Raffe

Tack!! Vad glad jag blir!

Dags för mig att blotta strupen. En repliklös film gjord på noll budget och en rulle 16mm(ca 12 min). Den är ca 3:30 lång. Baserad på en dikt med samma titel. http://vimeo.com/8105612 Alla åsikter är välkomna! Snälla se den i lugn och ro, med helskärm och ljud. Ralph

Till min film "Till Förruttnelsen" fixade jag tillstånd till en underbar liten medeltidskyrka. De tog inget betalt och lät oss använda el och matstuga helt gratis. Hur schysst som helst, och filmen blev ganska bra (16mm). Var seriös och framstå som seriös. Pitcha din film positivt. Sikta in er på lördagar då kyrkan är tom hela dagen och öppen för bokning (oftast av bröllop).

Kom igen nu. Att starta och driva ett företag innebär mycket ansvar och jobb. Jag föreslår att alla som inte kan googla "starta företag guide" bör vänta några år innan de tänker tanken igen. Däremot vill jag ge en eloge till alla som svarar tålmodigt och schysst.

Inte jag heller. Den känns bara väldigt konstigt ihopsatt. Helt olika ljus(tidpunkt?) i samma scen. Sen förstår jag inte varför du använder dig av klipp där vinden blåser sönder ljudet och skadade klipp.

Fina intentioner och viss mysighet träder fram ibland. Men de tekniska bristerna tar över för mycket. Tycker åtminstone att du ska klippa om filmen. Fortsätt göra film och slipa på tekniken.

Det är ganska simpelt. Mindre pengar till film innebär färre antal filmer eller/och filmer för mindre budget. Jag är totalt ointresserad av det, både som skapare och tittare. Om ni tror att det går att göra bättre svensk film utan SFI:s stöd så varsågod. Det är ju som sagt bara att ge sig ut. Eller är detta gnället bara en ursäkt till att slippa? Offermanteln är behaglig? Jag är visserligen övertygad om att det går att göra bra film utan SFI. Däremot är jag lika övertygad om att det INTE går att försörja en hel svensk filmmarknad på detta sätt. Detta måste alla ansvarsfulla debattörer ta med i sin kalkyl. Nej, grabbar. Det är bara att inse att Sverige som filmland är, och kommer alltid att vara handikappat (om vi inte skrotar svenskan eller erövrar Europa). Ungefär som att vi är enbenta. Vi kan antingen hoppa fram på ett ben med den filmpolitik som rådde innan 1963. Det skulle bli förkrosssande för svensk film, speciellt nu med den amerikanska konkurrensen i både TV, film, internet etc. Eller så kan vi hoppa fram på ett träben(filmavtalet). Då kan vi fortfarande inte konkurrera med friska länder, men vi kan åtminstone vara med i matchen. Vi gör ändå ett gäng skitbra filmer om året. Den som vill göra en seriös jämförelse bör studera andra länder med lika stor målgrupp. Rumänska (dock dubbelt så många talare)? Tjeckiska? Holländska? (också dubbelt så många, men ändå). Det vore bra för debatten. Men det troliga är att även i dessa småspråkiga länder finns kids med internet som tycker att det internationella är mycket tuffare och bättre. Det finns också bittra filmskapare som skyller sin uteblivna framgång på politik (ingen nämnd här).

Felet med frågan är naturligtvis att vi aldrig nånsin kan jämföra film som görs på det svenska språket med film som görs på engelska, ur ekonomiskt perspektiv. Behöver jag gå in på de olika språkens utbredning? Amerikansk film dubbas visserligen i europa och asien, men deras hemmamarknad (inkl den amerikansierade världen, bland annat Sverige) gör att deras budgetar (inkl marknadsföring) aldrig någonsin kan jämföras med svenska filmer. SFI och vår filmpolitik går absolut att kritisera. Men faktum kvarstår. Ingenting hindrar dig, och andra, som vill göra vinstdrivande film att gå ut att göra det. SFI är bara stöd, inget hinder. Det enda negativa som jag ser med SFI är ur skattebetalarens perspektiv, och den diskussionen är jag inte intresserad av här. Här utgår jag ifrån att alla är FÖR att vi betalar skatt till filmproduktioner. Och ja, oavsett om personen vill vara speciell och säga att den är emot SFI.

"Amerikansk film görs för en världspublik, varför skulle inte svensk film kunna göra det?" Jag har stor respekt för dig, Bleckert, men detta var en av de dummare frågorna jag sett på länge. Svensk film idag är vinstdrivande, om man så vill. Dock med stöd, om man så vill (och får). Ut och skjut.

Bleckert. Och hur gör man vinstdrivande business med vår lilla publik? Inget hindrar ju dig att göra vinstdrivande business idag egentligen. Ut och gör vinst bäst du vill.

Lite indie och kortfilm blir det nog för mig, om jag går. Inget som antagligen går upp på svenska biografer.

Här måste jag tyvärr bestämt säga emot. Manusförfattare, speciellt aspirerande manusförfattare måste absolut få känna att skrivandet i sig är värdefullt. Att producera ett manus är värdefullt, oavsett om det blir filmatiserat eller inte. Endast ett fåtal manus blir faktiskt filmade, så om principen "bara filmerna man gör som räknas" gäller, skulle många av oss tappa hoppet och till slut ge upp. Alla manus är mer eller mindre värdefulla! Fortsätt skriva!

Skriv på svenska fullt ut. Sätt en liten klammer [engelska] när det behövs. Översätt inför slutmanuset.

KN, vad gör du för jobb då? Format? Har du en vanlig macbook? Hur mycket ram?

Jag gillar temat. Jag gillar greppet med låtsaskompis. Jag gillar det officiella budskapet, som du listar ovan. Men filmen ger ett helt annat budskap, som jag inte gillar. Det du förmedlar är att den mobbade måste stå upp mot mobbarna, annars fortsätter mobbningen. Du förmedlar att det är värdefullt att skaffa mobbarnas respekt. Budskapet blir: "Mobbning löses genom att de mobbade förändrar sig; anpassar sig efter mobbarna och vinner deras respekt." Om du är missnöjd med det budskapet måste du ändra historien. När det gäller mobbning i drama är det väldigt viktigt att visa att den mobbade ska få vara precis som den är. Det är inte dennes fel, och således inte ska den inte behöva ta ansvar eller förändra sig. Om du däremot gör action/komedi/skräck kan du låta låtsaskompisen komma med en plan på hur huvudkaraktären ska kunna krossa mobbarna.

Nejdå. Men det satte mycket av stämningen för mig, personligen. Varken manuset och minst av allt filmen behöver ju vara dålig för att jag reagerade på dessa grejer, så ta det inte för hårt.

"So what makes a movie become a hit? You know, a movie where everything fit." Stort nej-nej, för mig.

Jag har ingen fullständig bedömning, bara några synpunkter. 1. Kolla upp manusformatet. Du kan inte börja med rubriken "The beginning" och sen börja beskriva. 2. Skriv på svenska och visa oss. Om du vill visa manuset för utlandet, be/anlita någon som översätter åt dig. Engelskan funkar inte. 3. Byt koncept. Många nybörjare har svårt att tänka utanför lådan. Man skriver om sig själv, vilket sällan är intressant. Och tyvärr, men det värsta är när nybörjare ska undervisa publiken i film. En väldigt bra kärlekskomedi som gjordes på Stockholms filmskola förra terminen, hade inslag av undervisning i klassisk komedi. Det var så onödigt.

Det var bara lite snabba exempel. En dokumentär med frågeställningen "Har vi för låga straffsatser i Sverige?" kan bli hur intressant som helst, men ämnet är tungt och stort. Krävs bra journalistik och omfattande arbete, om ämnet ska behandlas seriöst. Frågeställningen kräver också att ni jämför med andra länder. Hur ser det ut i länder med hårdare straff? Är det sociala klimatet bättre där? Bild på en elektrisk stol. Stjäl man mindre i Moqambique? Bild på avhuggna händer. Osv. Om finanskrisen kan ni ju blanda statistik med småreportage om lokala butiker som tvingats lägga ner. Kanske hittar ni nåt tema? Kanske är krisen förödande för umeås kulturliv? Kanske blomstrar nåt annat...

Först och främst, om ni inte riktigt vet vad ni ska berätta, ställ er frågan: Vilken berättelse eller ämne är intressant i bild? Att bara göra en dokumentär är väldigt enkelt. Det är ju bara att filma verkligheten och verkliga människor. Kanske fungerar er story lika bra som radioreportage? Då har man använt bildformatet dåligt. Ägna en tanke åt detta. Jag kanske inte skulle ge mig på ett så tungt ämne, utan mer nåt enkelt, lokalt och lägga på en lite mer konstnärlig touch. Ni kanske har nån gammal egensinning bonde där uppe? Eller börjar bönderna dö ut? Vad tycker norrlänningar om stockholmare? Hur har finanskrisen påverkat umeå? Lägg på lite siffror och filma en ledsen ren. Simpel DV-kamera funkar bra, men fixa gärna lite skönt ljud. Sök på "hyra ljud umeå".

Skitbra jobbat, casino83. Att du har insikt om bristerna och tar ansvar, gör att du bara kommer att bli bättre och bättre snabbt.

"det är ju inte direkt ett klimat som främjar svensk film" Tja... det är antingen det eller att pengarna styr filmen. Och det finns inga pengar, så då blir det inte mycket film. Därför är jag nöjd idag. Folk lyfter gärna fram Göta kanal-filmerna när de vill belysa svensk films uselhet. Det är helt onödigt. Göta kanal-filmerna går jättebra ekonomiskt. Folk gillar filmerna. Alltså kommer det alltid att komma sådana filmer och med all rätt. Låt folk gilla det. Vi måste inse att ALL svensk film är inte VÅR angelägenhet. Strunta i det som är dåligt, och fokusera på det som är bra.

"hon(Astrid) hade ju talang så att det räckte och blev över, hur många andra begåvningar försvinner i den här lite slumpartade processen?" Vill dock påstå att detta inte är något utmärkande för Sverige. Tvärtom tror jag det är hyfsat lätt att ta sig fram i Sverige. Hur många amerikanska begåvningar från underklassen försvinner inte? Hur många rumänska begåvningar försvinner inte? Hur många kinesiska... Min bild av den nuvarande filmpolitiken är att man verkligen letar efter nya människor, begåvningar från olika bakgrunder. Det ser man också på folk som tagit sig fram och fått göra film, typ sen 2000-talet. Stor mångfald av invandrare, kvinnor osv. Det är ju kul. Med Astrid ligger det lite annorlunda till. Inom bokbranschen finns det verkligen att vinna, som du är inne på, att hitta talanger. Inom filmbranschen finns inget att vinna. Det finns inga Harvey Weinstein i Sverige som är pigga och letar efter fräscha begåvningar som kan dra in massa pengar. Det finns helt enkelt inga pengar. Och när det inte finns några pengar att tjäna blir det mycket av axelryckningar, klia varandra på ryggen osv. Filmpolitiken och tryggheten styr. Jag är nöjd med filmklimatet idag, både som skapare och tittare. Är man duktig, driven och struntar i att det inte finns några pengar så får man göra film, typ. Men det finns verkligen hur mycket som helst att klaga på inom svensk film. Så är det ju. Om vi ständigt ska ställa svenska filmer mot hollywoodfilmer, kommer vi aldrig bli nöjda. Alltid gå runt och klaga, och slå in den öppna dörren "svensk film suger".

Känns väldigt 90-tal, men det verkar gå ihop med artisten. Tre saker jag direkt skulle säga att jag skulle gjort: - Mycket högre klipptempo! Gärna musikaliskt tempo också. - Regissera skådisarna bättre! Ge dem karaktärsbeskrivningar och tydligare handlingar. Nu ser de ut som just rädda statister som vill vara till lags. - Coolare look! Du har ju fina miljöer, kostymer och ett intressant tema(vampyr). Du kan (hade kunnat?) leka hur mycket som helst med färger och ljus. Nu känns det ganska videoplatt.

Står inget om att det är blod du efterfrågar, men jag antar det? Kan tyvärr inte svara på frågan. Däremot vill jag tipsa om buttricks teaterblod. Det bästa jag jobbat med, färgmässigt, konsistensmässigt och är lätt att få bort. Det är dessutom billigare än att göra egna blandningar, speciellt om man behöver små mängder, eftersom man kan spara denna lilla tub och försluta den.