Munthe

Ja. Men att redigera HD och få ut HD från tidslinjen medan man redigerar är två helt olika saker. Mitt bästa budgettips är Premiere Pro med Aspect HD och ett grafikkort som rullar ut en vettig overlay till din HDTV. Förslagsvis Matrox. Nästa steg är riktiga HD-grejer. Men då blir det dyrt.

[citat=Spartacus]Ja, om man ska tro Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/vss/noje/story/0,2789,810791,00.html[/citat] Statistiken för besökarantalet sjunker naturligtvis när man producerar mer film. Det finns ju trots all bara ett visst antal besökare som är villiga att pyttsa ut hundra spänn för att se svensk film på bio. Lösningen på det här problemet brukar vara "mer bidrag". Ingen verkar ha en riktig och igenomarbetad plan för hur man höjer kunskapsnivån på yrkeskåren. Allt handlar om filmpolitiska ekonomiska beslut. Nu talas det om mer pengar till färre filmer. Hur i helvete skulle det göra samma mediokra filmer bättre?

Egentligen är alla demofilmer och demobilder på nätet helt värdelösa. Man kan göra nästan allt med vadsomhelst. Det intressanta är hur jobbigt det var att åstakomma resultatet. Jag får en känsla av att resan från idé till imponerande arbete är ganska lång i Blenders värld. Program som Carrara Pro kommer att skaka om den del framöver är jag helt säker på. Nästa stora steg inom 3D är användarvänlighet. Hittills har alla användarvänliga program varit "leksaker" men det är på gång att förändras nu när det släpps 3D trackers för ett par hundralappar och liknande.

Känner du att du får konsekvens/precision i utsnitten och kontinuitet i ljussättningen och ljudteknikern inte får för jobbigt med motorljud/elektroniksurr från för många källor så är det ju en utmärkt metod. Jag drar själv mer ocb mer mot tvåkamera för dialogscener (har egentligen aldrig jobbat med det i någon av mina filmer förutom min första där jag använde en B-kamera för vissa actionscener och fyra kameror för ett ganska dyrt stunt).

Blender har en av dom högsta inlärningströsklar jag någonsin skådat i något program. Det är ju väldigt bra att det är Open Source men...kan inte någon skriva ett GUI gjort för oss vanliga Homo Sapiens så att det går att använda?

Det handlar inte bara om pengar utan om metodologi (eller vad tusan det heter på ren svenska). Alla regissörer strävar i hela sina karriärer efter att hitta en metod för att spela in sina filmer. En eller fler kameror är ett val man gör för den metod som passar bäst. Vissa regissörer känner sig slarviga och odiciplinerade med flera kameror rullande medan andra ser möjligheter att fånga tillfälligheter i flera utsnitt. För en del sparar flera kameror tid och för andra blir det oerhört tidskrävande att behålla kontrollen på fler kameror. Det är högst individuellt.

Pixars animationsprogram heter Manequin och är helt in-house. Dom har utvecklat programmet sedan 80-talet och alla som jobbar på Pixar skriver på ett avtal som förbinder dom att aldrig diskutera programmet utanför Pixar. För rendering använder dom såklart Renderman som också finns som kommersiell produkt. Pixar har också utvecklat helt egen hårdvara för att laserprinta digitala filer till filmneg. Deras printer är fruktansvärt bra. Även den är det mycket hemlighetsmakeri kring.

[citat=Micke E][citat=Munthe] Men...idag görs ju filmerna med sunkig DV-teknik och lättlurade mediaungdomar. Och det kostar fortfarande 20 miljoner.[/citat] Det låter ju märkligt om det är så. Vad menar du Martin, att det är som kostar? Löner till proffsen???[/citat] Det som kostar är att hålla bolaget som får stöd flytande tills nästa injektion. Det innebär lokaler i innerstan, ute på Europastudios eller i Trollhättan (ibland på alla ställen samtidigt). Löner till dom som driver bolaget under flera år och ofta investeringar i teknik. Och sedan mpåste ju bolagen ha råd att åka runt och festa i GBG och Cannes. Eftersom publikintäkterna inte kan finansiera sånt så är det statens pengar som gör det. Så funkar det.

[citat=Micke E]Om tiden före Filmreformen var helt "nyliberal" alltså utan statlig inblandning betvivlar jag - utan att veta. Men klassikerna gjordes i "såsse"land iaf....nudge, nudge =)[/citat] Vad vi hade för politiskt styre och vad vi har för politiskt styre tycker jag är helt ointressant. Vad som däremot är intressant är att vi har en fungerande filmindustri som kan stå på egna ben och göra jävligt bra grejer. Bidrag föder korruption. En klassiker. Jag förstår inte varför film (ellere andra konstformer) måste vara en politisk angelägenhet. Det vore ju ok om staten stöttade ALL film men nu är syftet att kontrollera filmen - vilket känns Stalin. [citat=Micke E] Man kan åxå misstänka att det var förhållandevis billigare att producera film samt att publiken var större innan TV´s genombrott. [/citat] Att det gjordes billigare filmer före filmreformen är inte detsamma som att det var billigare att producera film. Nja, filmbasen var svindyr med tanke på den höga halten av rent silver som inte längre finns i moderna filmbaser + det faktum att jag inte kan tänka miog att det var särskilt billigt att föda gigantiska bågljuslampor med el (moderna filmbaser är så snabba att man behöver betydligt mindre ljus) och bara att transportera runt lamporna och de betydligt större filmkamerorna. Det här var jui på AGAs tid. En AGA är fem gånger så stor som en Arri. Och att publiken var större innan TV tror jag inte på som argument eftersom TV också måste räknas som publik (producenter tjänar pengar på TV). [citat=Micke E]Ett av skälen till reformen borde ha varit en bransch i kris? [/citat] Kanske det. Men isåfall har den misslyckats kapitalt eftersom SFIs egen statistik visar en stadig sänkning av tittare sedan filmreformen infördes. Trots att vi blivit dubbelt så många i landet under tiden.

[citat=Micke E]Själv har jag aldrig fått ett öre av bidragspengarna men jag tror ändå att genrefilm-utan-statsbidrag skulle inte överleva länge i lilla Sverige. Inte utan distributörer som kan kränga utomlands. Att ta bort alla statsbidrag e ju Nyliberalernas våta dröm, men när det gäller svensk eller europeisk film hoppas iaf jag att protektionisterna inom EU står emot frihandelsivrarna. Å att jämföra filmlandet Sverige och filmlandet USA är naturligtvis omöjligt på otaliga plan. Amerikanska filmbolag har ju förutom en ofantligt mycket större nationell publik, dessutom distributionstrådar ner till enskilda dvduthyrare över HELA världen (man förstår att DE försvarar frihandel i detta avseende =).... FilmSverige verkar titta dregglande över sundet på det internationellt mer framgångsrika Danmark. De har ju en ännu mindre nationell publik, men gör ofta så bra å intressanta filmer att de uppmärksammas internationellt å därmed drar in xtra deg. Eller för att hoppa tillbax till ämnet för tråden: hur skulle en inkomstbringande publikfriande film se ut idag? Nu finns det ju ingen Schein att skylla på...? Skulle dä va en genrefilm???[/citat] Jag tror att man måste inse på alla plan att film är ett konsthantverk som kräver en industriell form där vi som gör filmerna lär av varandra och lyfter upp varandra. Som det är nu kör alla solo vid bidragsgrytorna. Det gäller att vara den som äter sig mätt. Det finns en mycket större yrkesmässig solidaritet bland amerikanska filmarbetare än bland svenska. Vilket kan förvåna.

[citat=Micke E]Bertil Bertilsson gjorde sin sista roll i min scifikortfilm IDBAV, han berättade lite om ÅsaNisse-inspelningarna, hur regissören söp öppet för att stå ut med kaoset å bristen på manus... Slarv å fusk å publikförakt ger inga bra filmer för nån publikgrupp (inte ens genrefreaks) och därmed ingen profitprofit... ÅsaNisse tappade i popularitet, många fler faktorer spelade naturligtvis in...[/citat] Jo, jag vet. Jag använde mest Åsa-Nisse som någonslags symbol för en svensk filmfabrik som inte existerar längre. En filmfabrik som såg till att hålla väldigt många skickliga hantverkare igång. Nyckeln till bra regissörer är att dom måste få jobba hela tiden. Ingen blir en bra regissör av att regissera en film var åttonde år.

[citat=Micke E]Ja, jo säkert är svenska budgetar bland de högsta i världen i relation till sin marknad. Men om svensk film skulle rätta sin mun efter matsäcken (alltså publikantalet)... så skulle väl i princip alla filmer behöva göras med sunkig dv-teknik å gratisarbetande lättlurade mediaungdomar helt okunniga om arbetsrätt mm. Eller har jag fel? Jag vet inte, jag känner SYMPATHY FOR THE STATSBIDRAG för att travestera på en Stones-låt. ÅsaNisse i all ära men utan Filmreformen hade världen blivit utan en massa bra svensk film, sån som syns i filmhistorieböckerna. Jag känner SYMPATHY trots att de aldrig (med ett känt undantag) ger pengar till genrefilm.[/citat] Men...idag görs ju filmerna med sunkig DV-teknik och lättlurade mediaungdomar. Och det kostar fortfarande 20 miljoner. Jag kan räkna de stora svenska filmerna efter filmreformen på ena handens fingrar. Tiden före innehåller mängder av odödliga klassiker av regissörer som Stiller, Sjöström, Mattsson, Bergman, Ekman osv Jag tiullhör dom som inte tycker att Fucking Åmål har sådär jättemycket att sätta emot en film som Det Sjunde Inseglet.

900an har större exponeringslattitud och bättre mjukvara. 750 kan bara rulla i 25p. 900an har avsevärt längre kamerakropp vilket får mig att ibland välja 750. Bästa sättet att prestera slomo är att filma interalced och interpolera fälten i post. Det finns inga inbyggda slomolägen i kamerorna.

[citat=Micke E]Måste bara tillägga: Som smygMarxist vet jag att ALLT alltid i grund och botten handlar om pengar. Vill Du göra professionell genrefilm i Sverige måste filmen såklart vara lönsam. MEN lönsamheten är problematisk i Sverige där endast typ 2 svenska filmer per år går ihop ekonomiskt. Trots statens stöd.[/citat] Fast det beror ju inte i huvudsak på att svenska filmer går dåligt utan att svenska budgetar är bland dom högsta i världen ställd i relation till sin marknad. Att göra en film för 20 miljoner och tro att den ska spela tillbaka dom pengarna är omöjligt. Att göra filmen för 50 miljoner är rent ekonomiskt självmord om inte staten och EU betalar svanhoppet ned i stenravinen. Dom står för Bungy-linan...typ. I t ex USA har man en grundläggande förståelse för marknad och efterfrågan som vi inte alls förstår eftersom vi nästan alltid får allting pröjsat av staten. Man anpassar hela tiden budgetar efter vad filmerna beräknas spela in. Här beräknas inte filmerna spela in pengar och framför allt handlar det om att produktionsbolagen och distributörerna håller sig flytande på produktionerna som är statsfinansierade. Inkomsterna är ju bidragen - inte publiken - så därför är det bidragen man anpassar sig efter - inte publiken. Och genrefilm har alltid varit ett publikformat - därför har statsfinansierad monopolfilm i god korrumperad öststatpartitoppsstradition alltid haft svårt att gå hand i hand med publikfilmen. Åsa-Nisse var tvungen att dö när monopolterrorn och den goda smakens kontrollorgan startades på gärdet i slutet av 60-talet. Skitsamma att Åsa-Nisse hade masspublik - den jäveln skulle bort bara, tyckte Schein som såg visionen av den finfilmkulturella nya politiska filmen ta över. I mina ögon är Filmreformen det sämsta som någonsin hänt svensk film.

[citat=Micke E]Öh? Det gäller tydligen att vara noga med ordvalen... Martin: med ordet ”etablissemanget” menar jag inte bara Filmhuset utan alla med feta plånböcker, producenter, finansmänskor, företag, men åxå media och därmed den stora publiken... [/citat] Uppfattat. Roger that. :)

Utan tvekan. Finns ingen anledning att tumma på konsthantverket bara för att man gör genrefilm (man ska alltid det göra det bästa man kan med de resurser man har). Vad vore en film som Hajen utan Spielbergs öga och Bill Butlers foto (han har inte riktigt fått cred för sitt fantastiska jobb på den filmen tycker jag - oerhört svåra omständigheter att jobba på vattnet på det sättet). Om man har möjlighet att besöka Cinemateket så tror jag att dom visar Days of Heaven just nu. Av Terrence Mallick med helt sjukt makalöst foto av Almendros. I princip magic hour-foto genom hela filmen. Det måste ha varit en ren mardröm att genomför den inspelningen. När jag ser resultatet reser sig håret på mina armar.

Håller stenhårt med. Jag och en manusförfattare diskuterade nyligen att Bergman verkligen är en av få svenska filmare som helt behärskar en större mytologi som är vanlig inom genrefilmen och ovanlig inom den svenska filmen. Och det är nog den främsta anledningen till att Bergman slog internationellt. Sven Nyqvist är en av mina absoluta filmfotografer. Hans ljussättningsstil fick mig att inse att skuggorna är viktigare än ljuset när jag var ganska ung (såg honom jobba i Filmhusateljéerna) och jag skulle tro att mitt ljussättningskit påminner gaska mycket om hans. Väldigt lite ljus. Några rödluvor. Ett par Blondies och diffusion. Hyresgästen är min favorit av Nyqvist. Min första superhjälte inom filmfoto är Néstor Almendros.

...eller sekundärfärg. Som grönt. Primärfärger är blått, rött och gult.

Känns mer som en fråga för något olämpligt piratforum.

[citat=TomStac]Frågan är hur ett sådant nätverk kan komma till stånd? Är det vanligt att man hjälper varandra, eller är final_cuts beteende mer beskrivande för hur det egentligen ser ut? Vart kan jag hitta ett givande nätverk att bolla idéer med och få inspiration och få lärdom?[/citat] Skönt att du kämpar för att hålla igång ämnet och forumtrollen på avstånd. Nätverk är superviktigt inom film. Det är trots allt ett väldigt kollektivt arbete. Men sedan måste man förankra nätverket i reell jord för att det skall fungera och vara slagkraftigt. Det behövs en eller flera "mentorer" som vet hur dom ska utnyttja den samlade begåvningen och som kan omsätta den till faktiska filmer som fungerar här hemma eller utomlands. Så som Corman jobbade eller faktiskt till viss del Mats Helge när filmfabriken i Västergötland var i full gång. Och sedan är problemet att hålla maskineriet konsekvent igång. Det behövs pengar för att göra film och investeringar måste fungera långsiktigt. Ingen finansiär vill känna att dom satsar pengar på ett gäng glada grabbar som vill pula lite med film. Det måste finnas seriositet och slipad målmedvetenhet. Vi filmare måste lära oss att ta på oss kostym och träffa finansmänniskor och veta hur man talar deras språk. Det är riktigt svårt. Det är ofta där det "skiter sig".

[citat=final_cut]Han var väl lite av Hollands svar på Kjell Sundvall, och du måste tycka att gamle Kjell är en landsförrädare såsom han håller på och tar pengar från statskassan för att finansiera sina Hollywoodfilmer.[/citat] Jag fattar inte vad du yrar om. Det där får du utveckla så att resten av världen förstår dig. Det är mycket ord som "landsförrädare" och "raser" och "döda kan vara konst" i dina inlägg. Grow up.

[citat=final_cut]Trodde att det var vad jag gjorde... Det är väl därför jag inte är särskilt omtyckt, för att folk inte kan hålla med mig och blir upprörda när jag inte låter mig rubbas med snitsiga one-liners. Eller har jag missat nåt här?[/citat] Ha, ha, ha. Vilket ruskigt mindervärdeskomplex. [citat=final_cut]För det första tror jag inte att det är hans agenda. Det är mer din grej, att göra "kontroversiella" filmer för sakens skull, så att folk som jag kan såga dem, och att du sedan kan kalla oss "pretto filmvetare", så att vi som uppskattar någon sorts smak känner oss som tråkmånsar.[/citat] Jahadu. Ja, du har ju patent på sanningen så kör för det. Sanningen och smakens företrädare. Och bara för att klargöra en liten detalj: Du har ingen som helst smak. Det är du för dum för. Du fattar ju inte ens avsikten med en film som Camp Slaughter. [citat=final_cut]Det är förresten här som jag känner en gemenskap med Verhoeven, att han i allt han gör ändå måste dissekera manuset han håller på med och sedan åter sätta ihop det, för att försäkra sig om att han gjort allt han kunnat för att lyfta projektet till oanade höjder. Vore det jag som fått Camp Slaughter på mitt bord så hade jag antingen försökt att göra något "mer" eller så hade jag inte slösat energi på det. [/citat] Bla, bla, bla...zzzzzzzz Inser du inte själv hur fruktansvärt skitnödig du låter och hur små kalsonger du har på dig? Vem bryr sig om vad du skulle göra med Camp Slaughter? Vad har du gjort? Du snackar ju bara och dagrömmer om någonslags "gemenskap" med Paul Verhoeven. Skitlöjligt.

Jag håller alltid tummarna för att unga människor med drömmar och ambitioner ska lyckas genomdriva sina idéer. Men genom åren har jag lärt mig att väldigt många "sporrar" sig själva genom att prata ned äldre "kollegor". Vet inte hur många gånger jag hört självutnämnda mästerregissörer som påstår sig ha järnkoll snacka ned filmer som Evil Ed, Det Okända, Mats Helges filmer och mina egna och sedan får dom eventuellt tummen ur och lyckas producera någonting som är totalt otittbart och helt omöjligt att hitta någon form av distribution till. Min erfarenhet säger mig att det är dom ödmjuka som gärna vill lära sig och suga åt sig så mycket som möjligt som i någon mån lyckas skapa någonting intressant. Själv blev jag fruktansvärt inspirerad av Mats Helges Ninja Mission en gång i tonåren helt enkelt för att han visade att man inte måste rätta sig i fållan och göra sånt som väntas av en. Det skulle aldrig fallit mig in att dölja någotslags mindervärdeskomplex (kanske för att jag inte har något) och snacka en massa skit om hur mycket bättre film än Mats Helge jag skulle göra i framtiden. Jag älskar alla som kan göra en film (för att citera John Cassavetes). Det är när man inser att film kräver handling mer än ord och att det är oerhört svårt att fylla ens den enklaste film med någonslags genuin själ som man kan komma någonstans. Tror jag.

[citat=Stefan_holst]Vissa program blir standard, After Effects är ett sånt! Adobe pumpar kraftigt ut sitt varumärke till höger och vänster. Jahshaka vet "ingen" vad det är. Om man söker på detta forum så får man bara 5 träffar för Jahshaka mot 500 After Effects. 14 träffar får man på After Effekts! Man får alltså fler träffar på en felstavning. I tidningen Digital Video, en tidning för konsumenter, så näms After Effects i varje nummer. Demo programmen finns också på skiva till varje tidning. Vad jag vill ha sagt är att Adobe bäddar för att hobby-amatörer använder deras överkvalificerade program. Jag ser dock en bättring med Elements programmen. Jag ser fram emot After Effects Elements! Ett After Effects utan OpenEXR, Cineon-filer, 32-bits färgkorrigering, motiontrackers, nätverksrendering, 2K och 4K mm för en tusing och adobe har en storsäljare för leksugna. OBS jag tycker inte om stölder och piratkopior[/citat] Jag tror helt ärligt att Adobe behöver göra väldigt lite för att marknadsföra AE. Riktigt bra program säljer sig själva genom sin användarbas...och AEs användare påminner om religionsföljare. Adobe marknadsför sig såklart. Just nu stenhårt med fokus på Production Studio där ju AE ingår). För mig skulle det inte spela någon större roll om AE kostade 2 000 kr. Vissa köper en dator för 15 000-20 000 kr och om man har fastnat för programmet så kommer den investeringen att leva mycket längre än datorn (mina licenser har överlevt åtskilliga datorer). Det spelar ingen roll om man är fattig experimentalist eller närig motion graphics-artist; AE är ett fruktansvärt bra och stabilt program och Adobe sköter sig ypperligt som programutvecklare och gör skäl för varje krona uppdateringarna kostar.

[citat=Jawo]Okej, men om man jobbar där (vet inte om man kan det i AE, men i Combustion går det bra) är det ungefär samma sak då?[/citat] Nej det kan jag inte tänka mig. AE och Combustion är inte nodbaserade compositors.