gorse

Jag skulle tro att det är jag som missförstod (utan dess like). Jag trodde det var en manick som ett musikintrument. Så; Det är en stor kula fastskruvad i kameran? Så lägger man kameran med kulan i skålen? Med denna konstruktion kan man lätt rikta kameran i vilken riktning man vill? Hi-hat=hög hatt, det borde jag ju fattat på en gång. I bland känner man sig dum. Nästan lika dum som när jag trodde en död katt verkligen var en katt som dött. :-) Nåja, nu skall jag låta tråden få fokus på din räls som det skall.

Varför skall det vara handtag på en liten kamera? Min kamera väger bara några 100 gram. Det är nästan så den kommer bort i fickan.

Hm, ligger hi-hatten med bulan uppåt? Och så skruvar man kameran i hålet? Klurigt. Jag hade en kameraskruv med skruvtving för analog stillbildskamera. Min semesterkamera väger så lite, så jag skruvade fast den i kameran. Med skruvtvingen kunde jag fästa kameran på praktiskt taget vad som helst. Till och med en vanlig rullbräda. Att konstruera saker kan gå åt två håll. Antingen har man fallenhet för det och prylarna faller samman som ett pussel. Då brukar det bli färdigt. Elller så gör man om i all oändlighet. Jag ligger väl nånstans därimellan. Ett trick är att faktiskt sluta och nöja sig med saken om den funkar, även om man säkert kan göra ännu bättre. Att bygga enkelt är ett annat trick att få saker att faktiskt fungera. Min pinne med bottenvikt för kameran hamnade i vedpannan. Jag är åter på ett simpelt kvastskaft med tyngdlyftningsvikt. I princip två delar och en skruv. Fungerar även om det inte är perfekt. Jag har ju förmånen att kunna bygga saker utan deadline. Det är värdefullt. Denna CamTram ser riktigt komplicerad ut på bilden. Med så mycket smådelar är det inte konstigt den kostar en förmögenhet. Med dina bilder som förlaga blev jag lite frestad att prova om det går att göra en vedbodversion av mina eviga takreglar och rullbrädeshjul, men jag tror jag står över det tillsvidare. Men tänk om man kunde köpa stora brickor och sätta dem innanför hjulen som fläns och sen två hyvlade reglar som räls. Billigt i alla fall. Knappt fyra spänn metern. Hursom helst. Jag fick en idé tack vare dig. http://www.clasohlson.se/Product/Product.aspx?id=388379 http://woodmagazine.com/wood/story.jhtml?storyid=/templatedata/wood/story/data/434.xml Ni kan ju fundera vad jag skall ha den till. :-) Tänk hjul på länk 2.

Jag vet inte om du hängde med, men jag spekulerade i att du skulle filma med dvkameran gå så nära ögat att ögat fyllde hela bilden. I det ögonblicket byter du kamera och tar en digital kamera, håller den så nära att ögat fyller hela bilden. I min premiere elements kan man flytta stillbilden så att ögats possition matchar föregående klipp, i position. Jag skulle tro att om man gör en mjus transision så lär fusket inte synas så mycket. Sen zoomar du stillbilden tills pupillen fyller hela bilden.

Billigt och bra är sällan sängkamrater, men skapligt är enchip Sony Semesterkamera, tycker jag. Har automatisk stabilisering, easy mode, ogrynigt svagljuskänslighet och DV-band-format. Så lätt att köra att till och med min fru filmar obehindrat utan att bry sig om mer än rec-knappen. Och ändå blir det inte dåligt (med semesterfilmstandard räknat) Pris bra under 4000. En del så billigt att de kostar typ 2700 spänn men då saknas mic-in och dv-in. Men å andra sidan är den inbygda micken inte så dålig man kan tro.

Jag tror att skriva "snygg" duger rätt bra i det här sammanhanget. Skriver man brunett så halverar man ca hälften av kandidaterna som skall vara skådespelare. Men kanske läppstift, rätta kläder, kammad och välklippt etc duger som beskrivning. Motsatsen skulle vara oklippt, okammad osv. Man måste inte följa råden. Förhoppningsvis är det nått som man kommer man fram till. Jag tänkte inte riktigt tidspress i den bemärkelsen att klockan räknar ner och man ser minutvisaren närma sig noll. Jga tänkte mig en tidspress precis som tunnelbanan att man vet inte när tiden är ute. Om de beställt hämtmat vet man inte när den är klar, inte ens vad som är beställt eller om det ens är beställt nått. Glass, kinamat eller bara trött i fötterna. Tror du det? Jag föreställde mig på nått sätt killen reser sig från bänken, sträcker sig fram mot barnvagnen som nyss var utanför bild och tjejen som också nyss var utanför bild avslutar pysslandet i vagnen och de går hand i hand. När man hoppar tillbaka till sittande position på bänken skulle handen på handtaget vara i exakt samma possition, men nu stöder han boken i upp stående position. Eller nått i den stilen. Eller scenbyte hur de sitter i en buss, hållande barnvagnen och hoppet tillbaka blir sömlöst med killens possition exakt samma, men nu på bänken. Som han transformeras tillbaka till bänken utan att byta läge. Fast om det är bra, vet jag inte.

Du har en grym fördel på ett annat plan också, som är kanske lätt att glömma i sammanhanget. Du filmar. Du vet vad du behöver och hur det skall funka. Det kan knappast jag och mina bräder göra anspråk på. Men om man skall bygga saker, så skall man också tycka att konstruktioner och ingenjörskonst är roligt. Det tycker jag. Annars är det inte stor ide. Själv renoverar jag ett hus. Det är dyrt och blir ungeför som du beskriver. Men jag tycker det är grymt kul. Bräder är billigt och blixtsnabbt för prototyping och något annat kommer det aldrig bli för min del. Några få hundralappar totalt. När det inte funkar kommer bräderna i sämsta fall till mycket nytta i pannrummet. Men jag har haft roligt under tiden. Jag skulle bli mycket förvånad om jag skulle se Martin Munthe bära runt på mina bräder :-) Däremot tror jag allvarligt att bräderna kan komma till nytta för den som finnansierar sin film med veckopengar och som vett att vara försiktig. Den dan jag till äventyrs skall göra en film som skulle gå att visa offentligt, den dag skulle jag inte tveka ett ögonblick att köpa en Martin-räls. Folkvagnens pris kanske också skall täcka viss utveclingskostnad också? Att köpa prototyper blir sällan bra. Hur funkar denna hi hat-grej föresten? Min kompis skall slänga sitt trumsett och jag tänkte ta hem den för att trumma på fotbollsmatcherna. PS: Videon på hemsidan fick inte plats i den reserverade ytan i min browser. Man ser bara vänstra halvan och Play again-texten skyms till hälften på höger sida.

Låter som du tänkt på allt. Man skall inte krånga till det. Du gör nog redan alla saker jag tror är bra, dvs finns det nått i katalogen som passar så använder man det. Även tid är pengar och kan man köpa en färdig skruv som passar direkt är det bra. (Fast "skruv" var bara ett exempel). Det skall bli väldigt spännande att se hur det går. Jag tror återigen att det kan bli en riktigt bra succe. Jag har svårt att se att går att tillverka något själv som varken är billigare eller bättre.

Självklart. Jag fattade inte riktigt hur sidohjulen skulle låsa fast vagnen, men det har du säkert redan klurat ut. En metafråga: Din kontakt som hjälper dig med konstruktion och tillverkning, har de ett stort materialföråd och bra kontaktnät till underleverantörer? Det är inte så lätt att hitta grejer så där. Nu hade jag kanske inte byggvaruhus i huvudet, men jag kommer ihåg när jag praktiserade på Thorsmans i Nyköping när jag gick på gymnaiset. De tillverkade tex plastprofiler för elinstallationer och sen kommer jag inte ihåg om det var samma ställe, men jag praktiserade också där de gjorde aluminiumprofiler av alla möjliga sorter. Mycket special och en del standardmått. Min fundering var om det gick att använda meterlängder av standarddelar ur tillverkarens produktkatalog. Men är hjulspåren specialfrästa är det klart att kostar på extra. Jag erindrar mig att de kunde customtillverka profiler om bara upplagan var stor nog. Exempel på kund är Sentec stereoförstärkare i byggsats, gavlarna är gjorda av dem. På Thorsmans hade de mycket olika rälser i deras fabrik där backar och robotar åkte omkring. Dessa grejor finns förståss inte på byggvaruhusen. Men nu verkar du redan hittat det du behöver och det är ju lysande. För er andra som hemsnickrar, jag googlade och godtycklig sida träffade tex på http://www.edstrand.se/ som säljer diverse profiler. Jag tror det svåraste om inte arbetar inom tex industrin att veta vad som finns och var man hittar det. Det var lite dit jag ville komma, om man kan spara en spänn på att man slipper svetsa tex en vinkel på en skruv så blir 100 bitar hundra spänn billigare. Kan man pressa priset på tex en grej genom att förenkla tillverkning kan vinsten återinvesteras tex bättre skruvar och fästen. Nu tänker jag industustriproduktion, inte takreglar av trä. Kan man tex hitta en industruskruv som kan passa i hålet på fotodetaljen? Kan man sätta handtag på skruven operatören skall dra åt utan att behöva använda verktyg? Jag tycker det ser skitspännande ut, och om det kan bli så billigt som du säger tror jag det kan bli en försäljningssucce utan dess like.

När man ser det på film så är det med stort aha-aa. Jag tycker det ser ut som en helt genialisk konstruktion. En fyrkantsprofil är ju en riktigt listig lösning. Meterpris och inga delar att montera på fabriken. :-) Hur träs de ihop? Ett innerrör som passar precis eller "plattjärn" som bultas på undersidan? Det är en grej jag inte riktigt fattar? Det ser ut som det är fläns på hjulen, eller hur? Är det stödhjul på sidorna om skenan? Om man har fläns på hjulen borde inte stödhjulen behövas? På 3d-modellen, är inte det hjulet hitåt till höger i bilden monterat bakfram? För det är väl så att den avsvarvade kanten skall löpa på kanten av skenan? Nästa fundering: Om fyrkantsprofilen är ihålig kan jag misstänka resonansljud. Om det blir så, borde en I-balk som ligger ner bli minst lika bra. Då kör hjulen på eggen av i-profilen och vagnen ser fortfarande likadan ut. Om du vill ha stödhjulen så löper de på sidorna som vanligt. Man kan också kunna välja om flänsen skall vara på utsida eller insidan (eller både och?). Eller ha hjul som folkvagnen, dvs v-formade.

Nåja, jag skall försöka läsa manus så gott jag kan. Hoppas bara att folk inte känner sig totalsågade då jag misstänker att jag kan kritisera lite väl mycket. Men om jag har mycket kommentarer betyder det inte att jag tycker det är dåligt. Snarare tvärtom, om jag kommenterar mycker beror det på att jag gillar manuset.

Hur skall hjulen passera ställningen? Eller är dessa endast i ändlägena? Jag tror fortfarande att om man skall ha bara en skena så blir man snudd tvingad att ha kameran under skenan. Jag har målat en del på huset och den lina jag har för att inte ramla ner är egentligen för bergklättring, ca 50 meter lång. När jag knöt linan om skorstenen och hade linan spänd ner mot gatan funderade jag på om ett dubbelhjul med spår i hjulen för linan och en list som förhindrar urspåring kunde vara nått? Att helt enkelt skicka kameran hängande under linan, lite på vinst och förlust och se vad det blir. Håller man linan lite slackt så stannar kameran själv i andra ändan. Om du kan svarva hjulen, så behövs inga sidohjul utan det räcker med en överliggare (hm, snarare underliggare...) som förhindrar att hjulen hoppar av rälsen. Egentligen inte det ens. Då räcker en u-profil att fästa hjulen inuti. Typ hjulen på "folkvagnen" fast med raka slitbanor. Eller ett tåghjul med dubbla flänsar. Då lägger man upp skenan mellan typ två stolar och hänger sen upp kameran med hjulen på skenan. Åk statiskt fram och tillbaka.

Då kommer man i en annan dager. Har du i så fall funderat på att kanske hänga kameran under rälsen?

Nu slog det mig en sak; Är det en monorail?

Fast jag måste poängtera att jag absolut inte tycker det är dåligt. Det är bland de bästa manusen här på forumet. Kanske är också min kritik onödigt hårkluven? Säg att du filmar manuset som det är. Skulle filmen se annolunda ut för att man flyttar runt kommatecken i manuset? Inget fel på manuset, bara det att det målades inte upp någon bild för mig. Kan också bero att själva scenariot är lite främmande för mig. Nej, det tror jag inte. Hur skulle det se ut om man man sätter bänkarna i anslutning till tex en glassresturang, korvservering, hållplats eller liknande och de väntar på sin tur? Eller varför inte en vänthall eller färjeläger? Då kan man läsa för att döda tid och båda tvingas vara där. När det blir ens tur tvingas de antingen agera eller göra ingenting på visst utsatt ögonblick. Nu kan filmen egentligen pågå i all evighet tills parterna själva bestämmer sig för att stanna eller gå, helt enkelt för att det blir pinsamt att sitta och glo på varandra. Förvisso ganska realistiskt, men är det filmiskt? Med lite tidspress så blir det ju rent av en konflikt. Nu har jag tagit lite lärdom av dina egna råd jag fick :-) Jag tror det kommer se grymt bra ut om verkligheten glider glider sömlöst över i en fantasi, men att återgången till verkligheten är tydlig så att man fattar det som nyss hände var en fantasi. Men genom att nästa fantasi glider in lika sömlöst... Jag menar, genom att vara övertydlig i ena vägen, blir inledningen av fantasin ännu mer sömlös. Just nu kommer jag inte ihåg nått bra exempel, mer än i Aliens när ripley ligger i sjuksäng, får väsentlig information etc och avslutas med att monstret hoppar fram ur ripleys mage för att i nästa scen väckas ur en mardröm. Vet du vilken scen jag menar? Finns säkert bättre exempel. Det kan rent av bli ett stilgrepp i filmen. Jag tycker och tror att ett scenario där de spenderar tid tillsammans är väldigt tydligt utan att man behöver tre scener. Jag tror det inte ens behövs ringar i pizzalådan. Om de inte sitter i soffan, tror jag det kan duga med att de går hand i hand i parken (samma park?). Om det är i ett större perspektiv kanske det kan vara höst. Eller de skjuter en barnvagn framför sig. Man behöver inte vara dum i huvuded för att förstå att de är och vill vara tillsammans i drömsekvensen. Jag uppfattar en hångelscen som one-night-relation, medan en barnvagn är en framtidsrelation. Tex, om samma berättelse utspelas bland borden på krogen, och man visar en hångelscen som drömsekvens, så uppfattar jag killens önskning som att komma innanför trosorna. I din berättelse fick jag för mig han vill ha henne för alltid och vice versa? Kul. Det visar att det finns olika föreställningar om hur man uppfattar manuset, och att det finns olika föreställningar om vad man vill uppnå. Ingen har väl rätt svar på hur slutet skall gå? Personligen tycker jag att de skall missa chansen så VOn blir tydlig med att de faktiskt båda vill men inte vågar. Pratar de med varandra så skulle det ju faktiskt kunna räcka för att komma till skott. Eller att nästa gång de ses?

Jag har ju lovat att kommentera manuset, men dragit på det. Jag tror idé och komposition är riktigt bra. Framför allt är berättelsen tydlig och rättfram. Men jag tycker manuset är lite otydligt även om jag har en föreställning att jag fattade ändå. Beskrivningarna skulle kunna blir lite klatchigare och slagfärdigare. Jag tror att i huvudet finns berättelsen i klartext, men att allt fastnade inte riktigt på pappret. Jag får inte någon bild av scenariot i inledningen. Det är en park, men är det vackert väder, är bänkarna mittemot varandra, är det en gång emellan? Är det folk i parken eller ödsligt? Varför sitter de där sådär? Jag skulle aldrig sätta mig i en park och läsa bok. Lika lite skulle jag sätta mig och läsa tidningen sådär utan vidare. Jag tror det hade fungerat lika bra eller bättre med tex en tunnelbanevagn där Jocke och Eva sitter i blickfånget för varandra, men om scenariot i parken blir tydligare så borde det gå lika bra med en park. Det viktiga tror jag att det är naturligt att de "tvingas" in inom synhåll för varandra i scenen Den fantiserade första framstöten av jocke är precis lagom tydlig i inledningsvis, men återkastet till verkligheten lite svår att uppfatta i manuset, men kommer blir grymt i bra i filmen. Jag tror man kan skriva regält "Poff, Jocke gick aldrig fram, utan sittar kvar på bänken" eller vad man nu skall skriva som beskriver att det egentligen aldrig hände. Samma sak med Evas framstöt. Rent generellt är återhoppen lite svagt beskrivna, jag kan naturligtvis ha fel (eller fatta trögt). Jag tycker också att scenen med hångel under gatljusen är lite onödig och drar ner tempot. Samvaron i soffan är tydligt så det räcker och blir över om de sitter med armarna bakom respektive rygg, typ omfamnade och glor på teve. (Det står inte det i manuset, men jag ser för min inre syn att de gör det. Är det rätt tänkt?). På slutet flyter det ihop lite, detta tex med klockan. Samtalar de på riktigt någon gång eller är det bara en fantasi det med? Säger de nått på riktigt, eller går de bara sin väg på var sitt håll? Kanske blir berättelsen änny starkare om de faktiskt alldrig ens tilltalar varandra men att ögonen möts ett ögonblick? Så att man starkare får känslan att båda faktiskt missade chansen. Om det vore en tunnelbanevagn kan det ju vara så att det var dags att stiga av? På nått sätt kommer jag att tänka på tråden om animationen om flickan med bullfittan. Kommer du ihåg vad jag menar?

Näe! Med en digital stillbildskamera så att man får en upplösning som duger att zooma i. Eller tar en DV-kamera högupplösta bilder? (min gör det inte)

Jag kan bara tala för mig själv. Jag laddar inte hem manus som är på 100 sidor och inget i inlägget lockar till att läsa manuset. Och om jag lockas att ladda ner det, kanske föresatsen är att läsa det vid senare tillfälle, men tillfället aldrig kommer. Men det jag laddar ner och läser brukar jag kommentera. Fast jag tycker inte formateringen är det sämsta med de manus jag läser utan att de flesta manus faktiskt inleder med så otroligt dåligt anslag och sida upp och sida ner med totalt ointressant dialog. Jag börjar känna mig som en stumfilms-filmare när jag ständigt klagar över att det är för mycket dialog. Rena radioteatern.

För min del är det just att läsa det som är det jobbiga. Ju längre manus, ju osannolikare är det att jag läser det om det inte redan på första raden är bra. En motprestation av den som lägger upp manuset är att skriva inlägget så att man lockas börja läsa manuset. Nu kanske någon säger att man borde läsa andras manus, men spricker det redan här så är det svårt att få någon att titta på den färdiga filmen med. Men om ni vill, kan jag kommentera "jag orkade inte läsa"?

Mekaniska konstruktioner tycker jag är kul, och denna är kreativ men jag tror det är fel tänkt med de underliggande hjulen (bortsett från komplicerad tillverkning och montering). De fyller ingen funktion mer än att styra de överliggande hjulen som jag antar är tänkta som bärhjul. Styrhjulen ligger an mot ett hörn som då kommer vara extremt känsligt för slag och märken. Man skulle kunna använda enklare styrhjul som skulle ligga an mot rälsens sida. Även det tycker jag är onödigt avancerat. Edit: Nu när jag tittar på bilden igen, så tror det finns hållfastproblem med infästningen av hjulens skruv mot undre gaffeln. Den kommer att gå av, av utmattning just i infästningen eller strax ovanför. Det enda skälet till att vinkla hjul är för att få självstyrning, med det uppnås inte när de sitter på undersidan. Sen är arrangemanget stumt konstrurerat. Antagligen behövs att något av hjulparen ligger an fjäderbelastat eller att man använder mjuka hjul för att ta upp måttolerans i rälsen. Denna konstruktion är inte dålig. Den är intressant om rälsen skall dras på så sätt att man till varje pris måste förhindra urspårning. Exempelvis som en bärochdalbana eller om rälsen dras i skruvform så kameran kan rolla, eller vid tex lodrätt fritt fall. Jag är inte helt på det klara varför bärhjulen är dubbla? Man kan ha fler bärhjul för att fördela vikt om det är kritiskt, tex om man vill ha rälsen väldigt klen för att tjäna vikt. Men det ser ut som rälsen är regäl? Tåghjul är en genialisk kontruktion som hängt med i århundranden och jag tycker de är en bra start för att tänka ut konstruktioner. Ju färre delar, ju enklare konstruktion, desto bättre brukar de fungera och allra viktigast, billiga att tillverka. Om man kan tillverka hjul själv skulle faktiskt svagt koniska hjul med fläns (på rak räls eller rör) vara överlägsna även vinklade hjul då exakt spårvidd inte blir kritiskt, vagnen blir självcentrerande och kommer att rulla lätt även vid defekter i räls och hjul. Som amatörkonstruktör är det också lätt att glömma vad måttoleranser innebär, och inga mått är någonsin exakta. Därför anger man tolleranser vid konstruktioner och snäva toleranser kostar mer. Därför är jag inte riktigt överens med köperäls som har fasta viklade hjul på båda sidor. Ena paret borde sitta löst. Jo, föresten. Kolla undersidan av ett märklintåg. Där sitter hela boggin löst monterat så de kan justera sig själv. Om man istället för hjulpar i bogin monterar viklade eller dubbla hjul skulle en hel boggie kunna löpa på en räls eventuellt av rör.

Jag erinrar mig att jag i ett tidigare inlägg föreslog en stillbild när det är dags att förstora? Om man filmar fram till ögat fyller hela bilden, tar bort kameran och sätter dit en digital stillbildskamera och bränner av en högupplöst bild. I redigeringsprogrammet borde man kunna skarva ihop klippen så ögat matchar, och sen zooma stillbilden. Jag vet inte om det går, men omöjligt kan det inte vara.

Stålrör rostar väl också? Ritningar på hemsidan? Betyder det att du uppmuntrar kopiering av din konstruktion, eller egetbyggande? Ifs lär väl knappast räls vara så unik konstruktion att det kan patentskyddas, men ändå? Nu kanske jag är naiv, men gör du rälsen med ekonomiska intressen eller ideella? *Nyf* Betatestning är ett genidrag utan dess like. Det skall bli spännande att se hur det utvecklas.

Jag är den sista att ge goda råd, då jag har minst erfarenhet i detta forum men jag är rädd att jag tycker de flera råden har en smula skitsnack. Men inte så dumma på sitt sätt. Mitt goda råd är, på gott och ont: Filmar man mycket, får man för många alternativ att välja mellan och man blir virrig i huvudet. Jag har ett bättre förslag. TÄNK efter före. Planera, rita och tänk. Ha i huvudet helt klart hur du vill ha det. Det är inte fel att kopiera det som ser bra ut. Stirra inte sig blind på filmlook, utan försök att BERÄTTA nått. Teveserien "Rederiet" har inte filmlook men är spännande att titta på.

Fast med den nya blåljusradion är det väl föresten slut med lyssnandet? När skall de införa nya blåljusradion?

Principen är inte så annolunda. Har du rör så är det bra, och helt klart är metalräls mer fältmässigt. Jag har sett de brukar ha en 90 graders vinkel att fästa hjulen på. Sen beror det lite på vad man skall ha dem till också.