16kolon9

Du kan börja med att säga om du ska ha ljudet för Broadcast, film eller audiphilistisk verksamhet. Sedan kan du tala om du ska använda mikrofonen inomhus eller utomhus. Fortsätt sedan med investeringens storlek. Sedan kan du få många råd, efter att du har sökt i trådarna.

Skillnaden i färg beror på att dator och tv har olika färgtemperaturer i grunden. Sedan har en konsument-tv justeringskretsar för upplevelsen som micklar med gamma och chroma lite efter varje märkes behag. Skaffa dig en monitor med rätt färgtemp så löser det sig. Dessutom har TV luma och chroma i en kompositsignal medn dataskärmen har RGB. Läs mer här: http://en.wikipedia.org/wiki/RGB_color_model

3/8" BSW för filmprodukter är British Standard Withworth (BSW) gängan som används än idag. Den har en annan vinkel på gängan än vanlig UNC. Tyvärr en specialare. Det borde finnas och köpa på hyllan i England eftersom den använts till så många maskiner under årens lopp. Här finns en konvertering mellan BSW i tum till millimeter. http://www.vdwalle.com/knowledgebase/draad/bsw.htm Det är en gänga i mikrofonstativ också. Finns lite över allt trots allt. Kanske digikey har fästskruvar i 3/8" BSW i sitt sortiment. Jag har inte kollat medan jag skriver detta. Det som är smart med mgrip är att den är liten nog att ta med sig och lång nog att ge effekt när den används. Med andra ord får du med dig något du har nytta av i bildspråket.

Om du inte kan få en skarp och jämnt belyst bild via mattskivan utan att den vinjetterar kommer det inte att bli bättre när du blockerar bort 50-75% av ljuset; även med ett ljusstarkt objektiv. Canon har visst gjort en glugg med ljusstyrka 0.95:1 vilket är ett undantag. Ljusstyrkan mäts i bländare och är en relation mellan brännvidd och ljusinsläpp. Där varje bländarsteg är en halvering eller dubblering av ljusinsläppet. Se upp så att du inte har ett objektiv numrerat med halva eller tredjedels bländarsteg. Mattskivor brukar för att ljuset ska räcka ut till kanterna ha fresnelmönster ingraverat för att fotografen ska kunna se hela bildplanets bild på filmplanets motsvarighet i mattskivan. Generellt sett är det färre ljusstrålar som når ut till kanterna än till centrum, och fresnellinser avhjälper en del av detta. Kommer du ihåg vilken väg jag bad dig att kontrollera om det är någon ide med konvertern. Du börjar med befintligt objektiv på videokameran. När du sätter för en diafilm framför objektivet begränsar du redan där ljusinsläppet objektivet är konstruerat för. När du sedan sätter på ett rör är det med all säkerhet begränsat ljusinsläpp till röret. Du använder med andra ord inte hela främsta linsen till att ta in ljus till kameran. Om jag säger så här, blir du förvånad över att du får sämre sikt när du håller för ögonen? Om inte borde du inte bli förvånad över minskat ljusinläpp i videokamerans objektiv. När du sedan sätter på objektivet avsett för 35mm småbild (h*b 24*36mm småbild b*hvideokonvention 3:2) passar det formatet inte riktigt till videokamerans 4:3 eller 16:9. Så när du ställer in småbildobjektivet på mattskivan är det gjort för att teckna ut ett annat format än för videokameran. Ljuset räcker inte till. När adaptrar appliceras på 2/3"-videokameror är filmplanets format likadant. När en konverter appliceras på 1/4" eller 1/3" är det olika format - och för att kunna teckna ut hela formatet måste bakfokus justeras för respektive objektiv. Detta gör att enbart kopiera avståndet mellan bakre lins och filmplan för ett fabriksobjektiv inte är lösningen du söker. Jag vill inte på något sätt sätta käppar i hjulet för uppfinningsrikedom och nyanser i entreprenörsskap - men vissa naturlagar är inte förhandlingsbara. För att det inte ska råda tvivel om ämnets svårighetsgrad vill jag uttrycka mig enkelt - det är inte så enkelt som det först verkar. Optik är ingenjörskonst av högre skolan och eftersom jag inte avser att skriva en hel bok begränsar jag mig här. Om du googlar en del och läser lite böcker om optik och fysik kan du komma närmare lösningen själv. Jag har fått gräva i mina tankar för att komma ihåg hela kedjan - men det är länge sedan jag slutade mickla med redan fungerande objektivlösningar. Lycka till.

Med objektiv menar jag en grupp eller flera grupper av ett eller flera enskilda eller sammansatta linselement. Objektivets första lins är främre lins och det som ljuset träffar först. Ibland kallas det "Crown Lens" på utrikiska. Den sista linsen som ljuset passerar igenom objektivet är den bakre linsen. Efttersom det finns konverteringsfästen som gör att objektivet kan vändas bak och fram för makrofunktioner är termerna avsedda för normal montering av objektivet. Achromatiskt (chroma för färg) lins betyder en linskonstruktion av två sammanlimmade linselement med olika glassorter och slipning i. Ljusets färgkomponenter bryts olika. Jämför prisma med regnbågen från grundskolans fysiklektioner. Eftersom ljuskomponenterna bryts olika hamnar de på olika avstånd från bakre lins. Genom att ha en achromatiskt linsgrupp sätts två motverkande linselement ihop för att nettobrytningen ska bli så liten som möjligt. Efter objektivets bakre lins förflyttas ljuset till filmplanet. Bättre objektiv och video-/filmkameror kan justera avståndet mellan bakre lins och filmplan. Det kallas att justera bakfokus. (Back Focus adjustment på utrikiska.) På storformatskameror gör fotografen det hela tiden, och där kan fotografen även vinkla filmplanet för att lägga skärpan där så önskas. Men den boken får inte plats här. Vid fabriken trimmas och optimeras avståndet mellan bakre lins och filmplan med finurliga standardfattningar. (En standard för varje märke. En gång i tiden var det E-gänga för småbildskamerorna enligt Leicas standard.) Varje objektiv kontrolleras och justeras vid fabrik. Och svaret på frågan är att temperaturen påverkar objektiv med ändrade optiska egenskaper som följd. (Justera bakfokus igen...) Med konsumentvideokameror finns det gott om felmarginal tack vare stort skärpedjup. När du tar ett objektiv som är gjort för en fabriks kamera och rattar ihop en egen konstruktion ger du dig in på hundradelar och tusendelar på millimeterskalan mätt vid 20 graders Celsius. Med en adapter anpassar du fabriksobjektivet till att passa direkt i din kameras objektivfäste. Med en konverter anpassar du ditt fabriksobjektivs filmplan till att sammanfalla med videokamerans objektivs makrobildplan. Dessa bilder kan sammanfalla på en tunn symmetrisk mattskiva. Genom att röra på skivan; skaka i sidled/höjdled eller rotera försvinner en del av mattskivans gryn och blir brus. Om du tar en mattskiva från en småbildkamera är den gjord för att anpassa prismans bild till sökarförstoringen. Det blir inte samma sak. För att utröna om det är någon idé till att börja med ska du testa din videokameras förmåga att teckna hela bildplanet. Skaffa en testbild, tex en 35mm diabild och sätt på plats. Du ska nu kunna spela in diabilden utan att kanterna svärtas ner (vinjetteras). Om kanterna svärtas ner kan du avbryta här. Det blir inte bättre. Nästa steg är att framför diabilden placera ett rör som anger avståndet mellan bakre lins och fabriksobjektivets filmplan. Om röret gör att kanterna svärtar ner (vinjetteras) kan du avbryta här. Det blir inte bättre. Om fabriksobjektivet inte duger kan du gå upp från småbild till mellanformat och kanske få in mer ljus. Men då är objektiven väsentligt dyrare så då faller projektet i alla fall. I slutänden kanske det är bättre att lägga all denna energi på berättelsen i stället och spela in den med kända begränsningar. Lycka till.

prova armbandsursmonterad inspelningsutrustning http://store.usbwatches.net/by-memory-type-mp3-watches.html mer dold än så här på nära håll blir det inte. Du får bestämma dig om det ska vara dolda mikrofoner eller synliga. Flera mikrofoner innebär en ljudmixer osv. Dolda-kameran-tekniken är att spela in först och fråga om tillstånd sedan.

prova den här formen av ljudinspelning monterad i armbandsklockan http://store.usbwatches.net/by-memory-type-mp3-watches.html mer dolt än helt framme kan det inte bli

http://www.globalmediapro.com/av/attach/2142/sennheiser-md-431.jpg Handhållen dynamisk mik med Sennheiser-prestanda.

och DEN syftar på ryggen men kanske avser stolen? Balsa, frigolit, , skumplast, skumgummi, socker, skydd under kläderna och undvik närbilder på stolens brottytor....

Shure Beta 58 Sennheiser MD 431 M-Audio Aries AKG C900 AKG C535EB Välj själv. Ha limiter och gate. Hoppas på det bästa...

Pröva denna metod. 0. gör de vanliga ljudförberedande OFF-knapptryckningarna 1. ta hela scenen med normal eller vid vinkel och mikrofon på njur-, eller riktmik bom så att miljöljud blir försumbart, 2. ta delscener med njur-, eller riktmik på bom så att miljöljud blir försumbart, 3. spela in miljöljud med rundupptagande mik i 60 sekunder som du kan ha som bakgrundsljud Redigera och lyssna hur det låter. I värsta fall loopa ljudet genom att spela in dialog igen. Du låter skådis se videon och säga sina egna repliker igen.

eeehh, en tunn film är en yta utspridd på ett underlag. Ett band har en tunn film av magnetiska kristaller utspridda på ett böjligt plastunderlag. I vissa fall är den magnetiska filmen täckt med en skyddsfilm i plast. Således har du en sandwichkonstruktion med magnetisk järnlegering mellan två plastfilmer. OBS inte att förväxla med Club Sandwich.

"vad är svårast med att göra film?", frågade en. Vis svarade, "det är väl att göra alla hålen längs kanterna så att filmen kan dras fram i kameran..." Fråga efter en film i en videobutik i Hollywood och du blir avsnäst med, "This is not a film, it is a MOVIE." Det är som med de tre orden planet, planet och planet. Det beror på i vilket sammanhang de används. Du kan ta med din videokamera ombord på planet och spela in en film om det lutande planet medan du flyger runt vår planet. Du använder en videokamera för att spela in en videosignal på band, hårddisk eller Solid-State-minne för att använda i en film som visas på TV eller i en dator eller till och med skjuts ut ur en laserkanon på en biografduk. Du kan också spela in på negativfilm som scannas och digitaliseras till en fil du bearbetar och sänder till en mobiltelefon ute på en båt. Du blir inte skeppare för det. Således kan du fortfarande spela in en film med en videokamera. Men du ska köpa en videokamera (Camcorder vs film camera) så underlättar det att du använder rätt benämning. Ps, du kan även köpa en filmkamera och använda den som brevpress; snigelbrevpress inte epostpress. Jag hoppas att du nu är förvirrad - men på en högre akademisk nivå. Band i kameror magnetiseras med elektricitet medan film i kameror exponeras med ljus(fotoner).

Spontant är det kul med bildmontage. Förutom Muntes observationer lägger jag till ett par du kan fundera på. Djupet i bilden. Genom att skära av lyktstolpar tar du bort förgrunden och förlorar förutom djupet även ljuskällorna som reflekteras i bilarna närmast kameran. Perspektivet gör att din inklistrade del som skulle kunne föreställa en stad nu sätts i relation till den lilla lilla bilen som kör med tända lyktor på vägen. Följdaktligen ser det ut som att gräset är grövre längre bort än mellan vägarna. Storleken på byggnaderna krymper till att bli fågelbad för helikoptrar. Det du har gjort är snyggt och inte färdigt. Om du istället för grönt gigantiskt gräs placerar något som markerar avstånd mellan väg och stad accepteras illusionen lättare. Och kom ihåg att objekt längre bort avtar i klarhet och färgmättnad. Detta kommer sig av alla partiklar i luften som sprider ljuset lite grann. Detta med luftpartiklar kan vara skälet till att de flesta SciFi-landskap läggs i mörker. Då blir färgmättnadsproblematiken lika akut. Neonlampor och strålkastare i natten ses tydligt på långt håll. Medan dagsljus är oförlåtligt.

Vinjettering orsakas av att objektivets filmplan ligger bakom mattskivan. (För att mattskivans grynighet inte ska bli statisk bör den roteras eller vibreras så att filmens delvis slumpartade kristallbildning emuleras.) Bildplanets ljusspridning genom linsen avtar mot yttercirkeln i filmplanet. Om filmplanet ligger för nära bakre linsen syns mörka ytterhörn. Det finns andra effekter av också. Ljusstyrkan avtar kvadratiskt med ökningen av avståndet från bakre lins till filmplan. Det finns ett optimalt avstånd mellan bildplan och filmplan för varje brännvidd. Det gäller bara att hitta det... Achromatisk förvrängning kommer ur att glaset/plasten i objektivet har olika brytningsindex för olika våglängder på ljuset. Det röda, grön och blå ljuskomponenterna ur bildplanet fokuseras på olika avstånd från objektivets bakra linsyta. Detta gäller även inne objektivet mellan linser och grupper av linser. Att applicera ett objektiv som korrigerar, (genom limmad dublett) för en eller två av ljusets våglängder korrigerar inte vinjettering i filmplanets ytterkanter. Det är komplicerat att göra objektiv och anpassa dem till avsedd funktion. Lycka till.

Metoden louise cyphre tillämpar i inlägg #8 är att rycka meningar eller delar av meningar ur sitt sammanhang och kritisera den lösryckta delen. Det leder inte till något. Att jämföra 50mm med 50mm som appliceras på samma filmplan säger en del om objektivens prestanda. För motivplanet är det samma i bägge fallen. Att jämföra två identiska brännvidder vars filmplan är olika stora förändrar bildplanet och detta har lett till begreppen normalobjektiv, teleobjektiv och vidvinkelobjektiv. Normalobjektivet motsvarar diagonalen på filmplanet. Med rektangulära filmplan fås ett intervall som innefattar normalobjektivet. 50mm är normalobjektiv, 48 mm är också normalobjektiv och 55mm är även det normalobjektiv för småbildkamera med 35mm film. När du vänder på 35mm filmen och kör den i en filmkamera minskar filmplanet och det som var den undre gränsen på cirka 44mm blir nu den övre gränsen för ett normalobjektiv. Så ska du efterlikna 35mm filmkamera är ett kort tele cirka 60-75mm medan ett alldeles utmärkt kort tele för Nikon är 105mm på 35 mm småbild. Leica har haft en lyckad kombination i deras 90mm teleobjektiv. För att ta halvbilder inomhus kan du med fördel använda korta teleobjekt kring 90-105mm som tecknar rakt och har bra upplösning av detaljer. Men för att ta normalbilder, dvs helbilder, på en eller två personer kan du lika gärna sätta på ND-filter tills du har full bländaröppning och få fina bilder. Förtydligande av ljusstyrka. Att ha ett ljusstark objektiv räcker inte som skäl för normalobjektiv. Det blir i alla fall en ljusförlust totalt sett. Skärpedjupseffekten på 2meters avstånd är försumbar. Ett vidvinkel på 35mm småbildskamera har skärpedjup från 0,3 meter till oändligheten när du bländar ner. Det är fördelen med dessa objektiv - bara rikta och trycka av. Det blir skarpt ändå. Ett objektiv är alltid en kompromiss mellan delvis oförenliga egenskaper. I skrivandes stund vet jag inte om du känner dig klokare eller mer förvirrad fast på en annan nivå. Om det är grynighet från en särskild filmsort du eftersträvar finns det filter i post. Kan du inte prova det objektiv du funderar på i konverter/adapter och se om resultatet blir som förväntat.

Jag ber om ursäkt om jag har trampat på en fakultetstå. Det är inte min mening att avfärda bildning inom valfritt område. Det är kanske lite övermaga att hävda att manusförfattare bara sysslar med amatörpsykologi. Jag har ett svagt minne att praktiserande psykologer och psykiatriker behöver tillstånd från socialstyrelsen för att förmedla sin doktrin. Vad du menar men amatörpsykologi vet jag inte. Men karaktärsuppbyggnad handlar inte om psykologiska drivkrafter för motsvarande handling. Det handlar snarare om att skapa karaktärer som är funktionella i dramat, delvis intressanta men inte nödvändigtvis dokumentära. Troligen har du nytta av din begreppsapparat och kliniska erfarenhet. Eftersom du skriver att du är akademiker kan det antyda ett brett fält av yrken, och det är till nytta för skrivandet. Jag vet att cliff-hangers används i flera sammanhang. Jag gav den historiska bakgrunden. Begreppsglidning är ett fenomen du säkert är bekant med från dina akademiska studier. Distinktionen jag belyser är att ursprungligen var cliff-hangers vilseledande, medan reklamavbrotten är så kort att det räcker med att ställa en normal fråga. Även kända manusförfattare kan bruka termer med begrepp under glidning; det är slarvigt men det förekommer. Så om du väljer att avstå från kunskapsområden på grund av att du redan vet tillräckligt inom ett delområde så är det ett fritt val. Trevligt att råkas.

44-55 mm brännvidder för småbildskameror brukar var ljusstarkast och därmed klara sämst ljus. Normalbrännvidderna lämpar sig för helbild av enskild eller par som motiv ner till halvbild. Skärpedjupen brukar vara tillräckliga för att inte uppnå skärpedjupseffekten. Att sedan sätta på det ljusstarkaste småbildsobjektivet enbart för ljusstyrkan är nonsens eftersom det inte är en bildförstärkare kommer även att ljusstarkt normalobjektiv att stjäla ljus. Det stulna ljuset leds sedan via en konverter till videokamerans objektiv. Det du har uppnått är en ljusförlust, en färgförändring och försumbar skärpedjupseffekt. Visserligen går det men till vilken nytta när du ändå förlorar ljus på vägen? Om det är ljusförlust du söker går det lika bra med ND9. Om budget är begränsad är det i första hand de korta (75-105mm) teleobjektiven som gör nytta på närbilder och halvbilder på folk. I näst steg är det mellantelen upp till 180mm. Långa teleobjektiv kan du lika gärna köra med dubbleringslins och öppen bländare på kamerans objektiv. Skärpedjupet krymper tillräckligt ändå. Du kan ändå prova att zooma ut och ställa in skärpan med makrofunktionen och därmed separera motiv från bakgrund. Det är inte så att en dyr glasbit framför en billig glasbit gör att medelvärdet blir en bättre glasbit. Den billigaste glasbiten sätter gränsen för hela objektivet och/eller objektiv+konverter+objektiv.

Det råder fri avtalsrätt i Sverige. Det beror på hur ni strukturerar avtalet om ni erhåller pengar före, under och/eller efter produktionen. Det finns många aspekter att ta hänsyn till i avtal och det kan kosta 10-15 pengar att erhålla ett avtal som går att kontrollera och leva upp till. En fattig artisk kan gå med på royalties, medan en rik och redan framgångsrik artist betalar för produktionen som en del av marknadsföringen. En fattig artist som inte har råd med sin marknadsföring kanske har en hitlåt som kommer att betala bra - kanske inte. Det är en fråga om risk och avkastning för både artist och musikvideoproducent. En avvägning,

Bländaren anges som ett tal efter f-stop en stor bländare är ett slarvigt uttryck. Du kanske frågar efter objektivets förmåga att släppa in ljus och behöver svaret på objektivets ljusstyrka. Linsen du länkar till har ljusstyrka f=1,4. Med ljusstyrka 1,0 sker ingen ljusförlust i linsen. Ljusstyrka skall sättas i relation till skärpa, skärpedjup, upplösning och kontrast vid full bländaröppning. Hela objektivet är en kompromiss mellan delvis uteslutande komponenter. Valet av kompromiss ger objektivet dess karaktär. En del märken premierar upplösning andra kontrast. En avvägning. När du sätter fast ett objektiv på en konveterter typ Brevis35 förlorar du ljusstyrka och andra egenskaper när objektivets bild först hamnar på en roterande mattskiva av glas och sedan skall genom nästa objektiv till kamera. Så när du offrar upplösning och kontrast för att kunna öppna upp bländaren till f1,4, så tappar först ljus i konvertern och sedan ljus i kameraobbjektivet. Med ett lika ljusstarkt objektiv i kameran har du i alla fall tappat tre bländarsteg i första objektivet och sedan två-tre bländarsteg i konvertern. Dessutom har varje enskilt objektiv unika egenskaper som kan kompenseras med filter. Men så länge du svart- och vitbalanserar kontinuerligt reducerar du det problemet väsentligt. Ursprungligen sökte man uppnå bra skärpa hela vägen men när färgfilmen kom klarade linserna inte av att visa färgerna och att vara ljusstarka samtidigt. Ett resultat av detta blev objektiv med litet skärpedjup. Den tekniska begränsningen blev en estetiskt nödvändighet som numera emuleras till leda. Kraven på videolinser är ganska höga för att kunna visa rätt färg hela vägen. Hela idén med konvertrar är att kunna använda fasta brännvidder på konsumentkameror. Att sätta på en ljussvag zoom avsedd på småbildskamera utanpå en konverter förtar hela konceptet. För att kunna emulera skärpedjup och bildutsnitt från småbild på video kan det vara på sin plats med fasta brännvidder av korta teleobjektiv-typ eller långa teleobjektiv som redan har korta skärpedjup. Att sätta dit en normaglugg som har bra ljusstyrka är bortkastat eftersom du kan få bättre effekt med befintlig glugg på kameran och bättre ljusstyrka. Vill du envist filtrera bort ljus kan ett Neutral-Densitet-filter göra samma sak bättre. Jag har skrivit konverter med avseende på att konvertera ett småbildsobjektivs filmplan och skärpedjup till en videokameras objektivs bildplan. Benämningen adapter kommer ur att man sätter ett småbildsobjektiv i en adapter och adaptern passar i kameran. Det finns adaptrar som du kan sätta objektiv med PL-fattningar i kameror B4-fattningar. Det är lite som ultrarapid och slowmotion för samma sak. Ultrarapid beskriver inspelningshastigheten på film innan rörelsen visas i en projektor som spelar upp i normal hastighet. Slow-motion beskriver hur rörelsen ser ut när den visas i projektor med normal hastighet. Så lätt är det att bli förvirrad av termers ursprung.

bäst är inte billigast Frågan är för vid och blandad. Vad är filmen inspelat på för format? När du förredigerar filmen, vilket format tänker du dig då? Vad menar du med okomprimerat? 4k, 2k, 1080i, 720p, D5???? 10-bitar, 12-bitars eller 8 bitars upplösning. Rendering i 32-bitar? Vilka effekter är det du är ute efter som kräver din okomprimerade form? Grafikkortet används för presentation på skärm. CODEC-kort används för att visa effekter i realtid och för att tanka in material samt styra bandare med RS-322 och RS-422. Rendering belastar CPU. Ljudkort används vid uppspelning och konvertering. Vilket ljudsystem vill du efterbehandla långfilmen i? Om du ligger på låg budget kan du byta pengar mot tid och använda Cinellera som är linuxbaserat och inte kostar för mjukvaran. Du har även Ardour ljudbearbetningsprogram. Kolla Chainsaw Linux eller Studio64. FCP klarar det du vill göra? Premie Pro klarar det du vill göra? Avid i flera olika nyanser klarar det du vill göra? Vilken budget har du avsatt för maskin, program och inlärning? Det är svårt att ge råd om programmet redan från början ligger utanför budget. Om du vill veta tech-spec på program kan du själv börja med respektive programs hemsida och användargrupper för att lista nödvändig maskin för det enskilda programmet.

Cliffhangers är en term myntad medan serier visades på biografer innan TVn skapades 7 september 1927 av Philo T. Farnsworth i San Francisco. Spridningen av TVn kom först på 50-talet. En cliffhanger visade en olycka och lurade ofta publiken; bilen kör över klippkanten. När publiken kom till biografen visades en variation på förra avsnitts slut, bilen hinner i sista stund väja för klippkanten och fortsätter jakten. Med andra ord är begreppet cliffhangers ett filmbegrepp från vita duken och inte ett TV-begrepp. Dessa förklaringar är nyanser som du kommer till om du läser mer om film och TV. Slutligen. Jag gav dig rådet att studera karaktärsgestaltning eftersom även en action-rulle blir tråkig utan tilltalande karaktärer. Om du väljer att blunda för karaktärsgestaltning och hur dessa byggs upp kan du lika gärna sluta skriva nu, och istället klippa och klista klichéer. Men det är ditt val om du vill lära dig först innan du börjar avstå från kunskapsområden.

Berättelser skiljer sig inte så mycket mellan TV och film, men på TV har du mindra än 30 sekunder att väcka intresse hos tittaren innan zappknappen trycks ner. På film har du tid att vara episk. Sedan skiljer sig formatmallar mellan TV och film, men det är sekundärt för dig i inledningsskedet av din manuskarriär.

Okej, jag tror att jag har lagt in länken förr http://www.google.se/search?q=screenplay+format+guide&ie=utf-8&oe=utf-8&rls=org.mozilla:en-US:official&client=firefox-a där har du läsvärt om formatet. Linda Seeger har skrivit en del lättlästa böcker om manusförfattande. Kjell Sundstedt har skrivit en bok om manus på svenska. Syd Field har skrivit den lilla klassikern. Christopher Vogler har skrivit böcker om skrivandes. John Trubys böcker finns som romanstödsdataprogram. Chris Huntley & Mellanie Anne Phillips har skapat Dramatica-teorin. Lajos Egri har skrivit en klassiker om dramaturgi och karaktärsbyggen. Om du söker på författarna på Amazon eller Akademibokhandlen hittar du läsvärt. Det finns hyllmetrar att läsa men om du börjar med de författare jag listat sparar du mycket tid. Men att läsa och förstå dessa böcker tar lite tid. Om du börjar nu så har du jobb som räcker väl förbi nästa år. Så du kan vänta med alla andra nyanser i hyllmetrarna.

Blända ner, ställ skärpan på 1,5m och zooma ut till vidvinkel. Rörelse och stillbildsskärpa går ej att få samtidigt. Eftersom du inte kan justera skärpan på objektiver under tagning med handkamera får du istället justera genom att anpassa ditt avstånd till motivet så att motivet befinner sig inom skärpedjupet. Med andra ord får du anpassa dina kamerarörelser till motivet för att kompensera den brist på utrustning ni får leva med under inspelning. Så svårt är det inte trots allt. Krångla int' till 'e.