger, så fortsätter jag med att söka efter mitt monster.

/nils

[Lasse_laser]

Den riktiga skrämseln kommer väl mer från det vi inte kan se.

Den halvt nedsläckta korridoren där personen i fråga vet att nån är, och såna saker.

 

Saker som hoppar fram, ser fula ut och skräms ger ju en lite mer kortvarig skrämsel.

[_nemo_]

Jag vet att effekterna blir bättre och detta är ingen amatörfilm. Tror inte sagan om ringen-figurerna passar, möjligtvis Gollum. Men han var bättre i boken, om ni förstår vad jag menar.

Nemo-kör med "riktiga grejer" som du säger, så fortsätter jag med att söka efter mitt monster.

/nils

 

Förstod inte riktig vad du menade där, men jag antar att du inte ville ha en diskussion om vad som är bäst, real vs cgi, utan mer ville ha en bild på vad vi tycker är ett äckligt monster. Så här är en länk till ett riktigt skrämmande väsen.

 

http://x1f.xanga.com/53bb7a320843241368468/b28158335.jpg

[jernby film]

Lasse laser-Det är ju viktigt naturligtvis, kanske viktigaste, men det har gått så långt i min film att jag måste ha ett ansikte i utbyte hos en präst. Dr Jekyl Mr Hyde.

Saker som hoppar fram som du säger, spökhuset på Gröna Lund, får det inte bli. Bilden som jag har infogat är efter trixande klart igenkänd som en viss kvinnlig figur i Muppet show. Så kan det gå. En sak jag gillar på inspelningsplatsen är speglar. Klurigt att göra men klart effektrikt.

 

Nemo-Är bilden som du visade ungefär den situation som Lasse laser talade om? Intelligent i så fall.

 

Ska slutföra min film även om det kan ta stopp ibland. Slutsats: mitt monster ska inte beskrivas i sin helhet på bild. I fantasin går det ju inte, helt och hållet, utan i skumma drag på bild? Kanske i speglar?

 

Tack för era tänkvärda svar.

 

/nils

[jernby film]

Lasse laser och nemo

Att skapa känslan av att vara iaktagen är bra inlägg från er båda. Men den känslan fordrar ett "vad är det" hos den som ser filmen, eller hur ? Finns en fransk film från 1964 som heter Fantomen på Louvren där endast Fantomen visades en gång. Jag tro det blir så, alltså mindre digitala effekter, men mera känslan under hela filmen. Den iaktagande måste på något sett visas någon gång. Effekterna runt detta har med inventarier mm på inspelningsplatsen att göra. Beprövad teknik. Har fått mej en tankeställare av er. Jag får gå ut på stan och leta efter en figur som vill fotograferas. Känner ni till någon ?

/nils

[Stefan_holst]

Mina barn hade en diskussion om monster, de kom fram till att monster ar något som inte finns. Om det funnits så vore det ett djur. Ett hungrigt lejon är nog mycket skrämmande att möta på en savann men vi väljer att inte kalla det monster.

Enligt min definition kan monster se ut som vad som helst det kan vara en utomjording, en haj eller Antony Hopkins.

Det som skrämmer är när man inte har någon kontroll. Det ska vara publiken som inte ska ha någon kontroll. Det är de som ska bli rädda. De får gärna veta att det finns ett monster i garderoben. Det de inte kan kontrollera är, att hejda den sympatiska personen som är på väg in i garderoben. Det som möjligen kan öka ångesten hos en publik är vetskap om man utsätts för detta monster så drabbas man på ett onaturligt sätt.

Man kan också angripa de i publiken som har fobier. Hissar, ormar, insekter och spindlar är utmärk för att en del i publiken ska blunda.

Det jag vill säga är att man enligt mig inte kan misslyckas med utseendet på ett monster bara storyn är bra.

[Pace]

Flyttas från Digitala effekter och compositing.

 

[citat=Stefan_holst]Det som skrämmer är när man inte har någon kontroll.[/citat]

 

Det håller jag med om. Speciellt okända saker och det övernaturliga ser jag som riktigt bra grundpelare för en bra skräckis. Att se ett monster springa omkring och rycka människor i stycken är möjligtvis skrämmande för stunden, men riktig skräck byggs upp av berättelser om händelsen i stället.

 

Det okända är alltid mer otäckt än det kända (då saknar man referensramar och som Stefan säger så saknar man kontroll).

[_nemo_]

Nemo-Är bilden som du visade ungefär den situation som Lasse laser talade om? Intelligent i så fall.

 

Visst var det =) Hade redan tryckt på skriv svar och letade efter en bild innan Lasse skrev sitt svar.....

[gorse]

Jag har envisats förut med att monster eller egentligen vilken karaktär som helst är bra läskig om man har presenterat denne som läskig på ett skickligt sätt. Som man planterar får man skörda, heter det ju (eller hur var det nu?). Hannibal Lecter har inte mycket smink i ansiktet, men det är en av de läskigaste figurer jag vet. Föresten är han ju mest läskig när han inte är i bild. Har ni tänkt på att varje gång Hannibal är i närheten i filmen, så hörs ett motorljud? Efter ett tag är det läskigt bara motorljudet hörs.

[jernby film]

Nemo- Lasse laser beskriver känslan och du skickar bilden. SAMTIDIGT ? Övernaturligt fenomen eller ni sitter på samma plats ?

 

Stefan Holst-om du läser inläggen så är det inte spöken i garderoben hos dina barn det gäller. Denna person finns mitt ibland oss. Värre, eller hur ? Snarare Antony Hopkins som du skrev.

Har genom dessa inlägg från er kommit fram att göra min film med minimum av specialeffekter. Mera från inspelningsplatsen med exteriör, interiör, speglar mm. Ljus och kameraåkningar.

Likväl saknar jag bilden på denna person, även för en sekund.

 

/nils

[TheBrotherOfLight]

Generellt sett så tycker jag inte moster är läskiga på film, vare sig det rör sig om varulvar, zombies, flickor med långt svart hår... Vad jag tycker är läskigt är när monstret eller skrämseleffekten är malplacerad.

 

Ta en zombiefilm. Du kan se hur mycket zombisar som helst utan att tycka att de är läskiga. Men, tänk dig om du skulle se ett drama, och så kommer EN zombie utan förvarning. Jag kan nästan lova att man skulle tycka den enskilda zombien är läskigare än alla zombisar i den ovannämnda zombiefilmen. I ett drama så byggs en mer realistisk stämning upp, så om det kommer en zombie eller liknande så blir man nog mer rädd, eftersom att man lättare kan identifiera sig med kulisserna. Om du går och ser en zombiefilm så förväntar du ju dig en massa zombies och dåliga skådespelare. Då blir man inte rädd när den första zombien kommer, man tänker i stället "Äntligen, har bara suttit här och väntat i tio jävla minuter."

 

Silent Hill är förmodligen det snuskigaste tevespelet jag lirat, men jag har aldrig blivit så rädd som när spökena till de jag dödat kom gåendes emot mig i floden i Metal Gear Solid 3. Det du inte förväntar dig tror i alla fall jag är hemskare än det man väntar på ska inträffa.

[Fredderov]

Skräcken ligger helt i uppbyggnaden + mystik. En scen i Psycho är ett bra exempel ;)

[_nemo_]

Nemo- Lasse laser beskriver känslan och du skickar bilden. SAMTIDIGT ? Övernaturligt fenomen eller ni sitter på samma plats ?

 

Vart vill du komma???

[jernby film]

Att båda hade samma TÄNK naturligtsvis, den ena med bild, den andra skriftligt. Exakt samtidigt. Vad trodde du ?

[_nemo_]

Nemo-Är bilden som du visade ungefär den situation som Lasse laser talade om? Intelligent i så fall.

Nemo- Lasse laser beskriver känslan och du skickar bilden. SAMTIDIGT ? Övernaturligt fenomen eller ni sitter på samma plats ?

 

Du verkade antyda något annat.

Tycker inte alls att det är speciellt konstigt att två stycken som håller på med film tycker lika i hur det är bäst att gestalta ett skrämmande väsen i en skräckfilm, tror nog att de flesta håller med om detta tillvägagångssätt.....

 

Har genom dessa inlägg från er kommit fram att göra min film med minimum av specialeffekter. Mera från inspelningsplatsen med exteriör, interiör, speglar mm. Ljus och kameraåkningar.

Likväl saknar jag bilden på denna person, även för en sekund.

 

Speglar är en bra idé, där kan du få fram mycket spänning. Ljuset som sagt också väldigt viktigt. Jag tycker också att man ska få se iaf en bit av monstret fram mot slutet av filmen och inte utelämna det helt. Grishuvudet funkar bra. Tänker på Spirited Away och Curage den hariga lilla hunden, de äckliga grisarna i dessa verk tycker iaf jag är riktigt obehagliga. Men satsa då på en snyggt gjord mask istället för att göra en dataanimering.

[Lasse_laser]

Men om du kör med att monstret bara syns för en sekund kan du ju lägga den sekunden i slutet, och köra med överraskningsmomentet.

Monstret kanske ser ut som ett helt vanligt oskyldigt barn, eller nåt sånt.

[e93mw]

Men om du kör med att monstret bara syns för en sekund kan du ju lägga den sekunden i slutet, och köra med överraskningsmomentet.

Precis. Typ som i "Besökarna".

[jernby film]

Lasse laser och nemo

ni är inne på känslan av att vara iaktagen. Bra.Ursäkta om jag använder er som "bollplank" i inläggen. I tidigare inlägg hänvisade jag till en fransk film från 60-talet "Fantomen på Louvren" som enbart visade fantomen ett kort ögonblick, ca 3sekunder, 15min in på filmen. Denna figur var så speciell att det höll tittaren i skräck filmen ut. Känslan av att vara iaktagen av en sådan figur gör filmen.

Finns även en senare film med fruktansvärd känsla. Genialt gjord med övertäckta skyltdockor i ett rum med en person. Vet ni någonting om denna film ? Jag har sett den, men vet inte var jag kan se den igen.

[Stefan_holst]

Stefan Holst-om du läser inläggen så är det inte spöken i garderoben hos dina barn det gäller. Denna person finns mitt ibland oss. Värre, eller hur ? Snarare Antony Hopkins som du skrev.

/nils

 

Jo jag har läst! Ville bara i allmänhet beskriva vad som skrämmer, enl mig. Det är ju som många här skriver att det inte är utseéndet utan känslan som fömedlas som skrämmer. Du får lycka till med din film :)

[jernby film]

Tack

som du ser bollar jag detta fram och tillbaka, jag avbryter inspelningar, påbörjar nya, hela tiden. Brukar bli bra sen man har kört fast flera gånger.

/nils

[Tandalf]

Skulle vilja att ni svarar på hur ett monster/spöke ska se ut idag för att skrämmas.

 

Hmm, jag kan ju ta något exempel jag skulle kunna tänka mig på bioduken.

 

En kille/tjej som står i ett badrum och tvättar ansiktet, han/hon har en spegel framför sig. Först är det ingenting i spegeln och när han/hon tittar upp igen står något där helt plötsligt. Det skulle då också sitta fint med en blixt när han/hon tittar i spegeln igen.

Sen när han/hon vänder sig om så står det igentligen ingenting där.

 

Ett annat exempel som är ganska likt detta är att killen/tjejen först går och tvättar sig och sedan ser publiken hur ett "monster" reser sig upp ur ett badkar. Killen/tjejen ser inte detta förs en han/hon har vänt sig om och då är det försent.

Om det är huvudkaraktären som är i badrummet och tvättar sig så skulle det kanske vara bra om det bara vore en dröm.

 

Själv tycker jag det är lite tröttsamt med spöken som i The ring och The Grudge det känns lite tjötigt. Man borde försöka komma på nått nytt. :)