elBeppo

Har nu filmat lite ute i mörkret med min D5000 och kan konstatera att det funkar bra att jobba med det manuella programmet. Däremot får jag inte ändringarna att bita då jag startat Live View, utan måste ställa in de inställningar jag vill ha först och sedan starta Live View... En hel del rolling shutter-problam då jag panorerar sidled på husets framsida (vi har stående träpanel) men det minskar en aning då jag går ner i slutartid.. Försvinner dock inte.. Med för snabba slutartider får man däremot problem med för skarpa bilder per ruta och då känns det hela som att det hackar istället. Det är nog en hel del pul och inställningar som krävs för att få till riktigt bra film med kameran. Jag fick dock några klipp som funkar till slut.

Menar du att den inte har det? Jag måste erkänna att jag bara haft kameran ett kort tag och filmat ganska lite än så länge. Men däremot har jag nog vart under intryck av att kameran anväder de inställningar som det aktuella valda programmet för stillbilder ger då jag klickar över till film... Iallafall har jag jobbat med både stort och litet skärpedjup än så länge och det har funkat bra. Om det är så att jag inte kan ha ett fullständigt manuellt program valt, utan kameran justerar t ex bländare för att få bästa exponering under tagningen, så tappar jag ju en del viktiga möjligheter. Inte vill man ju att ljuset ändras i bilden över en tagning. Måste kolla upp det här då jag kommer hem. Nu gjorde du mig närvös...

Håller med realitybites här. Det är väldigt spretigt med tipsen om hur man bäst redigerar i de HD-format som kameror idag filmar i.. Jag minns då DV slog igenom och det började dyka upp DV-kameror i mänskliga prisklasser. Då var också formatet lite spretigt med diverse olika varianter på något som skulle vara en standard (hette det). Vanliga datorer orkade just och just spela upp klippen men i ett redigeringsprogram så hann man inte riktigt med. Det var oftast tvunget med ett specialkort av något slag för att kunna klippa ordentligt med realtime playback. Jag jobbade i en semi-proffs studio med sådan utrustning och Premiere då. Sedan dess har ju DV blivit ett ganska välsupportat format som bra går att både spela upp och redigera i med en vanlig bruksdator utan specialkort eller liknande. Jag antar att samma sak kommer att hända med de HD-format vi får in idag... Jag får in material i MJPEG från min kamera och bilden är bra, men det är ganska hårt komprimerat. Jag är inte 100% på vilket format jag skall koda om allt till innan redigering för tillfället och har provat med några olika. Har dock inte gjort något större projekt ännu i HD så jag har inte satt processen riktigt på prov känner jag..

Hej. Jag hade möjligheten att ha Kjell Sundstedt att läsa igenom och kommentera på ett manus jag skrivit en gång och min inställning var samma som din: "inte en kärlekshistoria tack". Svaret jag fick var "kärlek behövs alltid"... Så det blev back direkt där. :) Sen behöver det ju inte alltid vara en "hjälten hittar en tjej/kille som måste räddas innan filmen är slut"... Men vad sägs om ifall tjejen i paret har en affär med någon av bröderna och de smyger omkring lite? Det ger dig ju en möjlighet att skicka ut med lite avsides.

Hej på er. Med ett antal filmprojekt i bakluckan på lite mer avancerad hobbynivå, tänkte jag komma med lite input. Jag sitter på en Nikon D5000 vilket är en billigare variant på D90. Den filmar bara i 720p och inte i full 1080p som Canons 5D mark II. (D90 filmar också enbart i 720p.) Den har även bara en inbyggd mikrofon och inte något mikrofonuttag (vilket jag inte hittat info om ifall D90 har eller ej.) Så här sammanfattar jag mina upplevelser iallafall: - Den ger bra bild på film. Mycket bra faktiskt och att kunna jobba med slutare, tid och ISO ger ju fantastiska möjligheter som jag nu inte vill vara utan längre. - Filmformatet som skapas är motion JPEG 25p och iallafall Adobe Premiere har svårt för det så jag blir tvungen att konvertera det innan efterbehandling. Det är dock ganska hårt komprimerat och skulle inte vara så bra att jobba med iallafall om man tvingas göra flera generationers renderingar... - Ljudet är ganska kasst som spelas in och i och med att det enbart finns en inbyggd mikrofon så begränsas man hårt där. Formatet på ljudet i filmfilen är dessutom väldigt lågupplöst. Extern ljudinspelning är ett måste och kamerans inbyggda mik kan mer funka som sync-hjälp. - I och med att jag inte jobbat så mycket med riktig film tidigare utan med video, är jag ovan med objektivbyte i samband med rörliga bilder. Det finns en del att lära sig med ljusmängd och rörlig kamera. Fick själv läsa in mig på att det inte är bra att ha FÖR MYCKET ljus heller vilket resulterar i knivskarpa bilder som hjärnan inte förstår... Den rolling shutter-problematik som belyses här i i tråden är ju något som är specifikt för digitalinspelning, men det finns en hel del från den riktiga filmbranchen som man även måste lära sig. - Kameran ÄR liten och lätt. Det är alltså svårt att göra stadiga bilder, mycket svårare än med en videokamera. Bra stativ samt en rig från t ex Redrock micro är nog nästan ett måste... Om du dock är ok med de här punkterna tycker jag dock att du gott kan tänka på en DSLR som filmkamera.

intressant diskussion. Jag har jobbat en del med sådant här tidigare och är av åsikten att det är bäst att jobba både med ett vektorbaserat layoutprogram och ett bildbehandlingsprogram. Själv jobbar jag med Photoshop och Illustrator. Bildbehandlingen görs ju onekligen i Photoshop där känslan med hela upplägget läggs upp. Kanske i en eller flera delar. Sedan pusslar man ihop det i Illustrator, lägger till text och gör allt färdigt för tryck. Det som ett layoutprogram ger på slutrakan istället för ett bildbehandlingsprogram är ju ett material som "skall tryckas" snarare än ett material som skall ses på skärm. En RGB-baserad bild i Photoshop innehåller ju inte alltid de metadata som behövs för att återskapa de färger man vill ha i verkligheten, speciellt då vi pratar om olika tryckmetoder. Kör du ut en jpg-bild från Photoshop och skriver ut den på en färglaser kan du kanske bli lite besviken över dålig mättnad i färgerna. I Illustrator kan jag bestämma till och med vilken typ av fysisk färg som skall användas i tryckningen och vara beredd på olika material såsom sugande papper, blankt papper, plast etc. Med det sagt skall jag också ge en lite avvikande åsikt: Gör du bara en affich för en indiefilm och inte har någon ambition att bli mästare på det här, duger säkert Photoshop bra. Kanske du vill satsa på att bli bra på att göra film istället för att lägga ner hundratals timmar på att lära dig trycktekniker...

Snyggt, editman! Hur var det att jobba med en systemkamera framom en video? Jag har själv en av de billigare som klarar liknande uppdrag (Nikon D5000) och tittar på att filma med den. Tidigare har vi filmat med en lånad DV-Cam från Sony. Jag såg även att du använder matteboxen från Proaim med räls. Hur tycker du den är? Och var har du införskaffat den? Skall vi filma med min Nikon ser jag nog att en mattebox och follow focus kan vara lämpligt att ha. Har tittat på riggen från Redrock Micro men den kostar en del...

Jag tror en sådan film som du beskriver kan bli väldigt intressant att se på om du lyckas få fram det där som gör att man skapar intresse. Ett tips är ju att det är kul att följa intresset mellan två karaktärer som inte helt och hållet kommer överens. Hamnar i konflikt rent av. Tänk om tjejen kommer med sin blödande hand och behöver hjälp och killen nekar henne helt abrupt? Hur kan man då fortsätta storyn? Tjejen blir väl upprörd?... Kanske rent av provocerad tillräckligt för att knacka på igen och skälla ut killen och kasta en öl på honom. Vad gör killen? Kanske han snabbt, kraftfullt och tyst lyfter henne på axeln och bär henne till en stor sopcontainer och dumpar henne där?.. Osv osv. Varje steg som tas fördjupar ju deras relation samtidigt som "hur de väljer att ta striden vidare" beskriver dem som personer... Lite input från min sida... :)

Två suveräna manus: Juloriatoriet - svenskt. Fight Club - Amerikanskt.

Jag såg en utbildning på Gotland för något år sedan för filmmusik. Den lät lockande och kan vara värd att kolla upp.

Angående #1, kan du filma tre klipp med stillastående kamera: 1. Bakgrund, utan skådisar. 2. Båda skådisar med. Offret har blå dräkt på hela kroppen förutom huvudet. Handen tar tag i huvudet och drar det dit det skall. Kroppen följer bara med och maskas sedan bort mot bakgrunden i AE. 3. Offrets kropp med blå mask på huvudet. Ha kroppen att falla dit du vill och maska bort det blå huvudet i post. Sedan kombinerar du de tre i AE.

Om det är en version för visning, skulle jag ta ut en MPEG-2 för DVD med bästa kvalitet. Det blir bra. För lagring/återanvändning på klippbordet är det ju helst DV som gäller, men som du påpekar är det ett mycket kostsamt format. Frågan är om din DV-kamera är spärrad för att köra tillbaks materialet via firewire till DV-kassett. Alla kameror är inte spärrade idag, och då har du bästa lagringsmöjligheten där.

Jag läste en text om Jan Guillou, där han menade att det är bra att chocka läsaren direkt i början av en bok (vilket han alltså gör). Detta stämmer nog bra på film också.... Så varför inte börja med att chocka tittaren lite i början. T ex med en blick från vad som kommer att hända i framtiden/vad som har hänt i det förflutna? Ett telefonsamtal är ju inte direkt så smaskigt... Om man inte genast följer upp det med en jaktscen a la första Matrix... Även om det handlar om ett drama, lär den ju innehålla åtminståne NÅGRA mer intensiva moment, från vilka man kan välja denna öppning. Inte visa allt, utan återkomma för att komplettera scenen i slutet av filmen.

Man behöver inte vara innomhus och mörda alla sina skådisar. Vi gjorde en läcker tarm-scen utomhus och grävde alltså ner halva killen i marken. Tarmar gjorde vi av ägg, vetemjöl och vatten. Sedan kladdade vi ner allt med löjligt mycket "blod". Skrev om det i en annan tråd tidigare tror jag. Bra blev resultatet iallafall.

Det är nog mycket enklare för dig i alla steg av produktionen om du gör enligt följande istället: 1. Skriv manuset snyggt och prydligt. Så det är lätt att läsa och lätt att bläddra i och hitta det man letar efter. Det finns bra texter om hur man skriver manuset så att industri-folk gillar det. Som du nu har skrivit det, är det svårläst. 2. Planera dina filmvinklar innan ni filmar och rita ner dem som storyboards. Du kan numrera/döpa varje bild. Sedan har du en "klappa" med info om vad det är du filmar just nu, som du visar direkt då du startar inspelningen på kameran igen. I Hollywood använder man ju detta i smråd med en lite smäll på klappan för att de som jobbade med ljudet i redigeringen skulle kunna synkronisera det ordentligt. Nuförtiden finns det annan hjälp för det, men markeringen av VAD det är man filmar finns kvar och är nog så viktig. 3. Då du filmar, ta en vinkel i taget. Låt skådisarna göra sin grej från början till slut. Ibland kan det ta några sekunder i vissa vinklar, ibland tar det 5 minuter. I en klassiskt samtals-scen med några personer, brukar man först filma en vinkel där alla finns i bild samtidigt. Denna vinkel är dessutom bra att inleda hela scenen med, eftersom den visar var alla sitter/står och hjälper tittaren med orienteringen vid följande vinklar och klipp. Sen filmar du close-ups på skådisarna, en efter en. 4. Då du redigerar, kan du välja bland råmaterialet exakt vad du vill visa och skriva ihop en lista på de klipp du vill ha. Sedan lägger du ihop dessa snyggt och prydligt, med ett tempo du gillar. Då är det bra att du har markerat vad du filmat.

[citat=Java ex Machina][citat=elBeppo]...och att kasta skit på Buffy, tycker jag är ganska dumt. Serien gillas av många, och har skapat en hel del cash till en hel del människor som jobbat med serien. Till skillnad från de flesta människor här på forumet. Om ni hajjar? ;)[/citat] får man inte kasta skit på The Phantom Menace då heller?[/citat] I stand corrected... Kasta på...

Angående vampyrfilmer, finns det nog en hel del som är riktigt bra. Shadow of the vampire bör t ex nämnas här, tycker jag. Orsaken till att jag nämner just DEN filmen här, är för att av det jag läst hittils... ...verkar det som om du skulle kunna göra just en sådan film av din idé. En komedi... ..eller är det en skräckis... ...eller drama? Ingen vet. Jag tror att det skulle kunna funka riktigt bra. Bara humorn inte blir för löjlig. ...och att kasta skit på Buffy, tycker jag är ganska dumt. Serien gillas av många, och har skapat en hel del cash till en hel del människor som jobbat med serien. Till skillnad från de flesta människor här på forumet. Om ni hajjar? ;)

På "En Greves Vapen" använde vi en gammal Sony DV-cam, minns inte exakt vilken modell, men i prisklassen 40-50 tusenlappar ungefär. Då tyckte jag egentligen inte att den var så häftig när jag jämförde med bilderna jag fick med en simpel konsument-mini-dv. Nu i efterhand märker jag dock att CCD-storleken har spelat ganska stor roll i skärpedjupet. Vi har faktiskt lyckats få till ett, för video, ganska snävt skärpedjup och det har hjälpt otroligt mycket i post. Hursom. Bilden här är filmad innomhus i ett stort lager. Vi hade lagerhusets egen belysning igång (lysrör), och riggade upp 4 st 500W bygglampor. För att få mjukare ljus till fill-light använde vi ett gammalt, vitt, paraply som lampfilter. Skådisen är sminkad (dock supersnabbt och endast med puder i ansiktet). Ljudet hade vi en extern kondensator-mic till. Dock är jag själv missnöjd med ljudet i filmen så det går jag inte in på... (Filmen är färgjusterad i postproduktion).

Om du kan tänka dig att jobba med en "tracker", kan jag varmt rekommendera Skale som du hittar gratis på http://www.skale.org Trackers som Skale och dess föregångare har banat väg för väldigt många unga musiker in i brancher som film, spel och dance. Man jobbar med samplingar som man måste fixa på egen hand. Det finns en hel del bra gratisljud där ute och du kan t ex bygga upp ditt grundbibliotek från: http://www.samplenet.co.uk/ Sedan stöder Skale idag VST-plugins, så det finns en hel del där ute att testa, som synthmoduler där du skapar dina egna ljud, effektprocessorer, limiters och mycke mer. På Skale's hemsida finns guider och några exempellåtar som du kan ladda ner.

Det finns ju massor av blodrecept på nätet och många av dem härstammar faktiskt från Hollywood. Det klassiska sirap-karamellfärg-vatten är väl utbrett. Själv har jag använt detta vid ett flertal tillfällen och märkt att det blir bäst om man faktiskt kokar ihop det istället för att bara blanda det kallt. Däremot blir detta blod ganska dåligt mot riktigt ljusa bakrunder och textiler, så det gäller att komplettera. Vi använde köpt teaterblod (väldigt dyrt) till de få ställen då vårt hemkok inte funkade. Sedan kan man koka ihop en tjockare, mer koagulerad, blodvälling med potatismjöl, vatten och karamellfärg. Att ta en sådan gröt och blanda den med det tunna blodet och splatta ut på marken/väggen är snyggt. Tarmar, organ och annat gårigt stuff kan du lätt göra med mjöl, ägg och vatten. (Deg helt enkelt) Lägg i karamellfärg enligt vilken kulör du vill ha. Dränk in det med blod och det blir vackert som tusan. Vi tog en bit rep som vi sedan degade in och hällde på rikligt med blod, och det vart riktigt bra. Slem kan även vara kul att ha. Klassiska potatismjöl med vatten kan funka, men det blir lätt för grumligt, så att koka ihop vatten och gelatin är att föredra. Lägger du i ordentligt med gelatin, kan du även använda detta till att gjuta organ och andra slembitar. Då måste du dock ha någon slags form. En grej vi upptäckte under vår splatterperiod var att då man skall gåra omkring ordentligt är det ofta snyggt att blanda olika konststenser. T ex om vi till ett klipp skulle splatta ut lite blod på väggen, blev det alltid snyggare om vi lade både blod, lite mellantjockt slem och sedan några bitar degmassa i samma splat. Hoppas ni har det riktigt kul på inspelningen! För splatter är onekligen riktigt kul att filma... :)

Du kan ju också kolla upp Animation Master som går loss på 299 dollar. Vissa tycker det är ett förträffligt program. (Har dock aldrig prövat det själv) http://www.hash.com

Eftersom det är exakt samma ljudspår som skall användas i den slutgiltiga videon som man spelar upp som referensljud då man filmar videon, se till att få med låten då du filmar. Det är inte sååå svårt att synka ihop detta ljud med den riktiga låten i redigeringen rent ljudmässigt, och då skall även bilden stämma. Svårare än så behöver det inte vara. (Detta utgår ifrån att di inte filmar på alltför långt håll, då ljudet färdas ganska långsamt.)

Angående DV kontra film: Video tar in ljuset enligt en annan intensitetskurva än vad traditionell film gör. Därav kommer alltid råmaterialet att se annorlunda ut, hur bra man än ljussätter. Däremot går det att, efteråt, ändra dessa kurvor på DV-materialet för att komma dit man vill. Dessutom tror jag det kan vara värt att titta på lite extramaterial på DVD-filmer där det finns deleted scenes eller nåt med råfilm. Då ser man hur förbannat mycket som görs med materialet innan det hamnar på duken. En grej som jag är på väg att göra (till nästa filmprojekt), är att ta min systemkamera med till varje scen och ta några bilder under repetitionerna med full ljussättning. Sedan har jag referensbilder att jobba med i Post då jag skall justera färger, kontraster odyl. Kan vara ett tips. Sedan som det stod i forumet på BROKEN, var deras look resultatet av ett hårt arbete på allt ifrån set-design och kostym till ljussättning, foto och efterarbete...

Med lång erfarenhet från 3d-världen (Maya och 3dMax) kan jag säga detta: GLÖM DISKUSSIONEN OM 3D-ANIMERING!!!! Du kommer inte att få det resultat du vill ha. Men du sitter med Premiere Pro, vilket betyder att du kan jobba med blue screen. Detta är det enda verktyget du behöver för att leka med leksaksbilen enligt exemplet från Jawo. Tvivlar på att det finns särskillt många animerare i Sverige idag som på lika kort tid kan göra en lika snygg effekt i 3d som leksaksbilen i exemplet. (Faktum är att jag tror inte det finns en enda!) Du kan också lägga upp en liten "ministudio" som är helt blåklädd och bra belyst och sedan rulla runt med din leksaksbil där, för att sedan klippa in den mot den verkliga bakgrunden, men då måste du också jobba på att ljuset blir rätt. Du kan t ex kasta in bilen, rullandes och voltandes våldsamt, i bild och sedan sakta ner hastigheten lite grann i redigeringen. En grej som också är bra är att få in, är lite extra bråte, damm och skit. Samma "ministudio" kan användas. Lägg ut lite sand och skit på "golvet" och filma just ovanför det. Ta sedan en pinne och banka upp lite skit i luften där bilen voltar. Filma lite sånt här och börja jobba i redigeringen och lägg ihop den slutliga effekten med lager-på-lager. Så jobbar man även i Hollywood. Vissa extrema scener kan ha upp till 15 lager som skall läggas ihop. I fallet med en enkel voltande bil, tror jag bra det räcker med tre-fyra.

Ett: Angående manusstöld etc. Läs igenom reglerna för detta forum. Där beskrivs det ganska utförligt att om du postar ett manus här, har du skydd. Så sätt upp manuset här för granskning, så slår du två flugor i en smäll. Två: Angående karaktärer som går från + till -... I Pitch Black har de ju gjort en helomvändning. Riddick, som börjar på minus, går ju upp mot plus genom filmen, medan Johns går från + till minus. Regissören och manusförfattaren (David Twohy) snackar om det i extramaterialet och menar att detta kan vara svårt att få till, men om det funkar blir det oftast riktigt bra.