DDeridex Postad 23 augusti 2007 Postad 23 augusti 2007 Tjo! Jag kan en del om det här med film, inte mycket men tillräckligt för att klara av att spela in en hyffsad kortfilm. Mitt problem är att jag är så förbannat feg. Jag bryr mig alldeles för mycket om vad folk tänker och tycker. Tom när jag går ut med kameran för att ta miljöbilder som kan vara användbara känns det besvärligt. Folk glor och verkar tro att man spionerar på dem. Jag har lite svårt att släppa känslan av att inte känna mig fri med min kamera och vad jag vill skapa. Hur gör ni andra som nästan har en DV-kamera fastväxt i handen? 0 Citera
megawatti Postad 23 augusti 2007 Postad 23 augusti 2007 Tjo! Jag kan en del om det här med film, inte mycket men tillräckligt för att klara av att spela in en hyffsad kortfilm. Mitt problem är att jag är så förbannat feg. Jag bryr mig alldeles för mycket om vad folk tänker och tycker. Tom när jag går ut med kameran för att ta miljöbilder som kan vara användbara känns det besvärligt. Folk glor och verkar tro att man spionerar på dem. Jag har lite svårt att släppa känslan av att inte känna mig fri med min kamera och vad jag vill skapa. Hur gör ni andra som nästan har en DV-kamera fastväxt i handen? Hade samma problem, köpte en rödemic och ett motsolskydd, så nur ser den profisonell ut. Inte lika pinsamt längre :) Finns säkert anndra sätt att bota detta på, men så blev de iaf för mig! 0 Citera
DDeridex Postad 23 augusti 2007 Författare Postad 23 augusti 2007 Hade samma problem, köpte en rödemic och ett motsolskydd, så nur ser den profisonell ut. Inte lika pinsamt längre :) Finns säkert anndra sätt att bota detta på, men så blev de iaf för mig! Jag har en XM1 med motsolsskydd, fisheye och en rödemic med en död katt. Jag saknar inte det tekniska jag saknar det emotionella, modet att filma det jag vill. 0 Citera
Octavianus Postad 23 augusti 2007 Postad 23 augusti 2007 Jag känner igen det där lite, inte just vid filmning utan mest vad som helst som sticker ut från det "normala". Men så fort jag har en kompis eller dylikt med mig, så blir jag som helt förändrad, då är jag världens modigaste, och fixar allt. Medans när jag är ensam så är jag jordens mes. Konstigt det där. Så mitt råd, va inte ensam när du gör det. 0 Citera
megawatti Postad 23 augusti 2007 Postad 23 augusti 2007 Köp en tröja där de står SVT på ryggen! Nja jag vet inte riktigt, bry dig inte? Tycker dom de är riktigt konstigt så borde de väl fråga! 0 Citera
Joel.N Postad 24 augusti 2007 Postad 24 augusti 2007 Hade samma problem, köpte en rödemic och ett motsolskydd, så nur ser den profisonell ut. Inte lika pinsamt längre :) Finns säkert anndra sätt att bota detta på, men så blev de iaf för mig! Off topic... Men , blir det bra ljud med den micen? (antar att du använder den på din GS-500, -och isåfall blir det stor skillnad mot orginalmicen, dvs den inbyggda?) Vad använder du för motljusskydd? Bild på den? Var köpte du den och pris? Mycket frågor... När det gäller frågan på tråden så handlar det om sitt eget självförtoende. Jag vet inte hur gammal du är, men antar att du är relativt ung (och ännu kanske inte så värst "världsvan"?) Blyghet brukar delvis minska genom åren i livet, men sedan beror det också naturligtvis på individens personlighet. "släpp alla hämningar" så funkar det säkert bra för dig... Lycka till. Mvh Joel.N 0 Citera
megawatti Postad 25 augusti 2007 Postad 25 augusti 2007 Off topic... Men , blir det bra ljud med den micen? (antar att du använder den på din GS-500, -och isåfall blir det stor skillnad mot orginalmicen, dvs den inbyggda?) Vad använder du för motljusskydd? Bild på den? Var köpte du den och pris? Mycket frågor... När det gäller frågan på tråden så handlar det om sitt eget självförtoende. Jag vet inte hur gammal du är, men antar att du är relativt ung (och ännu kanske inte så värst "världsvan"?) Blyghet brukar delvis minska genom åren i livet, men sedan beror det också naturligtvis på individens personlighet. "släpp alla hämningar" så funkar det säkert bra för dig... Lycka till. Mvh Joel.N OFF: Inte en sådan röde mic ;) Utan en studiomik. Alltså en sådan man sjunger i, är igenkligen polarens men vi brukar anväda den till interjuver eller ställa på bordet eller liknande när man spelar in en scen och ljudet blir GRYMMT. Precis som man vill ha de, det är även ett stort mixerbord till så man får de precis som man vill. Ska ta reda på vad sakerna heter, men alltihopa kostade runt 2500kr med bordet också. 0 Citera
video_sync Postad 27 augusti 2007 Postad 27 augusti 2007 Bygg upp ditt självförtroende lille vän. :) 0 Citera
Radioman Postad 28 augusti 2007 Postad 28 augusti 2007 Folk blir oroliga när man har något mer än det allra enklaste att filma med. Man får helt enkelt låta bli att bry sig. Jag brukar oftast ha med mig mitt stativ när jag filmar t.ex min dotter på ridskolan. Har det oftast ihopfällt, blir som ett enbent alltså. Det räcker ändå för att folk skall tro att man är från TV eller nåt :) I min arma fattigdom hade jag för bara två år sedan en "fådd" Kyocera Video 8. (En av de första kamerorna, tillsammans med Sony, som hade CCD chip i stället för kamerarör. Tror den kostade ca. 16oookr i 1984 ) Funkar fortfarande men har, då som nu, lite gryning, suddig bild och matta färger :) Den var inte jätteliten, hade påhängd lång mic med puffskydd, jätteobjektiv-glugg med rejält motljusskydd i gummi och såg faktiskt riktigt proffsig ut. Man smålog ju då när man hörde folk viska Kolla TV är här och filmar :D Alla andra hade ju små kameror. Eller också börjar man som småfet gubbe på 45 att se ut som en auktoritet som inger respekt,allra helst då med en megafet kamera på axeln. LOL :D. Frågan är om jag vågar låna farsans Super8 kamera nästa gång. Då tror de säkert att jag rymt från något hem :D Kolla in gubben och hör vilken kamera han har rrrrrrrrrrrrrrrrr En gång var jag ute och nattfotograferade med mitt Newton stjärnteleskop på 1200mm brännvidd. Då kom det fram en orolig gubbe och undrade vad jag höll på med. Teleskopet ser ju ut som en stor Basooka och de hade nyligen haft inbrott i Motocrossklubbens klubbstuga .... :) Han fick glutta på månen i närbild. Sedan var det OK. 0 Citera
EliteMachine Postad 29 augusti 2007 Postad 29 augusti 2007 Hej! Tyvärr tror jag inte att det finns några genvägar till detta. Det är bara att ta sig vatten över huvudet och gå ut och filma, gärna i pubilka miljöer. När jag satte min fot i Kina och började filma så hade jag egentligen bara en veckas praktisk intensivfilmande bakom mig. Det var väldigt nervöst att ta upp kameran och filma, speciellt när man inte visste vilka regler som gällde, förstod språket och kulturen. Men det jag märkte var att man blir en apa i en bur när man går runt och filmar, folk kommer att kolla hur som helst, det är bara att göra det bästa av situationen. Se ut som du vet vad du gör även när du inte gör det, det kan ge dig oväntade fördelar i allehanda sammanhang =) Och om du ser ut som du vet vad du gör och har alla tillstånd klara så tar folk oftast för givet att så är fallet. Tredje kvällen efter att jag hade anlänt så var det någon stor fest för utbytesstudenter, jag hoppade med på bussen sa att jag var utbytesstudent (fast jag inte var det såklart) och hamnade i ett rum med ca 100 utbytesstudenter och 300 kinesiska studenter... klart att folk tittar när man sliter fram stativ och kamera och börjar röra sig runt i lokalen. Men sen när kvällen var till ända och alla kineser jagade efter utbytesstudenter att träna sin engelska med så var det ju inte få kandidater. Att vara publik med din kamera kan ge möjligheter till nya kontakter, om jag skulle se någon här i stan filma med något annat än den simplaste handkameran så skulle jag troligen hoppa på den direkt. Desto mer jag filmade desto mindre brydde man sig om att andra stod och pekade och pratade om vad man gjorde... vad vet jag dom kanske förolämpade mig hela tiden men vem bryr sig. Den stor fördelen med att kolla allderles för länge genom en kamera är att man får en mystisk känsla av att det man ser inte är riktigt på riktigt vilket kan få effekten att man kan göra saker som man inte annars skulle våga. Själv gillar jag inte höga höjder direkt, men trots detta så var jag uppe och filmade ut över kanten på 34e våningen med bara en liten betongtröskel på 20cm framför mig. Filma filma filma och kom ihåg att till 98% så vet dom som kollar på dig bra mycket mindre om film än vad du gör, sen är det bara du som ser hur det ser ut ;) Så hoppa i, ta dig vatten över huvudet! Ser att du pratar om kortfilmer, där torde det väl inte vara något problem då du använder skådespelare som har ställt upp på din film? Själv kanske jag inte känner att dokumentärfilmen är det jag enbart vill syssla med, men det är verkligen ett bra sätt att träna sin sociala kompetens! 0 Citera
Insaniac Postad 2 september 2007 Postad 2 september 2007 hej Dderidex. Var bor du? Vi skåningar brukar inte vanligtvis bry oss om, om folk springer runt med en stor kamera på gatan. Inte heller Stockholmare. du kanske bor i norra sverige? Jag vette tusan, men där brukar det inte filmas så mycket. 0 Citera
A96516 Postad 26 september 2007 Postad 26 september 2007 Du ska inte bry dig om folk kollar konstig utan slappna av kanske lyssna lite på musik på svag nivå och finn det du vill filma. Som Octavianus sa så ta med en vän om du är osäker. Allt löser sig ska du se. Jag är van att få konstga blickar efter som jag har "konstiga" kläder (gå teater). Det är du något du vänjer dig med du kan ju alltid ha lustig klädstil så kollar de på den istället ;) men då blir nog inte inspelningen som du vill. Så helt enkelt va bara dig själv och slappna av så ska du se att det gå bra ta med en vän som kangöra dig sällskap. 0 Citera
Kim-O Postad 30 januari 2008 Postad 30 januari 2008 Det enklaste är bara att skita i vad dom tycker, ingen kan komma fram och klaga, och om nån gör det finns det inget dom kan göra, det är ju lagligt.. Försök bara fokusera på vad du gör, och hur det färdiga resultatet kommer bli. De flesta människor känner förmodligen inte dig heller, så det är bara att köra. 0 Citera
Jonas Postad 11 februari 2008 Postad 11 februari 2008 Det lättaste är som någon sa att vara ett gäng och göra det ihop. Har du inga intreserade polare så hitta dem på nätet. Alternativet är att sätta en målsättning för vad du skall filma - typ skriv ned det eller ännu bättre säg till någon att du tänker göra det - om man har utalat vad det är man skall göra blir man tvungen att ta itu med det sedan. Det är väldigt lätt att gå runt och vara filmare i sitt eget huvud - men för att få något gjort måste man ändå involvera andra människor. Man måste inte nödvändigtvis jobba med folk som har samma vision och gillar samma grejer - ibland är det viktigare att bara sätta igång och få saker gjorda. 0 Citera
mr_tompe Postad 11 februari 2008 Postad 11 februari 2008 Hur är det egentligen om man ger sig ut på stan och vill filma lite... får man filma folk hur som helst utan deras "godkännande". Vad säger lagarna om sådant ?? 0 Citera
nossydoom Postad 13 februari 2008 Postad 13 februari 2008 Hade samma problem, köpte en rödemic och ett motsolskydd, så nur ser den profisonell ut. Inte lika pinsamt längre :) Finns säkert anndra sätt att bota detta på, men så blev de iaf för mig! Var kan man köpa motsolskydd i Malmö? eller länk till någon hemsida. 0 Citera
beta75 Postad 13 februari 2008 Postad 13 februari 2008 Hur är det egentligen om man ger sig ut på stan och vill filma lite... får man filma folk hur som helst utan deras "godkännande". Vad säger lagarna om sådant ?? Så länge du befinner dig på allmän plats så får du filma/fotografera vad du vill. Du får filma in genom fönster osv. Även om någon säger att dom INTE vill bli filmade så får du göra det. Den enda som får ta ett band/film/minneskort från dig är millitärpolis och det gäller endast om du filmar/fotograferar ett skyddsobjekt. Inte ens den vanliga polisen får ta något från dig. Inte heller kräva det av dig om det skulle kunnas användas som bevis. Däremot får du inte göra vad du vill med bilderna. Du får inte använda dem hur som helst i reklam/publicering/lägga ut på internet osv. Det är inte själva fotograferingen som är problemet utan det eventuella ofredandet eller förtalet det kan innebära. Detta är då den personen som känner sig kränkt som får försöka väcka ett civilt åtal dvs det är inte reglerat direkt i lagboken som tex fortkörning, inbrott, skadegörelse osv. I t.ex. USA är det lite annorlunda. Själv blev jag insläpad i ett litet rum av ett par vakter efter att jag fotograferat inne på The Mirage casino i Las Vegas. De vill ha min film och de fick den. Fick spela lite dum men jag ville verkligen ha bilder från casinot. Den rullen dom fick hade jag väl hunnit ta 2-4 exponeringar på. I fickan hade jag två rullar som jag redan hunnit ta... /KN 0 Citera
Mats Findell Postad 31 mars 2008 Postad 31 mars 2008 Det finns bara ett sätt att komma ifrån känslan av pinsamhet och olustkänsla när man tar fram kameran i offentliga miljöer. Filma, filma och filma så ska du se att det går över. Alla känner så här i början, det är en normal reaktion. Du kommer också att upptäcka vad många nyfikna människor som kommer fram och vill absolut ha reda på vad du håller på med. Prata lite teknik så brukar dom tröttna och gå. Sen är det väl så, ju äldre man blir dessto säkrare man känner sig. För något år sedan blev jag tillsagd av en polis att sluta filma. Jag riktade nämligen kameran in i radiobilen där han satt och det var inte populärt. Jag bad om ursäkt och slog av kameran men förmodligen hade han ingen rätt att förbjuda min filmning. Mats Findell Grängesberg 0 Citera
Mr_Profit Postad 16 september 2008 Postad 16 september 2008 Har till och med problem med att våga ta fram dv-kameran och filma inom mina egna fyra väggar. Det man kan göra när man ska filma ute, är att man kan åka/gå dit innan och titta runt hur det ser ut. Så vet man mer när man nästa gång tar med sig kameran. Man kan också bestämma, innan man går ut, att man ska filma i ett visst antal minuter och sen nästa gång ska man filma i fler minuter och så vidare. Första gångerna kan man ju ta fram dv-kameran och filma "lite hur som helst" alltså spelar inget roll om det blir skakigt eller man får lite för mycket eller för lite ljus. Huvudsaken är att man har tagit fram kameran och filmat. Låter bra när man skriver det men svårare i praktiken. Kanske inte är ett direkt svar men kan ju vara någe som kan var hjälp för någon. Hoppas jag. 0 Citera
sovande Postad 13 oktober 2009 Postad 13 oktober 2009 Hahah tycker den kommentaren var lite härlig;):) 0 Citera
daarco Postad 14 oktober 2009 Postad 14 oktober 2009 Jag har samma problem som DDeridex. Det känns alltid otroligt pinsamt att filma ute när andra ser på. Det spelar ingen roll vilken kamera, ljud eller ljus utrustnig vi har. Jag är helt enkelt inte en sån där gapig "estet" människa som kan tex gå och sjunga mitt i stan. Bara det blir för mycket för mig. 0 Citera
Luffarn Postad 14 oktober 2009 Postad 14 oktober 2009 Du kan ju klippa ett par öl innan :) Nej men vafan, känns ju alltid lite konstigt, speciellt om man kör med en rigg man byggt ihop själv med enorma mängder silvertejp för en viss scen. Brukar istället koncentrera mig extra mycket på vad det är man ska göra. Kommer ihåg när jag regisserade ett rån av en preem mack och kunder kom in och fick se ett lönnfett blockmongo vifta med pistol för att sedan ragga på kassörskan. Blev några omtagningar där :D 0 Citera
VisbyFilm Postad 21 oktober 2009 Postad 21 oktober 2009 Jag har också lite samma problem men om du har en (inte dålig men) billig kamera som jag har. Man kan man väl säkert bara köpa/göra en sådan här fejk-mik som typ svt brukar ha . En sådan dom har ovanför kameran och fångar in ljud. Ser typ ut som man har fyllt en råtta med helium eller något. sen kan man väl typ tejpa fast den (eller nått sånt)... 0 Citera
camarade Postad 18 januari 2010 Postad 18 januari 2010 Som Peter Sellers lär ha sagt, "jag är bra på att spela roller då jag saknar en egen personlighet". Det är common-flaw att amatörskådisar inte klarar av att 'kliva ur' sin egen person. Det har tagit flera år av skitfilmer för att äntligen få resultat för våran del. Ett tips som regissör är att beskriva situationen för skådisen utifrån hur denne hade sett på situationen "som sig själv". 0 Citera
daarco Postad 19 januari 2010 Postad 19 januari 2010 Jag måste bara berätta, jag har varit med på min första filminspelning med RIKTIGA skådespelare! Jäklar vad duktiga de var. Fast vi hade riktigt tunga scener att filma, så bara gjorde dem det. Jag har alltid filmat med kompisar och kompisar kompisar, vilket också har gått bra. Men detta var fantastiskt. Men hur de lyckades släppa loss, ingen aning. Det är ju sådant som skådisar gör. Jag som filmnörd kommer aldrig kunna göra det. 0 Citera
Recommended Posts
Delta i konversationen
Du kan posta nu och bli medlem senare. Om du har ett konto, logga in nu för att posta med ditt konto.