TomStac

Det där är inte en Super8 utan Dubbel8, dvs. den första av 8mm standarderna. Det är betydligt svårare att hitta film till denna standard, men det är inte omöjligt. Kolla hos:http://www.widescreen-centre.co.uk/cine.php#std

Jag är snål ;) Det är väl dyrt med Telecine? Varför scanna in material som man ändå vill kassera?

Visst är det kul med 8mm....:) Det finns ett fjärde system också, Dubbel Super8. En sådan kamera skulle jag vilja ha...., en Quarts 2X8S-3 (http://www.geocities.com/russiancamera/2x8s/quarz_2x8s-3.htm) Det som är kul med dubbelkameror (dvs. de som använder en variant av 16mm-film) är att man oftast kan göra mera trix med dem, samt att bildkvaliteten sägs vara bättre pga en egen tryckplatta. Som svar på din fråga hade jag själv valt att testa kamerorna i den ordning som jag oroade mig för att de skulle vara felaktiga. Kvaliteten på gamla kameror är väl antagligen bättre än de nyare, men ålder tar också ut sin rätt. Jag hade satsat på att köpa Dubbel8-film först.

O.k. Tack för svaret. Jag har tänkt att göra en grovklippning och endast ta med de scener som jag kommer att använda i redigeringen. Innebär detta att jag inte kan skarva ihop dessa scener? Innebär detta att de får scanna in filmstumpar istället? Vad säger Uppsala Bildteknik? Vad föredrar ni: stumpar eller en hopskarvad rulle? Jag själv föredrar att skarva med cement.

Jag undrar vad som de flesta telecine-firmor föredrar, fogar som är: a) klistrade, eller b) tejpade?

[citat=Munthe]Ta bara det gamla berömda B-filmsgänget från Lidköping som under 80-talet producerade rikliga mängder genrefilm.[/citat] Kan du rekommendera några titlar från denna produktion? Som en kommentar på den senaste diskussionen inser jag mer och mer att independentfilmare i Sverige, och i synnerhet de som verkar inom genrefilm, måste stödja varandra och sluta se varandra som konkurrenter. Eftersom vi saknar många av de resurser, i synnerhet professionella, som den etablerade filmen har så innebär det att vi måste förlita oss på varandra. Vi måste se bortom våra egon. Kritik måste vara konstruktiv, inte nedsättande.

[citat=Micke E]I inlägget tidigare menade jag iofs kunskap från erfarna filmarbetare, fotografer, ljudtekniker, attributörer, sminköser, klippare osv... OCH mer nätverkande tror jag på.[/citat] Som nybörjare hoppas jag verkligen på ett nätverk. Hur skall ett sådant kunna komma till stånd? Ett initiativ från er garvade rävar skulle uppskattas högt! Jag menar, jag (och många andra av oss här) har mer att lära mig av ert gerilla-filmande än av etablerad och statligt sanktionerad filmproduktion.

Jag befinner mig i samma situation som dig hankie och jag hör köpt både en Super8-kamera (Quartz 1X8S-2) och en 16mm kamera (Krasnogorsk 3). Jag kommer att lära mig grunderna och öva upp en vana att hantera en filmkamera med Super8:an och parallelt med detta träna på min Krasnogorsk. Med Super8:an kan man träna det mesta utan att ladda filmen i kameran; du lär dig att hantera exponering och avståndsinställning, samt att ta hänsyn till filmhastighet (ASA) och göra exponeringsmätningar med den interna ljusmätaren. Jag rekommendrar att köpa en Krasnogorsk 3, eftersom den i princip är en Super8-kamera fast med 16mm-film. Det innebär att den är väldigt lätta att hantera. Den har en roterande prisma för den interna ljusmätaren (vilket är bra och ovanligt i billigare prisklasser; maximalt ljus ges till att exponera filmen). Den arbetar med 30m-dagsspolar. Den är dessutom billig, någonstans mellan 1000-2000kr + frakt. Var bara noggrann att välja en seriös säljare. Problemet med K-3 är att det finns måndagsexemplar, att tillverkningskvaliteten varierade. Får du tag på en fungerande kamera (som hanterar filmen bra) har du en mycket prisvärd kamera att göra kortfilm med. Kameran saknar el-motor och drivs av ett klockverk. Det gör kameran mycket högljudd och det innebär att den främst lämpar sig till att göra stumfilm med. Fördelen med klockverk i ditt fall är att du inte behöver att oroa dig för att batterierna blir urladdade i skidbacken. Det är bara att dra upp motorn och filma. Ett fullt uppdrivet verk ger 25-30 sekunders tagning. Se denna tråd för mer infomation: http://www.voodoofilm.org/forum/showthread.php?t=4826 Ett annat alternativ är att köpa en Dubbel Super8-kamera. Den använder en 16mm film med Super8-perforering. Man laddar en 30 meters dagsspole som man kör ett varv och sedan vänder för att köra åt andra hållet. Du får alltså två parallella Super8-rullar som i framkallningen separeras. Fördelen med denna är att du utöver alla fördelar med Super8 också kan träna laddning av film, vilket är identisk med en 16mm-kamera. Liksom 16mm-kameran har den också en egen tryckplatta, vilket ger en överlägsen bildkvalitet mot Super8-kassettens tryckplatta av plast. Jag håller precis på att läsa den rekommenderade boken av Joachim Smith, dock en senare version från 1982 som heter 'Nya Smalfilmboken', vilket lägger lite mer tonvikt på filmskapandet och filmspråket jämfört med den tidigare (LiberFörlag ISBN 91-38-90107-2). Den rekommenderas varmt, inte minst för att den förklarar filmskapandet på ett pedagoiskt sätt men också att författaren tar hänsyn till svenska förhållanden.

Sedan så tycker jag att Munthes liknelse eller METAFOR om filminspelning vid en krigsskådeplats är ganska bra, i alla fall så förstår jag hans resonemang. Jag har ett förflutet som yrkesmilitär och det lilla jag vet om en filminspelning så förstår jag att allt måste styras av en person som högsta ansvar (befälhavaren) vilket förhoppningsvis är regissören, och att han delegerar ansvar och ger uppgifter (order) till DP, stundkoordinator, produktionsdesigner, producent, klippare, etc. Dessa har ofta manskap under sig som gör jobbet. Regissören har en vision, yttryckt i manuskripet (befälhavarens stridsplan), och hans underställda har ett visst utrymme av kreativ frihet att nå fram till målet och att utföra den i visionens anda (planens anda). Krigsplanering handlar om att göra en realistisk plan, gärna med några reservplaner, men samtidigt att vara flexibel nog att kunna ta beslut på plats som går ifrån den ursprungliga planen. Det är väl det som Munthe mest menar är likt en krigskådeplats; att man aldrig kan vara säker att verkligheten rättar sig efter ens förväntningar, att man alltid måste vara beredd att ta beslut som svar på förändringar och överaskningar. Timing är framför allt viktigt i striden, och jag misstänker att detsamma gäller för filminspelningar; tidsfaktorn är av yttersta vikt. Befälhavaren är den som går upp först och lägger sig sist. Jag gissar att detsamma gäller för regissören....

[citat=Micke E]-Anställer man mänskor e man en arbetsgivare å då måste man följa de lagar som stiftats av riksdagen å de regler som förhandlats fram mellan div organisationer. =) -Sedan så får ju gruvarbetare betalt å kan betala sin hyra m.m. De filmarbetare jag talat med som blivit blåsta fick problem med sånt å hamnade hos inkasso m.m. Allt orsakat av filmarkåt producent å regissör som inte skött sin budget. Film till varje pris ! (OBS! Detta handlar inte om nollbudgetfilm med polarna - utan om proffsproduktioner.)[/citat] Gränsen är väl flytande. Även filmer med noll eller mycket liten budget kan ha höga (läs "proffsiga") ambitioner. Vi har ju amatörteater i detta land. Den är ju inte dålig teater bara för att skådespelarna inte får betalt. Varför kan vi inte ha amatörfilm på samma premisser som i teatervärlden och med samma höga ambitioner? Om man var tvungen att anställa folk eller betala avtalsenliga löner så fort man ville göra bra film så hade vi gått miste om många bra filmer och en hel del talanger hade aldrig blivit upptäckta, både bakom och framför kameran. Att göra independentfilm kräver ju oortodoxa metoder både tekniskt och budgetmässigt för att ro projekt i hamn. Skall independentfilmen inte få leva längre då? Tillhör inte konsten, oavsett form, alla medborgare? Så länge medarbetare och skådespelare går med in i ett projekt under dessa premisser, vad är problemet? Det finns annan form av belöning än reda pengar. Att vara med i en independent B-film kan vara starten på en framgångsrik filmkarriär för många inblandade, om den når uppmärksamhet. Det ligger väl i allas intresse, som är inblandade i en filmproduktion (även obetalda amatörer) att göra sitt bästa för att filmen skall bli en succé. Om den slår så är väl det en tillräcklig belöning? Sedan är det högst beklagligt att producenter inte har betalat löner som har varit utlåvade från första början, men det är inte det jag pratar om här. Det måste vara politiskt korrekt och tillåtet att göra film men ren entusiasm och stolthet att ha gjort ett bra jobb som enda belöning.

Det var ett bra och intressant manus. Jag gillar dess inslag av surrealism och psykodrama. Slutet tyckte jag dock var lite för gott.

Så jag skall tolka det som att kristallsynk är det som gäller för digital redigering, och att pilotsignal endast hör till analog redigering då?

[citat=jmalmsten]rättigheter till sitt eget verk... se bara på Blade Runner härvan... 8-([/citat] Jo, jag vet. Det är för djävligt. Jag har svårt att tänka mig att man hade kunnat göra samma sak med en författare och hans verk, eller en målare. Även musiker och låtskrivare är mer skyddade än filmskapare (läs regissörer), även om det inom musikbranschen också förkommer idiotier, såsom Vacko Jackos rättigheter till Beatles musik. Men det är väl mer undantag antar jag. Varför är det inte så i filmbranschen?

[citat=_nemo_]När Raimi skulle göra tvåan hade han inte rättigheterna kvar till ettan, så introduktionen han gjorde i början av filmen var som en slags remake på ettan, det var de enda. [/citat] Fy fan vad sjukt! Att inte längre ha rättigheterna till sitt eget verk! Tack för infon.

Insåg att denna tråd kanske bättre hör hemma under ljud och musik. Eftersom ingen har svarat formulerar jag om frågan lite grann: Finns det något program i Premiere eller något annat likvärdigt program som känner av pilottonen och använder denna för att synkronisera bild och ljud?

[citat=_nemo_]senaste snacket i Evil Dead världen är att remaken kommer att slå ihop både ettan och tvåan[/citat] Nu har jag bara sett ettan, men var inte tvåan en remake på ettan? Det är i alla fall vad jag har läst. Ram gjorde faktist en ännu tidigare version av ettan som en kortfilm under studentåren. Angående SAW är det en helt o.k. film faktiskt, lite grann i samma anda som Seven fast en aning råare och högre tempo på spänningen (därmed inte sagt att den är bättre än Seven).

Vad jag har förstått så används pilottonen från en kamera för att lägga in denna som en referens på bandet som används för att spela in direktljudet på. Denna pilotton på bandet används sedan för att synkronisera överspelningen till perfoband. Finns det fortfarande någon användning av pilotsignalen när man redigerar digitalt? Lägger man fortfarande in en pilotsignal när man spelar in ljudet digitalt, på DAT-spelare och minidisc?

Det här var inte alls en dum fråga! Hade tänkt att ställa en liknande själv. Jag har läst i flera böcker om smalfilmning att exponerad film är en färskvara. Man kan lagra råfilm (oexponerad) ganska länge i frysen. Det står dock inget om att man kan göra samma med exponerad film. Tvärt om är alla råd jag har läst om att man skall framkalla exponerad film så fort som möjligt. Det beror på att exponerad film är extra känslig för fukt och värme. Nu är min fråga hur länge man kan dra ut på det innan det blir en märkbar bildförsämring? Jag hade en tanke på att dela upp budgeteringen av ett filmprojekt och försöka dra ut på framkallningen så länge som möjligt.

[citat=mjg]Några fler rullar som enligt er lever upp till "mästerverk"? Name them.[/citat] Blade Runner Apocalypse Now (originalversionen från 1979) Alien Excalibur Das Boot Brazil A Clockwork Orange Touch of Evil (En djävulsk fälla) The Exorcist Gladiator The Road Warrior (Mad Max 2) Star Wars IV (originalversionen från 1977) The Shining 2001 - A Space Odyssey THX 1138 Stalker (Tarkovsky)

[citat=Uppsala BildTeknik]Börja och öva och prova med Super8. Det är bara onödgt att köra med 16mm film som övningsobjekt.[/citat] Det har jag också tänkt. Jag har både Super 8 och 16 mm kameror att öva på, men om man vill lära sig 16 mm formatet så är det väl bättre att träna och göra film på en sådan? Jag tackar för alla varningar, men jag är ändå beredd att ta risken med min K-3:a. Det är ju så många användare som är såå nöjda med denna kamera, med tanke på PRISET. Den är en populär instegkamera, detta är ett faktum. Den är t.o.m. omnämd på KODAKS hemsida, tillsammans med Arri, Aaton, Beaulieu, Bolex, etc. Det finns en hel "industri" i USA som är specialiserad på att renovera och bygga om Krasonogorsk 3-kameror. Det är uppenbart en lyckad modell, trots att det är en rysk kamera. Jag har köpt min från en rysk säljare som är mån om sitt rykte och är serviceinriktad. Alla hans kameror (påstår han) har gåtts igenom av en certifierad kamerareperatör. Återstår att se.

[citat=Uppsala BildTeknik]Hade du köpt en Beaulieu finns det en specialist i sverige som ge service. ;) Han får kameror från hela världen skickade till honom[/citat] Vem är denne specialist? Har tänkt att köpa en Beaulieu 4008 MkII eller MkIV på sikt.

Har jag förstått det rätt att man alltså kan spela in röster (dubba) direkt mot datorn? Är det något speciellt ljudkort som skall till då som passar standardmikrofoner? Angående akustiken. Är det inte lämpligt att spela in i samma lokal eller lokal med liknande akustik som där filmen spelades in, så att det dubbade ljudet smälter in med det direktinspelade ljudet? Eller kan man ändra ljudets karaktär (akustik) i ett program?

:) O.k. Där slog du huvudet på spiken. Visst. Det är coolt att äga en egen 16mm-kamera. Men jag tänker också budgetmässigt. Jag kommer att göra kortfilm ett bra tag innan långfilmsprojektet kommer igång. Då upplever jag det som mest kostnadseffektivt att jobba med en K-3 som i alla fall bildmässigt gör ett fullgott jobb. Du förstår, det är en förstakamera som jag skall träna på. Om jag skall kunna träna, ofta, är det bra att ha en egen kamera, eller hur? När det har gått ett tag kommer jag investera i en KINOR 16CX-2M (som går för 5-8000 kr, inklusive all kringutrustning), som har de flesta funktioner som behövs för mer professionell filmning och dessutom ljudsynk och går att spela in dialog på (sägs inte väsnas mer än 40 db, helt i nivå med min projektor i taket). Återigen Martin, du ser från den professionella filmskaparens perspektiv och är jag helt med i dina resonemang. Men jag är blott en amatör, även om jag har ambitioner. Som amatörfilmare/hobbyfilmare kommer min Krasnogorsk att vara fullt tillräcklig, om det nu inte är ett måndasexemplar jag har fått i händerna. Tack och lov fick jag tryckplattan idag från den säljare som jag köpte kameran ifrån http://stores.ebay.com/moscowphoto. Skall köpa en filmrulle snart och göra en testkörning. Återkommer med feedback.

[citat=Munthe]Det kan absolut räcka. Det finns ju möjligheten att montera på en motor också.[/citat] Jo, men motorn i sig kostar ju som tre K-3. Dessutom tillverkar Tobin inte några motorer åt Krasnogorsk längre. De enda som finns att få tag på kan man köpa på e-bay, ofta monterad på en K-3. Men jag kom ju förstås på att man kan montera en fjärrutlösare eller en extra lång trådutlösare, så att man sätter igång kameran precis innan smällen. %2$s skrev: Det är ju betydligt lättare att ta korta actionbilder med en fjäderdriven kamera än att försöka använda den i en dramasituation. Ytterligare en grej som gör kameran värdelös. + att den låter som en symaskin. Naturligtvis har den dessa begränsningar som du nämner här: kameran saknar möjligheter till synkronicerad ljudupptagning och den låter för mycket; kameran lämpar sig bäst för stumfilm eller att ta stickbilder, alltså som en backup. Man är också begränsad till att hålla kameran i handen eller att ha den på stativ; det är krångligt att använda steadycam o.d. då kameran saknar videotapping. Kameran har också ett begränsat okular som är fast, vilket begränsar kameran i besvärliga utrymmen och vinklar. Man får dock inte glömma bort att kamran kostar runt 1000 kr att köpa, dessutom ofta in nästan nyskick. Man får inte heller glömma bort vad man får för pengarna; en 16 mm kamera som i en handvändning går att modifiera till Super 16, med ganska bra optik, robust konstruktion som tål mycket stryk och bild som är jämförbar med betydligt dyrare kameror. Du har ju själv medigivit att kameran klarar av att ta "imponerande bilder" med rätt ljussättning än vad länkarna i denna tråd visar. %2$s skrev: Jag skulle lätt kunna ljussätta och skjuta några riktigt imponerande scener med en K-3 som ser bättre ut än samtliga klipp Med tanke på priset får man en imponerande bild med andra ord :) Dessutom går det men lite järnvilja och tålamod att spela in dialog. Man får helt enkelt ta upp ljud utan synk och dubba i post-production. Dessutom går det att montera en liten videokamera så att man kan få en primitiv videotapping. Inte professionellt, men ändå tillräckligt för att få bra resultat om man lägger manken till. Det går dessutom att (om man har tur) skaffa en kristallsynk-motor till kameran, vilket löser begränsningen med klockverket. Priset accelererar då genast. Jag skulle kunna få en Kinor 16CX 2M (professionell rysk 16mm kamera: http://www.geocities.com/russiancamera/16mm-pro/kinor-16sx-2m.htm) för samma pengar eller billigare som en K-3+Tobin synkmotor, vilket jag fundrar på inför mitt långfilmsprojekt. Men min K-3 kommer jag att spara att använda som B-kamera för stickbilder, etc.

Kanske en ISCORAMA-54? http://www.widescreen-centre.co.uk/cine.php#Widescreen%2016:9%20Anamorphic%20Lens