jbergman

Vad använder du för mick? Vid intervjuer använder man just en intervjumick, dvs en rundupptagande mick, och då är vindbrus inte lika problematiskt. Kombinera med lite brusreduktion så blir det fint och rent. /Jakob

Jag har sett de avsnitt du länkat här på voodoofilm, och de var helt okej, så du får ett gratistips: sälj produkten, och gör det rätt! Du presenterar en intressant pitch i det första inlägget, men den försvinner bland alla bilder och videor. Ärligt talat, ingen vill se alla dessa bilder såvida de inte redan är sålda på filmerna. Skriv en intressant text om serien och om inspelningen och om varför ni gjorde som ni gjorde. Säljet sker innan klicket. Du måste förklara för publiken varför de skall titta på filmen, annars kommer ingen att titta. Lycka till! /Jakob

Enkelt, du skickar ditt manus till alla produktionsbolag du kan hitta. Och räkna med att du får ett rungande nej tillbaka. Du måste förstå hur svensk film fungerar. Antingen har du haft sex med en massa folk från SFI, eller så kommer du aldrig att få ditt manus producerat. Det spelar ingen roll hur bra ditt manus är om du inte har sugit rätt kuk. Lycka till! /Jakob

Mejladressen i startinlägget är felaktig och bör gå till rooftop.nu istället för rooftop.se. Det i sig ser ju lagom halvseriöst ut. Att inte lyckas få sin egen mejladress rätt, alltså. /Jakob

Aight! Ja, det viktigaste är naturligtvis att göra den film man vill göra. Med det sagt, en film behöver inte bli en komplett komedi bara för att man infogar lite humor. Humor är en av de vanligaste försvarsmekanismerna när det kommer till att hantera trauman av olika slag, så för mig känns en film helt utan humor inte trovärdig. Humor är en del av att vara människa. Nu menar jag inte att ditt manus är helt humorlöst (jag har ju inte läst det), bara att man inte skall vara rädd för att infoga lite humor även i en tragisk situation. Livet brukar vara så. /Jakob

Nej, det är ju i mörkret humorn lever! Men faktiskt, det finns ingen motsättning mellan mörker och humor. Och det är bättre att våga än att fega. /Jakob

Äh, hipsters bär inte kniv. De är för rädda att råka skära sig. Men för att ta diskussionen i en annan riktning, du måste jobba med ljudet. Du kan inte klippa ljudet på samma sätt som bilden. Nu hoppar nivåerna av vindbrus och skit hej vilt mellan klippen. Kocksgatanfilmen börjar dessutom med ett högfrekvent skräpljud som du borde ha filtrerat bort. /Jakob

Jag har aldrig bott innanför tullarna, men jag är tillräckligt mycket stockholmare för att veta att Kocksgatan inte ligger på knivsöder, och Malmskillnadsgatan är inte längre huvudstråket för prostituerade. De hänger huvudsakligen på Mäster Samuelsgatan numera. /Jakob

Hur man skall strukturera humor är ingen enkel fråga. Ett annat sätt att lägga upp sketchen hade ju varit att man inte hör tjejens tankar så att man inte vet varför hon kommer fram, och sedan, när killen sprungit iväg, vänder hon sig till någon annan och frågar "Jaha, vet DU när bussarna går?". Samma historia men annan struktur. Vad som är bäst varierar naturligtvis för olika tittare. Själv tycker jag om när det finns lite av ett mysterium i filmen, så att man har något att undra över medan man ser den. /Jakob

Tja, det handlar mest om att utnyttja kameran för att förstärka de känslor och intryck man vill framhäva. När hon går fram till honom och han blir skakis borde vi känna hans skräck genom kameran. Det bästa är att helt enkelt titta på filmscener du gillar och se hur andra regissörer valt att lägga upp det. Självklart, humor är minst sagt subjektivt, och jag representerar knappast majoriteten med min egen sjuka humor. Med det sagt, som tittare ligger vi i det här fallet före karaktärerna (vi vet att hon bara vill fråga om busstiderna) vilket mycket väl funkar i det korta loppet, men det är inte fel att komma med en sluttwist som ställer sakerna på huvudet. Nu blir allting så uppenbart, och som tittare vill jag överraskas. Nåväl, alla tycker olika. /Jakob

Sisådär. Det blir kul när de börjar prata med varandra. Resten, nja. Det hade gått att göra historien mer filmisk med lite inspirerat kameraarbete, och filmen hade tjänat på en bättre "sluttwist". Själv hade jag låtit tjejen säga "fuck, vem ska jag knulla nu, jag börjar ju bli trött på hunden." /Jakob

Det där är svårt att räkna på. Jag kan göra en lågbudgetkortfilm för vad mat och lite bensin kostar, men då är det för att alla jobbar gratis och för att jag har (eller kan låna) all utrustning som behövs. All utrustning har dock kostat pengar någon gång i tiden så det är bara en kostnad som döljs med det här resonemanget. Och att folk kan ställa upp gratis är för att jag håller nere inspelningstiden. Folk kan ofta tänka sig att jobba gratis en dag eller två, men knappast ett par veckor eller en månad. Det är inte heller svårt för någon att låna ut sin lägenhet några timmar för en inspelning, men det funkar knappast över flera dagar. Så med andra ord: det är svårt att skala upp en lågbudgetproduktion. Men med det sagt, så är det inte omöjligt. Det finns exempel på långfilmer som gjorts på extremt liten budget men som ändå blivit bra. Det beror på många faktorer. /Jakob

Jag uttryckte mig klumpigt i den sista meningen. Jag tänkte på "samarbete" som ett gemensamt drivet projekt där alla har lika mycket att tycka till om, och det är ju faktiskt inte vad "samarbete" betyder. Nästan all filmproduktion kräver att man arbetar tillsammans med andra människor, det vill säga samarbete, men för att detta skall fungera krävs tydliga roller. Det är därför många "gemensamma projekt" fallerar. Någon måste bestämma och även vara beredd att rycka in när någon annan misslyckas med att leverera. Så med andra ord håller jag med om allt du säger. /Jakob

Om du vill göra film, gör film. Om du väntar på andra kommer ingenting att hända. Jag har sett det här tusen och åter tusen gånger, och inte bara i filmsammanhang. Folk som söker andra personer för att dra igång gemensamma projekt. Det funkar inte... Om du vill göra en film så är det ditt projekt. Du kan hitta personer både bakom och framför kameran som är villiga att ställa upp, men det är (återigen) ditt projekt. Jag skriver inte för att jävlas, men det är så här världen fungerar. Och med det sagt, om du har tur hittar du en person som du kan samarbeta med. Håll fast i det samarbetet i så fall. Lycka till! /Jakob

Jovisst, det är mycket lättare att få tag i skådisar än att få tag i folk bakom kameran, men det är för att skådisar går det tretton på dussinet av. Det går alldeles utmärkt att få tag i folk bakom kameran på Filmcafé, men man måste vara bättre på att sälja in projektet. Det finns gott om filmstudenter som vill ha erfarenhet och meriter, men då krävs det att projektet lockar. För det finns alldeles för många idiotprojekt... Med en bra pitch, ett bra manus, och en bra plan om hur folk skall komma att se filmen är det inte så svårt att få tag på folk. Men man måste också erbjuda en lockande miljö. Jag kan ju själv säga som fotograf att ett projekt som faktiskt har en rimlig budget för ljus är tusen gånger intressantare än ett projekt där fotografen ombeds ta med sin egen kamera. Man kan också använda voodoofilm för att rekrytera folk. Jag har själv deltagit i en handfull projekt via voodoofilmkontakter, men då är det för att projekten har lockat mig. Så vi återkommer till vikten av att kunna sälja in sin idé... /Jakob

Glöm "filmbranschen". Du har ett manus och vill göra film av det... då så, vilka personer behöver du? En regissör, en fotograf, en ljudperson och skådisar, är rätt svar. Vad gäller producentrollen så är det du. Om det känns för jobbigt att vara producent, lägg ner. Ingen annan kommer att göra det åt dig. Varför känner du att du behöver en inspelningsledare? För att du saknar erfarenhet? För att göra en film behöver du bara tre saker: människor, inspelningsplatser och utrustning. Hur dessa delar skall sättas ihop är inte hjärnkirurgi. Men visst, lite kunskap är ju bra att ha. Nu vet jag inte var du bor, men om du hade bott i Stockholm hade du kunnat bjuda mig på ett gäng bärs så hade jag berättat allt du behövde veta för att prodda en kortfilm. Vad jag vill komma till är att du behöver inte en extra person i projektet, du behöver bara skaffa dig lite kunskaper. För mer specifika frågor är voodoofilm ett utmärkt forum. Lycka till! /Jakob

Det var så lite så. Det finns många bra videor på den kanalen för den som är intresserad av filmteknikens historia: https://www.youtube.com/user/FilmmakerIQcom/videos /Jakob

Jag kan rekommendera filmen nedan för den som vill veta mer om bildförhållanden för film och hur det förändrats genom historien. /Jakob

Tjena grabben! Jag blev förvånad av att få ett tack i sluttexterna... vad gjorde jag egentligen? Men men... jag gillade filmen, fast den tog slut just när det var som mest intressant. Jag vill ju se hur det fortsätter! Du har just etablerat en intressant konflikt, och då tar det slut... Ålrajt, för att gå över till det negativa. Våga backa med kameran. Alldeles för många scener är bara närbilder. Närbild vill man gå till när det blir extra känslosamt, innan dess vill man hålla lite avstånd. Och etablera rummet: det är extra tydligt i scenen med Johan och tonårstjejerrna; det finns ingen bild med alla tre. Det blir lite klaustrofobiskt. Okej, nu var det kanske den känslan du var ute efter, men då är det bättre att bygga upp det under scenens gång. Börja vitt och sluta tätt. Scenen där Johan och Hanna pratar med varandra i telefon är rätt trist upplagd. Jag gillar att det är en enda tagning, men det hade varit så mycket bättre om Johan gick runt i lägenheten med kameran i följe, istället för en statisk bild med en tråkig vägg i bakgrunden. Hannas konflikt med Johan hade behövt mer tid. Nu framstår hon mest som obstinat och konstig, och det är svårt att se varför Johan har fallit för henne. Det känns som att det saknas ett par scener. Ha det gott! /Jakob

Äh, den tar ju bara slut utan att det hänt något. /Jakob

Frågan är felställd. Först måste du bestämma hur sms-konversationerna skall se ut i bild, sedan kan du fundera på hur du skall skriva det för att det skall bli så tydligt som möjligt för läsaren. När jag skrev min film för många år sedan fanns det inget etablerat sätt att visa sms-konversationer, men numera tycks den standard råda som sattes av Sherlock, att sms dyker upp som text i bild. Själv skulle jag ha skrivit det som dialog, medan "action-texten" beskriver hur folk reagerar på det som skrivs. Lycka till! /Jakob

Fyra kameror för ett jäkla kommunfullmäktigesammanträde som ingen kommer att titta på? Galenskap... Kolla på OBS för att sköta bildmixningen. Det är åtminstone gratis, och folk tycks gilla det. /Jakob

Det kan vara värt att påpeka att detta bara är en åsikt. Det finns inget förbud mot att filma barn utan målsmans tillstånd. Det här är juridikforumet, inte tyck-vad-som-helst-forumet. /Jakob

Det är helt onödigt med ett kontrakt i den här situationen. Enda undantaget är om resultatet är en renodlad reklamfilm. Vad är det för problem du tror skall uppstå egentligen? Om det nu skulle vara en reklamproduktion behöver du ändå inget skrivet kontrakt. Du kan lika gärna fråga dem framför kameran om de ger sitt medgivande att ställa upp i en reklamfilm för kommun X. Då har du det dokumenterat. /Jakob

Ett alternativ till Xsplit är OBS (https://obsproject.com/), som dessutom är open source. Jag har inte använt det själv, men många gillar det.