Raffe

Jag ska spela in en scen där ett krucifix ska finnas på en vägg. Därefter ska det falla så att det hamnar uppochned. Har ni några tips om hur jag kan göra detta? Väldigt tacksam! Ralph

Det jag menar är att om uppdragsgivaren har en helt galen idé, och ni förverkligar visionen exakt, är det ju inte ert fel om filmen inte berör målgruppen.

Bleckert, bara er uppdragsgivare är nöjd så. Det är ju bara det som betyder något.

Bleckert, ert snygga hantverk kanske räcker gott och väl. Ni har säkert gjort det bästa, sett till vad er uppdragsgivare beställt. Men lite väl mycket fokus på en tjej, och väldigt tätt dessutom. Man ser inte mycket av skolan. "Genogående för hela filmen är att vi inte har några raka klipp samtidigt som klippen i sin helhet blir för långa för att ha i fullängd. därmed är uppspeedningarna där och kortar ner filmen men skapar även en rytm och stil." Funkar jättebra.

Mega, finns filmer för alla möjliga sammanhang och syften. Antar att det är nån slags reklam, men frågan är vad syftet är och var den ska sändas. Men du har nog rätt, och därmed; win!

Svårt att bedöma filmen när man inte vet dess syfte. Om syftet var att följa med en elev lite kort i skolan, och visa lite miljöer på snyggast möjliga sätt; win. Om syftet var att jag ska få en uppfattning om högskolan väst/campus, få en inblick i vad det handlar om, bli övertygad om dess förträfflighet och bli sugen på att studera där; fail. Men den biten är antagligen inte ert fel... Får man fråga vad filmen hade för budget? Btw, har snabbspolning blivit den nya jumpcut-lösningen?

Hör av dig till mig när du gjort första utkastet av manus, om du vill ha bra feedback från nån som är intresserad.

Tack för ett utförligt och bra svar, förutom introt (som säger sig självt). En hel del blev mycket klarare nu. Är inte så insatt i producentbiten, som sagt, men jag har fått veta att en del filmer finansieras helt utan filmstöd, eller åtminstone från SFI. Kanske blandar jag ihop. Också läst att riskkapitalister ibland finansierar en stor del; Gangster, Darling. Inte minst att regissörer själva (Roy Andersson, Tomas Alfredson) går in med pengar. Så jag ville reda ut begreppen lite... Men då tolkar jag det alltså som att det är väldigt sällsynt regelrätta kapitalister går in med pengar.

Jag förstår verkligen inte hur någon skulle vilja investera i svensk film. Sist jag hörde gick inte ens 10% av svenska långfilmer runt ekonomiskt. Men faktum är ju att det ändå görs väldigt mycket svensk film, nästan alltid (?) delvis privat finansierad. Det måste alltså finnas anledningar som jag inte känner till. Anledningar som jag dock MÅSTE känna till, eftersom jag ska börja pitcha och förhandla. Många övriga har säkert också nytta av denna tråd. 1. Vad finns det för generella argument för en finansiär att gå in med pengar i en svensk långfilm, när nästan inga går runt? 2. Vad gäller för kortfilm? Hur får man ens runt en kortfilm för några hundra tusen-miljon, och vad har kapitalister för anledningar att gå in med pengar i detta? 3. Vilka är vanligtvis potentiella finansiärer i Sverige? Vilken kapitalist som helst, eller särskilda företag/individer? Eftersom jag inte siktar på att bli producent är jag ganska dålig på det finansiella/juridiska. Har läst om att i Tyskland har de några speciella kulturskattsförmåner, som garanterar pengarna tillbaka eller liknande - varför Uwe Boll får hålla på. Så... Kom med så mycket generella argument som möjligt, och exempel! Tack! Ralph

Har bara sett att ni snackar långfilmsmanus. Känner ni till någon standard gällande kortfilmsmanus? Procent? Vanligt arvode? Känner att det kan vara bra att sälja in några kortfilms- och kanske novellfilmsmanus innan man ger sig på långfilmsmanus, som är ett riktigt mastodontprojekt.

Förstår precis vad du menar! Jag går just nu på SFS, och håller på med filmproduktion på väldigt grundläggande nivå. Får lite ångest när jag går på bio och ser så perfekta produktioner. Jag tänker på allt slit som ligger bakom, alla pengar och resurser man själv (troligtvis) aldrig kommer att få jobba med. Då känner man sig liten. Tre tips. 1. Omvandla dessa upplevelser till inspiration, garva för dig själv och se det som en utmaning att komma med nåt liknande. Du planerar väl ändå ett liv med hårt arbete, så det är bara att tänka att man är bäst och göra så gott man kan. 2. Läs amatörmanus och semi-profesionella, se hur dåliga de är, och hur mycket du skulle kunna göra det bättre - och din självkänsla är på topp igen! 3. Du är antagligen ung, och då har du massor av år att slipa på ting talang och kunskap. När du är 40 och fortfarande vill bli profesionell manusförfattare och inte fått nånting gjort efter decennier av slit, då har du rätt att känna liiite ångest. Cheers!

Det tror jag inte. Men kom igen! Stockholm ligger ju bara en timma ifrån. Här finns SFS, Kulturama, DI, Sundbyberg etc...

Jag respekterar verkligen ditt beslut om distribution! Det är charmigt, men antagligen ofördelaktigt. Som kompromiss borde du klippa ihop en trailer som man kan titta på, innan man besvärar dig med att posta. Det tror jag speciellt alla i branschen skulle uppskatta.

Tack för alla tips! Florsocker var det som användes, och det gick bra! Tror mycket på torrmjölk och druvsocker också, men räds lite sockerkickarna från druvsocker på sikt.

Tycker det blev ascoolt! Den där filmstilen lämpar sig väldigt väl med hårdrock. Väldigt tacksamt material! Det enda negativa är väl att det kan kännas som lite fuskigt att "sno" allt, men det blir ju inte mindre snyggt/bra för den sakens skull.

Ha ha ha! Sidney Lumet gav faktiskt en skådespelerska en örfil för att framkalla tårar, och det funkade jättebra. Men det var också enda gången, skriver han i sin filmskaparbiografi "Making Movies".

Ok! Visa gärna här, om inte annat!

Ok! Så en bra musikvideo kan alltså göras precis hursomhelst, bara den visar något intressant i bild, och är mer eller mindre rytmiskt klippt? Du kan inte se nån genomgående röd tråd bland musikvideos du gillar, något som de oftast har gemensamt?

Method acting!

Tack för ett bra svar! Förstår om ämnet känns flummigt, och därmed är det bra om ni bara skriver hur just ni ser på saken. "klippa ihop gamla skräckfilmer till en hårdrockslåt" Intressant! Jag kommer nog göra mycket hårdrocksvideor, och vill gärna blanda in skräck och splatter (när det ändå inte kan censureras). Men är inte just det du gjorde olagligt?

Eftersom jag gillar att teoretisera så mycket som möjligt, vid sidan av det praktiska, startar jag denna tråd. Vad är syftet med en musikvideo? Att vara underhållande, förbättra låten, visualisera låten? Vad bör en bra musikvideo innehålla? Hur bör den se ut? Den ultimata musikvideon? Tema? Bör handlingen kretsa kring texten? Koreografi? Är det viktigt med specialeffekter och animation? Exempel på riktigt bra musikvideo; varför är den så bra? Olika exempel? Jag inser att det kan vara väldigt olika, och att det är sååå subjektivt. Är intresserad av allas åsikter, men också om det finns viss fakta/riktlinjer som det brukar finnas lite generellt inom konstformer. Eller är det verkligen helt beroende på låt? Skulle gärna köpa en bok i ämnet. Nåväl, börja flumma teori varvat med konkreta exempel. Tänkte att detta kunde bli en samlad tråd generellt kring musikvideos. Ralph

"Vad kan man göra..." i syfte att uppnå vad? Du berättar inte vad det är du vill. Vill du jobba som skådespelare proffesionellt? Brinner du för detta och är beredd att arbeta hårt för att uppnå det? 1. Hör av dig till lokala teatrar och små kurser i ämnet. Ta små roller och sen större. Skaffa någon eller några kompisar med samma intresse. Öva grejer med/inför dem. 2. Kolla upp folkhögskoleutbildningar eller andra dramautbildningar. 3. Bered dig på att flytta till någon storstad, helst Stockholm. 4. Allteftersom du får något att visa upp som bakgrund (och innan) försöker du vara med i så mycket små amatörproduktioner som möjligt. 5. När du väl är i en storsdad försöker du etablera dig som "artist". Ställ upp i alltifrån reklamfilmer, till TV-serier och amatörfilmer, alltifrån statistroller till bi- och huvudroller. Det kan nog vara en lång väg att gå, men det hela beror ju på att du brinner för det och är beredd att satsa, och tycker hela vägen är kul, och inte bara målet.

Här är en film jag stött på här, och sen som film: Manus: http://forum.voodoofilm.org/showthread.php?t=19747&highlight=d%F6dens+b%E4sta+v%E4n Film: http://www.kortfilmsbloggen.se/2009/02/03/min-senaste-kortfilm-dodens-basta-van/ Grattis till författaren!

En regissör kan ju inte bara förmedla sin vision, som jag tycker många ovan verkar anse. Undantag finns ju, som Frank Miller (serieförfattare till bl.a. Sin City och The Spirit som även regisserat för att han är så snål med rättigheterna). Han behöver inte kunna så mycket om filmproduktionens grundläggande bitar. Han får en oändlig budget och kan bara säga hur han vill ha det. Men... för de allra flesta regissörer handlar det ju om att veta VAD man kan göra utifrån förutsättningarna. Det är ju detta de flesta regissörer tampas med. Tänk basic. När Peter Jackson gjorde sina lågbudgetfilmer (räknar braindead dit) så bestod ju inte hans främsta jobb i att berätta hur han vill ha det, utan att skapa underverk utifrån sina förutsättningar. Följaktligen; om Fritz Lang hade berättat hur han ville ha det på sin tid, och beskrivit Matrix, hade detta inte gått. En regissör bör därför ha koll på alla bitar inom produktionen, för att veta vad som är möjligt att göra. Inte hur man kopplar lampor, men vad lamporna kan göra. Inte hur klipprogrammen fungerar helt och hållet, men veta vad man kan göra i dem. Så: 1. Ha en vision. 2. Ta del av produktionsförutsättningarna; budget, personal, tid etc. 3. Känn till vad du kan göra med dessa förutsättningar; vad alltifrån fotografer, redigerare till scenografer kan åstadkomma. 4. Få fram visionen och lös problemen så bra som möjligt utifrån ovanstående förutsättningar.

Stort grattis! Kul att ni träffades här också. La ni ut manuset här på forumet?