gorse

Hm, säger du det? Om du vill bygga billigt är min bildsamling här. http://www.ida.liu.se/~gse/kamera/ med början från DSC00174.JPG och framåt. De innan, är ett lite misslyckat försök till bom-konstruktion. Vi lite hastiga rörelser gungade kameran.... Wmv-filen är testbild. Billigt som tusan är det, och kan lätt finansieras med veckopeng eller föräldrafilmstöd. Men inte så fältmässig kanske. Om man skall lasta reglarna måste man ha mycket fler hjul som fördelar lasten gämt eller bygga upp under rälsen så det inte blir glipor mot underlaget. Om man vill bygga med metal så tror jag att Martin har bättre förutsättningar (och lite mer produktionsmässiga krav). Som kommentar till Martin föresten, är att det låter inte så länge vagnen får åka själv på rälsen och hjulen är nya och underlaget är stabilt. Det blir som modelljärnväg. Antingen lägger man rälsen stadigt, eller så lägger man den mjukt så är det tyst. Skruvar man fast märklinrälsen på en spånskiva låter det som tåget.

Ja, det var ju underförstått. Det var ju det jag menade. Jag har just Pigge Werkelins bok nyköpt i hyllan, därav jag råkade nämna tsunamin. Det är redan på den här punkten jag tycker de flesta amatörmanus misslyckas direkt. Jag tyckte jag har gjort ett avgörande genombrott bara genom att i förväg tänka ut en enkel, rak och tydlig konflikt där jag har en början, en mitt och ett slut någolunda färdigtänkt innan jag ens satt fingrarna på tangentbordet. Men, på vägen hem läste jag i min bok om premiss, och då upptänkte jag att jag vet inte vad som är premissen i min berättelse ens en gång. Nu när jag försöker tänka ut den, så blir det krystat. Jag får börja om (igen). Jag har hoppat direkt hit. Jag tyckte det dög. Nu vet jag vet inte. Tänk, här slår du huvudet på spiken. Jag lyckades skissa fram början, mitten och slutet utan att egentligen definiera en enda karaktär. Under tiden, fick de heta protagonisten och antagonsten. Men så ändrade jag mig och antagonisten fick bli "firman" medan den ursprungliga figuren skulle kunna bli hjälten, medan min protagonist fortfarande skulle kunna vara huvudperson. Om det nu blir så har jag inte bestämt mig för. För att inte få ett virrvarr av massa figurer där karaktärerna flyter in i varandra kände jag att det var dags att definiera persongalleriet. Men här har jag misslyckats. Enklast verkar det om huvudfiguren får bli både hjälte och protagonist. Men då blir det kanske lite mycket mall som är så kul att klaga på. Jag ser i forumet att många gör någon sorts rollspelsregler för karaktärerna för att de skall bete sig på ett visst sätt. Kanske det funkar, men jag tror att persongalleriet är för svagt om det skall behövas. Kanske har jag fel, kanske har jag rätt. Om det finns nått svar på det är kanske inte så noga. Det var länge sen jag såg den, men om jag erinrar mig rätt handlar ju inte filmen om några flygattacker. Det hade ju lika gärna kunnat vara "Estonia", "titanic" eller en "gentleman och en officer". Det är en romansfilm. Lite offtopic, men jag retar mig på att samlevnadsmänniskor rekomenderar "5½ vecka" som erotisk film. De har ju inte fattat vad den filmen handlar om, om dominans. Det är inte erotik. Samma visa om tex Pulp Fiction. Många hakar upp sig på vad de babblar om, medan det som är viktigt är just att de babblar (skit). Det har du alldeles rätt i. Japp, den gillar jag. Casablanka likaså. I gökboet får man huvudpersonens karaktär beskrivet i princip en enda mening, när läkaren läser upp journalen vid inskrivningen. Nån film om 9/11 blir det aktion redan i anslaget, men det var ju inte det som var konflikten visade det sig sen. När konflikten var presenterad blev det ju rena sömnpillret. Vad hette den filmen? Med nicolas cage. Jag uppskattar det mycket. Skulle du vilja läsa mitt utkast och sy ihop mina luckor? Jag misstänker att en del har jag nog fått till på ren intuition, men det vore roligt om jag fick namn på det jag saknar. Det är 3½ sidor styckeindelad text med dubbelt radavstånd mellan stycken och underrubriker. Det duger inte för allmäns beskådan ännu. (jag är visst också trött. Nu har jag rättat inlägget tre ggr pga stavfel, meningsbyggnadsfel och glömda quote-märken.) Nu regigerar jag ytterligare en gång i alla fall. Jag hakade nu upp mig på vem skall vara narrator. I många filmer verkar dialogsskribenten vara narrator då han lägger in förklarande dialoger för att man skall fatta filmen. ??

Det som händer i åtvidaberg är knappast något samtalsämne för polisens radiokomunikation. Men skvallerkärringarna som brukar handla i kiosken har säkert mycket spännande att berätta. Var det så konstigt?

Aha. Att göra en tsunami-film är rätt värdelöst för det blir ingen större dramatik mer än att massa folk dör just när vattnet sköljer över människorna. Ingen dramatik allt i det, det bara händer (mao en episk berättelse, vilket säkert kan bli en bra film det med, men inget drama). Men, om berättelsen handlar om hur huvudpersonen letar efter sina anhöriga som försvann så är det drama? Jag får nog läsa en bok i alla fall. Och däremet har jag ytterligare en bortförklaring till varför jag aldrig får nått färdigt. Om huvudpersonen vill nått i början? Ja, han måste ju nappa på historien av en eller annan anledning. Hur tidigt kan man sätta upp förutsättningen för filmen? Kan man skapa konflikten redan i anslaget? Det skulle väl i så fall vara nyskapande om det har något egenvärde. Jag tror INTE nyskapande har nått egentligt egenvärde eller mått på kvalite. Däremot skall det nog finnas framåtrörelse i varenda minut. Det behåller intresset och i dagens mediabrus är det ännu viktigare. Med mer än 100 kanaler är det kanalbyte som gäller vid minsta tristess.

Beror nog på var man bor. I åtvidaberg kan nog en polisradio stå på veckovis utan minsta pip. Då är det nog hetare nyhetsförmedling i Stallkiosken.

Det här med att plöja in mycke' pengar är ingen garanti att det blir bra. Att plöja in mycket pengar och fakstiskt få det att bra är en prestation. Att plöja in pengar i projekt, få det bra och sen till och med få en ekonomisk vinning är en helt annan sak. Är det inte det som Martin försöker säga om filmen? Påminner om Norrköpings IF. Mycket pengar men spelar fortfarande i Superettan. Samma som Åtvidaberg, men vi får nog läsa tabellen uppoch ner i fortsättningen med.

Mmmm. Om huvudrollsinnehavaren avstår att agera blir det ingen film. Jag fattade det som att med drivande karaktär så tvingar man huvudrollsinnehavaren att agera. Huvudrollsinnehavaren kan lungt rulla tummarna ända till första vändpunkten och kan faktiskt backa ur hela berättelsen ända tills point of no return. När vi talar om dramaturgiska modeller så är det lätt att för sina inre ögon se Bruce Willis kämpande mot några storskurkar som hotar spränga hela skiten i luften. DET är scablonfilm det. Men vem är antagonsit, protagonst etc i Svensson, Svensson eller Pistvakt? Jodå, modellen funkar nog även där. Men jag är inte kompetent att berätta om det. Därför jag skapade den här tråden. Vad bra. Så är min story jag skriver på nu, en "firma" som utser en person att göra nått. Men armagedon,titanic och andra katastroffilmer? Jag är inte lika övertygad, men jag ifrågasätter inte vad du säger. Kan man inte kasta in en annan figur även om det är en situation som faktiskt är antagonisten? Men gör det figuren till antagonist? Vem skall vara antagonist i filmatiseringen av Tsunamikatatrofen? Regeringsmedlemmar? Tusen tack för ditt inlägg. Det klarnade inte riktigt men jag fick lite att fundera över. Ni andra som ifrågasätter dramaturgin, mja, jag som aldrig lyckas skapa något manus har svårt att vara nyskapande om jag inte ens klarar av att vara "gammalskapande". Eller rättare sagt, det är imponerande lätt att vara nyskapande. Det går av sig självt utan minsta ansträngning, men bra blir det INTE. Edit: Jag glömde. Pulp fiction är väl inte så annolunda än annan film? Den avviker från bruce willis-hollywood-våld men inte särskillt från den dramaturgiska modellen. Man måste inte berätta i kronologisk ordning.

Jag skall gå till biblioteket och se om jag kan återhitta nån bok. På internet verkjar det vara lite virrigt och det finns gott om tyckare. Simon och Java är nog den som är spåret närmast, men jag vet inte om jag orkar läsa en hel bok i ämnet. Det jag inte gillar är folk som hittar på egna namn på karakärerna och när jag sen försöker tolka det så stämmer det inte. Jag har läst "antagonist" och "protagonist", men så skriver folk på internet "den drivande goda personen" och "huvudkaraktären". Blä. Vem är vem? Jag har alltid trodd att antagonisten är den drivande karaktären? Min första gissning hittills är (vilket verkar helt galet?) och har säkert fel namn: Huvudkaraktären, hjälten. Är den som utvecklas och försöker uppnå något. Kan vara protagonisten men behöver inte vara det. Protagonisten är den utvecklande karaktären. Kan vara hjälten, men behöver inte vara det. Om han inte är hjälten vete f*n vad han gör i filmen? Den goda drivande karaktären. (???). Utvecklas inte, men manar på hjälten. Kan vara "chefen" i polisfilmen. Antagonisten är protagonistens motståndare. Är den drivande karaktären och ofta orsaken till konflikten. Behöver inte vara en person utan kan vara en naturkatastrof eller ett kollektiv ("firman"). Närmaste relationen ger en fördjupning av huvudkaraktären. Likaren är den som reagerar "normalt" i filmen, tex den skiträdda tjejen i alla skräckfilmer. (tex Lambert i Alien) Normalen är den som upprätthåller ordning och reda filmen, har sensmoral. Liknande roll som likaren. Skuggroller och biroller förstärker huvudkaraktären och de andra karaktärerna men jag har inte riktigt fattat hur. Nåja, ett klassigt exempel på hur man använder rollerna: En man i ljusa kläder kommer in i scenen, ser en gullig hund och böjer sig ner och klappar den. Han försvinner hur scenen. Nästa man som kommer in i scenen är mörkt klädd. Han ser hunden, blir arg och ursinnigt sparkar hunden till döds, innan han försvinner ut ur scenen. Ett litet barn kommer in i scenen och klappar gråtande den döda hunden. har någon bättre förslag är jag ett idel öra.

Dator1.mp3 har ett pip. Om man upprepar den och kombinerar den med ljud från printer03.mp3 får man nog ett fränt ljud som kanske inte blir exakt lika, men påminner om nån sorts teleprintermojäng. Mashine och lottohjulen piper och knattrar också.

Tack för sidan. Det duger utmärkt tillsvidare, även om jag tycker det låter lite ofullständigt och hemsnickrat. Jag är inte så pretantiös i detta miniprojekt som ändå inte skall bli något. Jag är mest nyfiken vad det kan leda till, att i princip bara skriva av skolboken och se vad det blir. Vad googlade du på? Edit: Föresten, att jag frågar är att jag har kanske grundstommen i en berättelse och det börjar bli dags att rollsätta berättelsen. Men jag vill inte bara stoppa in massa folk bara för att befolka berättelsen. Det skall vara så få gubbar som möjligt, men att bara ha en protagonist och en antagonist blir lite tunt tänker jag. Jag har inte riktigt koll på drivande roll, vem som skall utvecklas osv. Därför vill jag bara skriva av en mall-definition. Klart med andra ord.

Det tänkte jag inte på, att man kanske redan mutat in rättigheterna men aldrig nyttjar dem. Där ser man hur viktigt det är att skriva i vilkoren att om det inte blir en film inom tex fem år efter man sålt sitt manus så skall rättigheterna återfalla till upphovsmannen. Annars går det inte att sälja manuset till någon annan.

Min enda bidrag till tips är: Köp NYA hjul. Begagnade låter som tåget.

Jovars, det vet jag. Men det räcker med en skola och jag behöver nog inte allihop. Jag pysslar lite med ett meta-ämne skilt från filmandet och skriver superschablon helt efter mall för att se hur det blir. Jag började med ett tomt papper, skrivit en Logline i tre meningar. Därefter skrev jag Akt ett, akt två resp tre. Därimellan skriver jag anslag, presentation, första vändpunkt etc. Sen fyller jag i min berättelse därimellan. Ser rätt lovande ut och går ganska snabbt om man bara lagt upp mallen ordentligt från början. Om man lägger ut rollerna innan man hittar på berättelsen och prickar in vändpunkter i förväg verkar berättelsen blir väldigt tydlig från början och skapandet tar ruskig fart utan att man går vilse i dialogerna. Det verkar som berättelsen går ihop utan att man behöver skriva om nånting. Jag kommer inte ihåg vad de olika karaktärna kallas, men jag behöver nog en likare, en normal och några figurer till. Hjälten är diskvalificerad tycker jag, då det kan vara antingen antagonist eller protagonisten. Huvudpersonen behöver inte ens vara nån av dem. Men det går jag inte på nu, utan försöker lära mig nått.

I händelse att mitt inlägg var otydligt, var det beslagtagandet av kameran som är det intressanta, inte stadsministern. Om vakterna behandlas illa av strix eller inte är inte heller det intressanta utan om vakterna kommer att komma undan med att ta kameran.

Det är uppenbart att man skall hålla redan på sina anteckningar om man till äventyr skulle skriva upp något. När jag läst i bok eller på voodoos filmskola hur filmande skall gå till så har jag läst om Antagisten och protagonisten. Och å skall man ha hjälpkaraktärer som likare och andra figurer för att bära berättelsen framåt. Och nu behöver jag denna sammanställning av karaktärer och mina anteckningar är spårlöst borta så jag kommer inte håg var jag läst det. Någon som har en länk till någon sida på voodoofilm, internet eller orkar knappa in listan på karaktärer och kortförklaring av karaktären så skulle jag blir så glad jag studsar. Boktitlar behöver jag inte för jag har redan läst ämnet en gång, men glömt hela rasket. Visst tusan fanns det en sån sida i filmskolan här på forumet?

Varför? Rättigheterna finns ju kvar hos familjen och Astrid Lindgrens barn förvaltar arvet väl. De vägrade tex rätt nyligen att stryka ordet "neger" ur pippi (med all rätt tycker jag).

Är det anslaget? Jag tycker det är för mycket dialog även om det inte är något fel på dialogen. Jag tror man kan få lite mer drama om man stryker alla dialoger, kör lite fotograferande som du redan beskrivit och sen öppnar med "ta av dig tröjan". Då bygger man upp stämningen. Vips är scenen fem minuter istället för 30 sekunder och blir ändå mycket tätare. Motivet till flickans drömmar och fotografens tveksamma avsikter blir mycket tydligare. Man kan nog till och med tona av i samma ögonblick som flickan drar tröjan över huvudet och byta scen. Du är på rätt spår även om en enstaka scen är svår att bedömma lösryckt ur sitt sammanhang. Sen kanske förtexten kan komma efter scenen innan man går på med nästa scen, så man förstärker innebörden. När man nyss sett fotograferandet får texten mening.

Måste det vara aluminium? Annars tänkte jag föreslå gammaldags bilreflektorer, typ från en amazon. Jag tror de fortfarande säljs på biltema. Annars kanske stora ficklampor har liknande reflektorer?

Robert Aschbers Strix television är i blåsväder genom att spruta vatten på stadsministern inför ett teveprogram som heter "ballar av stål". Vad som kom lite i skymundan var ett annat påhitt som fick lite uppmärksamhet i radions program ett nu på morgonen. I sann mediaanda sa man att Strix fejkade ett butiksrån, men strax framgick att man lurade butiksvakterna att man snattat något i butiken och sprang sin väg. Man hade tydligen varuhusets samarbete på något sätt, vilket kommer jag inte ihåg, men vakterna var i alla fall inte informerade (så klart). Vakterna satte efter rymlingarna och man filmade hela rasket. Någon på varuhuset surnade till riktigt ordentligt och vakterna belagtog kamera och tejpen. Nu hotar vaktchefen att polisanmäla tilltaget med att lura vakterna, antagligen stärka av säpos polisanmälan om attentat mot statschef. Men om man blandar sig in i blåsväder så gäller det att inte spotta snus i motvind. Att beslagta kameran är egenmäktigt förfarande och jag skulle bli överaskad om inte vaktchefens utspel slår rakt tillbaka mot vakterna.

Du är på rätt spår, men bara nästan. Det är 70 år efter upphovsmannens bortgång. Sen är upphovsrätten utgången. Är det flera upphovsmänn skall alla varit döda i 70 år. Det är bara kartor som det är 70 år punkt.

Jag tror inte deinterlace hjälper. Jag skulle öppna bilderna i photoshop och byta mode/reducera färgerna till NTSC-colors. Sen skulle jag köra lite (guasian?) blurr på bilderna så att inga horisontala linjer är smalare än två-tre linjer. Då kommer bilderna att se rätt dåliga ut i datorn, men blir grejt på teven. I lärde jag mig på detta forum att man skall inte ha "Optimize stills" premiere elements heller.

Google hittade en bittorrent-site sist jag letade. Var den var kommer jag inte ihåg, men du hittar den säkert själv snabbare än jag. Edit: http://www.publicdomaintorrents.com/ och http://www.legaltorrents.com/index.htm

Det gäller allt, även film. Man kan inte förnya upphovsrätten. Däremot kan varumärken förnyas. Vikipedia säger att Murnaus Nosferatu är kulturellt allmängods. Då borde Sunrise också vara det, men å andra sidan finns den inte på internetarchive så då är frågan om ALLA upphovsmän är tillräckligt döda?

Detta är ingen attack mot någon, men BenJM har sina problem och de är högst verkliga för honom så som han upplever dem. Och det är synnerligen besvärande för BenJM, i alla fall tillräckligt mycket för att bemöda sig att skriva om det här på forumet. Om Bens uppfattning om problemen överensstämmer med socialens uppfattning om situationen råder inte minsta tvekan om. Jag kan förstå Emmas reaktion och jag delar den delvis, men det hjälper inte BenJM ett enda dugg som redan innan är misstänksam mot de som gör intrång i hans liv. Detta är egentligen fråga mellan BenJM och hans motpart men hur kan man förhandla med någon man defenetivt inte litar på? Om jag får sticka in mitt bidrag: Socialen vill egentligen inte någon illa. Benjamin, du skulle behöva diskutera ditt missnöje med någon på skolan eller socialen, med någon som kan ta sig tid att lyssna dig. När de har lyssnat på dig, måste du också ta dig tid att lyssna på dem. Finns det NÅGON som du känner du skulle kunna lita på?

Nej, det går naturligtvis inte. Och har man inte spritt nya hjul låter det verkligen som tåget kommer när man åker med rälsen. Men utan last så går det OK för mina ändamål. Jag kastar ändå ljudet i alla fall för mitt ljud blir ändå skit. Men, det var inte träribborna och el-rören jag skrev inlägget om, utan min tanke var om man kan konstrurera så att tillverkningen går att göra billigare. Appråpå skateboardhjul; På 70-talet var hjulen mjuka som suddgummin och var tysta till och med när man åkte över plattor. Var har de hjulen tagit vägen?