Norbert

Koka vatten, potatismjöl och röd karamellfärg. Potatismjölet gör att det stelnar efter en stund. Se till att stänka väggen/fönstret innan det blir alltför trögflytande.

Jajjamensan, kort brännvidd är vidvinkel. Du har redan en fin arsenal med optik. Det är den som brukar göra det dyrt att filma med adapter. Personligen kan jag föredra "looken" utan adapter då skärpedjupet inte är sådär ultrakort som man kan se i många adaptervideos, till exempel när en skådespelares ögon är i fokus men öronen är ur fokus. Det är inte speciellt filmlikt. Man kan alltså ganska lätt gå till överdrift med adapter när man inte har nog med ljus och måste ha bländaren vidöppen på objektivet. Vet man hur man ska använda sin adapter så kan det dock bli riktigt bra. Apropå bländaren, adapter käkar ljus. Utomhus på dagen kan man få fina bilder med adapter utan ansträngning, men inomhus behöver man massor av ljus. Ganska lustigt, för utomhus har man ju kanske ändå möjlighet att backa och zooma med orginallinsen, vilket man inte har inne. Så de gånger man verkligen skulle vilja ha en adapter är just inomhus, men då är ljuset mer kritiskt. Moment 22? I övrigt kan jag hålla med D_Odell. Fokusen blir kritisk med adapter, hela riggen blir mer otymplig och det är mer att fippla med innan tagning. Skärpan ska dras så fort någon skådespelare flyttar sig i bildens djupled. Objektiv ska bytas när man vill byta brännvidd. Adapter kan innebära rengöring om den är statisk eller extra batterier som kan ta slut under inspelning om den är dynamisk. Man får fråga sig själv om det är värt det. Jag håller precis på att få ordning på min adapter så jag har inte filmat alltför mycket med den, men jag börjar inse bristerna för det arbetssätt jag vill ha. Å andra sidan kan man se detta som ett sätt att komma närmare verkligheten vad gäller filminspelning. Man får lära sig filma med olika objektiv, brännvidder, osv. Man lär sig mycket om foto. Första gången jag filmade med adapter hade jag skitroligt för det kändes mer ambitiöst, men man ska veta att det krävs arbete. Bäst är alltid att prova själv så att man får bilda sig en uppfattning beroende på hur man föredrar att filma.

Har du möjlighet att backa och zooma in så kan du kasta bakgrunden ur fokus. Se till att ha så stor bländaröppning som möjligt bara. Använd ND-filter om det skulle resultera i en för ljus bild. På det sättet får du visserligen en oskarp bakgrund men bilden blir aningen plattare än om du skulle använt en adapter med kortare brännvidd på objektivet.

Tyvärr får man nog ta en del nobbar innan man halkar in någonstans, och det finns ingen bra anledning att vara rädd för det. Med den inställningen har du redan gett dig själv nobben, anser jag. Fundera på vilka som skulle kunna tänka sig att betala dig för det du vill syssla med, och kom i kontakt med dessa människor, vare sig det är kunder eller arbetsgivare. Vill du gå en annan väg så kan du börja göra kortfilmer som en galning och ta alla chanser du kan att visa upp de verk du är stolt över, exempelvis på festivaler. Det kanske slutar med att du vinner något pris för en film eller får nya värdefulla kontakter. Om inte så går du alltid därifrån med ny erfarenhet och förhoppningsvis en vilja att utvecklas.

http://www.acapela-group.com/text-to-speech-interactive-demo.html Det är bara en demo, men är det någon som vet om man får använda mjukvaran till verk som man publicerar om man köper en licens? Just den brittiska Peter låter väldigt naturlig. Gjorde själv en liten film omkring den tidigare för skojs skull men vill inte publicera den då den är gjord med demoversionen. On topic: Skön trailer. Jag fick också lite gammal b-skräckisvibbar. :)

Det är klart du kan. Inget annat än du själv kan hindra dig. Utbildning behövs inte för att lyckas. Kan du bara övertyga folk om att du är duktig på det du gör så har du ändå en ljus framtid. Det gäller bara att finna tid och resurser att göra det. En utbildning kan hjälpa till med detta men är inte nödvändig. Är det högskola eller gymnasiet du pluggar? Gymnasiet krävde inte lika mycket engagemang som högskolan vill jag minnas, så ett gott råd kan vara att utnyttja gymnasietiden på bästa sätt. När du kommer ut från gymnasiet har du förhoppningsvis utforskat båda områden mer ingående och vet vad du ska rikta in dig på.

Kändes som det var jag som skrev det där. Jag brinner för film men pluggar något helt orelaterat. Utbildning suger upp en del av ens tid och engagemang, så jag har knappt någon energi kvar att göra något kreativt när jag kommer hem från skolan om dagarna. Det fina med att plugga film är att man får tid och rum till att göra film. Får man mer tid och rum till att göra film ökar chanserna att man åstadkommer film, och det tror jag är mer värt än att kunna visa upp ett papper med ett betyg på. Hade betygen betytt så mycket så hade jag varit anställd som nätverkstekniker redan efter gymnasiet och jag hade säkert dessutom fått bra betalt. Jag har tyvärr inga goda råd att ge. Jag kan bara utifrån egen erfarenhet säga att det är tungt att plugga något som inte har med film att göra när man bara har film i skallen hela tiden. Det går som sagt att ta sig igenom och till och med få bra betyg, men är man inte verkligt intresserad så betyder betygen förmodligen inget i slutändan. En väldigt bred utbildning verkar aldrig vara speciellt inriktad, vilket innebär att man är dömd att inte bli riktigt bra på något. Det verkar vara först när man hamnar i arbetslivet som specialiserar sig. Å andra sidan är det bra att ha en grundläggande förståelse för alla moment. Det finns filmutbildningar som fungerar på samma sätt, men där behövs verkligen specialiseringen. Alla kan ju inte vara regissörer, men det är ju förstås bra om alla i "teamet" ändå har grundläggande förståelse för varandras jobb. Även om jag tror att jag klarar av utbildningen jag går just nu och på nåt sätt skulle lyckas få ett jobb inom området så kan jag nog med säkerhet säga att sinnet tyvärr alltid skulle vara någon annanstans. Frågan är, ska man vara där sinnet är, eller är uttrycket "följ ditt hjärta" inget annat än en b-filmsklyscha som 80-talisterna har hittat på för att slippa bli vuxna?

Ja då, min är precis likadan. Jag måste ändå zooma in mer för att få sidorna ur bild, så det spelar ingen roll att den inte är centrerad i höjdled.

Om man kan använda en sådan på en systemkamera utan att behöva justera bildsensorn eller filmplanet så ska det gå bra, förutsatt att du har avståndet rätt för Canon från början.

Precis de vibbarna fick jag också, blandat med Världarnas krig. Musiken fullkomligt skriker Lost, men den passar som handsken i den här filmen. Om än stora så var specialeffekterna subtila. Ljudet är väldigt bra. Det enda jag kan kritisera är tjutet som utomjordingarna (?) ger ifrån sig. Det låter alldeles för nära, som om det inte är en del av ljudbilden. Om det hade låtit som om det kom ekande från flera kilometers avstånd hade det varit klockrent. Hur som helst. Jag är grymt imponerad. Jag satt som klistrad från början till slut och undrade hela tiden vad som försigick. Ryste i slutet. Håller med föregående talare att svensk film sällan är så här bra. Minst sagt inspirerande!

Jag har själv ett par DT 770 Pro som fungerar utmärkt. Väldigt robusta lurar som har hållt längre än några andra lurar jag haft. Ljudkvaliteten är inget att klaga på heller. De kanske färgar botten lite mer än andra lurar i den här klassen men jag gillar det.

Har den? I övrigt håller jag med, jag blev inte alls upprörd över något. Jag fortsatte bara på k*kförlängaranalogin, men jag menade ju också att jag förmodligen skulle välja en HV30 om jag skulle köpa en kamera idag, men inte i just det syftet att få en k*kförlängning. :) Den större betraktningsvinkeln kan ju faktiskt ha ett praktiskt värde.

Bara en tanke, är det inte rullande slutare på filmkameror också? Alltså en skiva med hål i som roterar framför filmen. Här är en artikel om rullande slutare och dess effekter: http://dvxuser.com/jason/CMOS-CCD/ En bit ner i artikeln kommer rubriken "Wobble", och där finns bland andra ett exempelklipp som jag filmade en gång i tiden. Mycket nyttig info om fenomenet och hur man kan kontrollera det finns att läsa där.

En fråga du kan ställa dig är om progressiv skanning av bildsensorn (25p) och filmlik gamma är viktigt för dig. Om du var ute efter filmlook så kan båda dessa egenskaper vara två stora bitar i pusslet, och jag har inte hört något om att HD1000 ska ha dessa. Både HV20 och HV30 har det dock.

Jo, som jag sa i HV30-tråden, välj beroende på vad som är viktigt för dig. Kamera med proffesionellt utseende kan vara viktigt när man vill imponera på kunder, bekanta, skådespelare, föräldrar etc. under själva inspelningen. Kamera med bra bildkvalitet och liten storlek är viktigt när man... ja, det säger väl sig självt. :)

Som sagt, för mina ändamål skulle jag välja en HV30 om jag skulle köpa kamera idag. Visst kan du, som du säger, få en kamera som ser proffsigare ut för några tusenlappar till, men det är ändå bilden kameran levererar som räknas i slutet av dagen. Är du ute efter just filmlook i den prisklassen är HV20 och 30 svårslagna. Den ringa storleken gör ju att de får följa med oftare än de större kamerorna också. Det beror lite på vad man är ute efter. På exempelvis betaljobb kan det vara avgörande att ha en stor och klumpig kamera som imponerar på kunderna redan när man filmar.

Nja, det beror på den billigare slutartekniken som kallas för rullande slutare. Kort och gott innebär det att bilden exponeras uppifrån och ner. Mycket rörelse under tiden den exponerar bilden innebär en förskjutning mellan övre delen av bilden och undre. Detta upplevs som att bilden darrar som en geléklump, eller "vobblar". Om du panorerar snabbt på ett stativ upplevs det istället som att bilden "lutar". Det finns en del läsning om det om du gör en sökning.

Och HV30 är väl inte det bästa valet om man är ute efter en k*kförlängare. Det finns det andra kameror för. Jag köpte HV20 för att jag behövde en k*kförkortare (som får plats i byxan, om vi ska fortsätta använda den analogin), men samtidigt behålla glöden. Visst har jag önskat att min HV20 vore svart, men den skulle ändå inte få någon nämnvärd förhöjd pondus eftersom den fortfarande är en liten konsumentkamera. Att displayen har bättre betraktningsvinkel kan jag köpa, men det är inte värt ett byte. Skulle jag köpa kamera idag skulle jag antagligen ändå välja HV30 innan det var över.

Jag kanske är intresserad, men jag har några frågor. Medföljer vev? Tar den diabilder? Vad gör kameran som en ED-209 inte klarar?

Troligtvis har jag det nu. Jag har inte testat oändlighetsfokusen på någon större skärm sen jag bytte mattskivan. Jag ställde in den genom att titta med blotta ögat genom adaptern bara. Det var kämpigt att få oändlighetsfokusen på tecknet och dessutom få det lika skarpt över hela mattskivan, men jag tror det ska stämma nu. Det är ju galet pilligt att få till det när det handlar om tiondels millimetrar.

Mm, jag väntar på en ny motor bara. Jag hade sönder den första jag köpte. Mattskivehållarna för vibrerande adapter har inte bara en plats för motorn utan de har också inbyggd fjädring så att mattskivan faktiskt ska kunna vibrera. Det fungerar nog inte att bara sätta motor på en statisk.

"Bäst bild" är väldigt subjektivt. Jag föreslår att du kikar på alla filmer och klipp du kommer över från båda kamerorna och bildar dig en uppfattning om vilken som passar dig. Båda presterar väldigt fina bilder i sina klasser. För mina ändamål och preferenser finns det ingen bättre än HV20. Om du inte bryr dig om HV20s möjlighet till HDV så återstår bara resten av kameran, som exempelvis manuella kontroller, bildhastigheter och slutarteknik. GS500 har vad jag har förstått lite mer logiska manuella kontroller än HV20, men HV20 har variabel bildhastighet och kan filma progressivt (25p) om det betyder något för dig. GS500 är istället överlägsen HV20 vad gäller slutartekniken. GS500 har global slutare och HV20 har rullande slutare, vilket innebär att GS500 förmodligen är ett bättre val om du ska filma mycket handhållet och skakigt. I teorin ska du även få bättre färger med GS500 då den har tre CCD-sensorer i förhållande till HV20 som har en CMOS-sensor. Det finns hur mycket som helst att läsa om dessa kameror. Släng in en sökning på både HV20 och GS500 (eller GS400 som i stort sett är samma kamera) vettja.

Mattskivan ska ligga plant mot hållaren, så det låter skumt. Mejla Daniel och fråga, det kan i värsta fall vara cnc-apparaten som har skurit ut lite fel.

Mm, man använder en fiberoptisk kabel. Sätter ena änden mot fjärrens diod och andra änden mot kamerans mottagare. Det fungerade bra för mig när jag testade utan att ens fästa kablarna, även utomhus i solljus.

Ser jättebra ut, man vill ju påstå att de här adaptrarna ger minst lika bra bild som de kommersiella. Vibrerar din?