dreeze

Okej, det här var en intressant blandning java-bönor. De interna monologerna för tankarna lite till Pi av Darren Aronofsky och det känns som att den borde (iaf stundtals) bli ganska hetsig (vilket är trevligt). Karaktärerna var okej förutom huvudkaraktären. Jag tyckte inte att hon var osannolik men jag gillade henne inte. Hon var så arg! :) Man får aldrig chansen att träffa den söta, rosa kaninen under det där monstret med taggar, klor och vassa tänder. Det som var kaffedroppen för mig var väl att hon började sabotera blondinens vardag, hon var ju oskyldig (från min synvinkel). Jag tyckte inte att tjejen hade någon rätt att få killen, hon är ju så arg och otrevlig hela tiden, och sen går hon och häller kaffe på henne a la National Geographic vilket inte direkt fick mig att heja på hennes lag. När blondinen pratar med killen blir hon väldigt hatisk mot henne, men hon känner ingen osäkerhet hos sig själv? Det hade nog fått mig att känna lite mer med henne. Överlag tror jag antingen självironi eller självreflektion skulle mildra hennes framtoning. Sen, slutet, det kändes lite för hetsigt :). Vad tycker han om hennes pladdrande? Hon har ju inte sagt någonting tidigare. maaaaaaaaac hade fina åsikter på den fronten. Du skulle kunna avsluta med att han tänkte slå sig ner och fika innan han börjar jobba och erbjuder henne att slå sig ner eller nått sånt. Som det är nu känns det lite krystat. Usch, nu har jag kommit med massa förslag, jag gillar inte själv när folk kommer med förslag, men there it is. Jag tror det kan bli en smågullig historia om man får chansen att tycka om tjejen lite mer (vilket en del här tydligen gjorde, men jag gillade henne inte). Nu ska jag iväg leta urringningar att spilla kolsyrade drycker i (eftersom jag inte dricker kaffe, sen tror jag det är roligare med kolsyra än hett kaffe).

Jag går ärkenördigt omkring och väntar på Serenity som jag tror (om jag kommer ihåg rätt) har premiär i Sverige det här året. Jag litar på skaparen till filmen, sen har jag ju faktiskt sett det de hann göra av serien (Firefly) innan den styckmördades och såldes till diverse samlare av nedlagda TV-serier (en otäck samling människor -- jag tror dem är människor, har inte bestämt mig ännu).

Nu när ni nämde Perfect Blue kom jag ihåg att Requiem for a Dream har kopierat scenen när hon ligger under vattnet i ett badkar och skriker.

Ed Wood

Förmodligen har dem gjort som du säger, fast jag tror dem har post-processat det oxå. Tyckte också att den var okej.

Inget überfan, men jag har sett nästan alla filmerna ;) (tror jag missat nån av Timothy Dalton-filmerna, och kanske någon med Roger Moore, fast hans frisyr (som imiterar en peruk) från helgonet jagar fortfarande mig i mina mardrömmar). Det roligaste jag har sett i en Bond-film var när George Lazenby ser en snygg tjej komma upp ur vattnet. Han går mot henne och hon springer iväg, sen säger han för sig själv: "That never happened to the other guy" En utmärkt anledning till att bryta den fjärde väggen (han tog över efter Sean Connery) och samtidigt komma med en härlig dos självironi.

Uttrycket är myntat av Franklin D. Roosevelt, 1933. Får jag en kaka nu?

Avsnittet "The Nagus" i StarTrek: Deepspace 9 (har någon här sett den? :))har en väldigt härlig referens till Gudfadern i form av att dem med hjälp av typisk StarTrek-dekor har återskapat kontoret som Vito Corleone sitter i i början av Gudfadern. Sen har dem lånat delar av dialogen och StarTrekkat den. Skrattade ett bra tag åt det när jag såg den scenen.

Gudfadern II bör väl också kommas ihåg. Matrix 2 & 3 tyckte jag fungerade (om man ser dem som en film, annars fungerar inte 2:an tycker jag) Tror det blir bäst om de som gör filmen har planerat att göra fler filmer i samma serie (om dem inte gör som i resident evil 2) för då finns det förhoppningsvis en sammanhängande story att berätta.

Brazil är unik. Hurvida det är bra eller dåligt får ni avgöra själva :)

World, here I come! Tremble before me! Menar du hur de är klädda och ser ut, eller vem de är? Meningen med det stycket var att trasha stämningen för att kontrastera mot slutet. Fast det kanske skär sig för mycket? I mitt huvud har jag hela tiden uttalat namnet på svenska, tänkte inte på att det kanske inte var svenskt =) (ser för mycket amerikansk film kanske). I regel är jag jättedålig på att komma på bra namn. Alla mina karaktärer får alltid heta Tord och när jag har lagt in min fjärde karaktär brukar jag ha tappat bort vem som är vem. Men det är säkert en sån där träningssak (nästa manus: Tord). Dvs, man ska inte ge sig ut på för djupt vatten om man blivit helig nog för att gå på det. Misstaget jag gjorde var nog att anta att polisförhör i regel är lite... torra, iaf förhöret i sig. Det blir intressant först om någonting hänger på det vilket jag inte försökte bygga upp eftersom jag ville hålla det i ett begränsat område. Sen, från den här feedbacken så kan man väl konstatera att jag piffade upp det lite väl mycket för att ha kvar trovärdigheten :) Så fort jag kidnappat Persbrandt och rånat konsum (hoppas dem har filmkameror där). Seriöst så har jag ingen aning. Får se vad som händer. Är det någon annan som tycker att slutet inte sluter cirkeln på rätt sätt angående Lasses karaktär? Klimaxen betyder egentligen inte så mycket för Lasse, han löser bara plot-problemet så att säga? Suttit och funderat på hur jag ska lösa det. (P.S: Jag är hans ego, mata mig)

Peter Stormare är med i Prison Break, bara som en liten notis. I övrigt kan jag säga att Veronica Mars är en okej serie. Dock är den rätt ordinär under dem tio första avsnitten ungefär, sen kickar den igång på alla cylindrar och kör hårt fram till slutet på säsongen. Väldigt mycket av serien utspelar sig på en highschool och en detektivbyrå, så den kanske inte faller alla i smaken. Serien har några fall som snurrar på under hela säsongen samt fall som löses per avsnitt.

Det där var... Hur kan man... Om man... äh

En western-film på svenska hade varit... bizarrt.

Kommentarer?! Jaa!! Någon bryr sig! Ni matar mitt hungriga ego, snart kommer det att kunna ta över planeten! Då blir jag envåldshärskare tillsammans med Ego och Id (vi dumpade Superegot, helt omöjlig att umgås med nu för tiden, "Gör det, gör inte det", jävla moraltant, bah!). Jag förstår vad du menar, men jag hoppas att det inte går till så här i amerikanska polisförhör ;) Ett desperat försök av mig att ge mycket exposition på så kort tid som möjligt. Det är ju alltid bättre om backstoryn glider in eftersom, men när jag ville hålla det i ett rum kom jag inte på nått bra sätt att göra så, så det fick bli tidningsklipp. Point taken. Kan introducera namnet på honom på ett annat sätt. Jag borde ha nämnt honom någonstanns i manuset, men han har tackat nej till advokat av en anledning som var tänkt att bli tydligare sen (men som jag nu inser kanske är ganska otydlig) Sen, hjältegrejen, hamna i TV och att poliserna beter sig lite... over-the-top. Jag har en teori om det där. Poliserna (och skurken) följer "regler" som jag aldrig definerar, vilket är ett problem eftersom de känns orealistiska eller överdrivna när man sätter in dem i det svenska rättssystemet. Och man antar att den verkligheten gäller för att jag inte har beskrivit någonting om hur världen ser ut eller hur det fungerar just där det här förhöret utspelar sig (sen att jag hänvisar till svensk populärkultur (Beck, Expressen, etc) gör väl inte saken bättre *harkel*). Jag tror det var därför krockis tyckte att det passade in bättre i ett amerikanskt sammanhang för poliserna beter sig kanske lite mer som dem gör i en del amerikanska filmer. Hade det här förhöret passat bättre om ni sett det i Sin City (nej, jag försöker inte jämställa mitt mediokra verk med Sin City, mitt är mycket bättre.. öhh, nä, jag menar det går inte att jämföra, för Sin City är ju svartvit och jag tänker lägga in massa färger i mitt manus... fan, jag menar... sin city är en bra film, och den är inte alls svartvit, bara ibland) eller i en serietidning (en bra serietidning då, förhoppningsvis)? Sen kan man väl göra det hela mer "verkligt" (research: råna Konsum) fast det första utkastet jag gjorde blev lite... torrt just av den anledningen (vilket förmodligen helt och hållet har att göra med min skrivtalang -- att skriva dåligt är också en konst) Vad tror ni, är det en del av problemet?

Okej, dags att hänga ut mitt ruttnande lik för allmän beskådning (och beluktning)... det där lät äckligt. Jag provar igen: Dags att hänga ut sitt senaste alster för allmän kritisering. Bättre (iaf luktmässigt). Det här manuset utspelar sig under ett polisförhör. Det var delvis för att testa vad jag kunde skriva som bara utspelade sig i ett rum (fast sen smet mina karaktärer iväg till ett annat ställe vilket gjorde att jag var tvungen att skriva om det stället också, annars hade jag fått en lucka i handlingen) vilket jag hoppas inte blir tråkigt. Så, mina funderingar är väl: är det bra/dåligt? är karaktärerna trovärdiga? är det för orealistiskt? varför tycker delfiner om fisk? är det för kort? är det för långt? Dvs, alla åsikter är välkomna, oavsett hur rutten du är... Forhoret.zip

Aha, okej. Jag tyckte 1:an och 2:an var lite otighta (vad blir det på svenska? slappa? sega? fast det blir som inte samma betydelse). De sprang runt och gjorde för mycket som inte kändes relevant tyckte jag. Dock är dem väl fortfarande se-bara (mest för att det är starwars).

Scenen där Anakin går över var okej, fast just efter att han dödat Mace Windu tycker jag att han tappade den känsla som behövdes. Här är stycket jag tänkte på från filmen (min egen tolkning av vad Anakin kanske tänkte just då står innanför paranteser) Anakin: What have I done? (Holy Jedi, Palpatine just threw Windu out the window. Windu, window, sounds fitting somehow, but isn't it wrong? I mean, if that lightning bolt didn't kill him he will surely die from the crazy Courescant traffic, people in hovercrafts have no respect nowdays. And I let it happen, during rush hour and everything! And look, he's all wrinkly and why did he shout "Unlimited power!"? That's kind of creepy. I wish he would stop laughing like that.) Sidious: You are fulfilling your destiny, Anakin. Become my apprentice. Learn to use the dark side of the force. (What?! Has he gone insane? He just killed Windu and now he wants me to join him? But I guess, decapitating Count Dooku was kinda bad for my karma, but still, come on! Who does he think he is? But he looks kind of cool, despite all those wrinkles. Kind of a dark aura around him. And what's up with that voice? The black cape looks cool -- why do Jedi's have to wear brown and beige? Black is so much cooler, just look at the Matrix. The pinnacle of cool. Padme sure would look hot in one of those latex suits Trinity wears. I miss her. And she's gonna die! Oh my Jedi-philosophy-who-lacks-belief-in-a-higher-being, she's gonna die! And while giving birth to my children. I feel kind of guilty, here I am, supposed to be Mr. Celibacy, and then I go and knock her up. I knew I should've used protection. What am I gonna do without her? She's everything I have except for this damned responsibility of bringing balance to the force. How am I supposed to do that anyway? Damn you Qui-Gon! Damn you Obi-Wan! Why didn't I just die in the podrace? I mean, I wasn't THAT good of a pilot anyway. Well, I guess it's destiny. Can't beat destiny. But that means Padme is going to die! NO! I won't allow it! I know what I must do!) Anakin: I will do whatever you ask. Just help me save Padme's life. I can't live without her. (Obi-Wan is not gonna like this. Hmm. Come to think of it, I think he's been eyeing Padme. That bastard! I don't care if he likes this or not! I very well do as I please, I don't need him telling me what to do and what not to do, come on, he takes orders from a green frog!) Jag hade gärna sett att kejsaren åtminstone spenderade en liten liten stund på putta honom i rätt riktning, vilket skulle ha utspelat sig under den största parantesen ovan. Det blev lite abrupt tyckte jag. För att komma tillbaka till budskap. Starwars trilogierna har väl ett "sins of the father, redeemed by the son"-tema? Sen har dem tre nya några små politiska inlägg.

En intressant idé, fast jag förstår inte riktigt vilken del av det du skrivit som ska bli film. Det mesta av det du har skrivit här är backstory (Jag kom just att tänka på att mitt liv enbart består av backstory. En helt annan snäll backstory än den du har skrivit, med saftdrickande och bullar, mjuka djur som spinner och kuddkrig med vackra tjejer i underkläder (i min värld händer faktiskt sånt... seriöst)), du kommer till konflikten i filmen i den sista meningen. Ett sätt att få med mer av backstoryn vore om du klippte in delar av backstoryn eftersom, kanske delar som är relevanta för situationen han befinner sig i nu. Du behöver utveckla handlingen lite men jag tycker det låter som en lovande idé. Måste gå och sova nu (det märks väl?) måste bara gå och fråga kuddkrigerskorna om de har sett några borttappade ägg som behöver ruvas. *chirp*

För några månader sedan, när jag började tycka att äggen i kylskåpet såg frusna ut och behövde ruvas, hyrde jag Gökboet för jag rymms verkligen inte i kylskåpet (ana min förvirring när det inte var med en ynka fågel i filmen, inte ens i en biroll *fnys*). gorse har rätt om att det verkar som att Nicholson inte är huvudpersonen. Eller han blir väl huvudpersonen eftersom han är med i nästan varje bildruta, men sen springer indianen iväg och genomgår en förändring vilket gör att jag kände mig sne och vriden. Jag googlade runt lite (snett och vridet = nackvärk) och hittade att boken är skriven från indianens synvinkel (han är berättare i boken) vilket gör att det hela känns mycket mer strukturerat. Starwars 3 passar in i Shakespeare-tragedi-mallen. Protagonisten, på grund av en brist, orkestrerar helt eller delvis sin egen undergång. Sen att det hela gjordes med mycket specialeffekter, en liten grön groda och styltig dialog var väl kanske inte till filmens fördel. Synd att Lucas envisades med att skriva själv (vilket gör mig riktigt orolig för Indiana Jones 4). Det jag gillade med Starwars 3 trots dess brister var den mörka ödesdigra känslan (som man inte hade haft om man inte sett Starwars 4-6). Jag gillar filmmörker (inte bio, eller jo, jag gillar bio -- allt prasslande och taffsande... eh, jag menar skrattade), alltså när filmer är mörka menar jag (fast inte för mörka, då blir det otäckt). Nu är det bäst jag slutar skriva innan jag spårar ur, ska gå och kolla om vi har några ägg.

Jag tycker Psycho byter ut sin protagonist efter att Marion blivit dödad. Hitchcock utnyttjade folks förväntningar och ruckade på strukturen som folk var vana med vilket gjorde att filmen blev mycket mer överraskande och chockerande. Ett drama där jag inte hejar på protagonisten eller någon annan karaktär är Closer (fast det kanske bara är jag?). Fast det känns som att man saknar en karaktär att sympatisera med i den filmen. Den bygger lite på att tittaren ska hålla sig neutral till det som händer och bara "se på" men det innebär också att man inte känner med någon av karaktärerna. Det är fortfarande intressant att se interaktionen mellan karaktärerna vilket gör filmen värd att se enligt mig. När det gäller budskap i filmer så har jag blivit jätteförvirrad av den här diskussionen :) En del filmer existerar ju nästan bara för att komma med ett budskap eller tankeställare (Dogville, I sjunge inseglet) sen finns det filmer som inriktar sig på att berätta en underhållande historia (Pulp Fiction, The Rock). Olika filmer kombinerar dem här elementen olika mycket (The Matrix tycker jag är en bra blandning, fast där utgör väl premissen tankeställaren). Så, en del filmer prioriterar budskap över storytelling och vice versa. Det är ju ingen antingen-eller fråga, filmer kan ha mycket av båda delarna också. Jag uppskattar båda sorterna om det görs bra.

Stämmer bra, tämligen deprimerad person som jag förstod det.

http://www.usatoday.com/money/media/2005-07-27-digital-usat_x.htm Standarden för digitalbio har blivit fastställd. Jag undrar vad dem gör när kopieringsskyddet knäcks.

[citat=Jawo]Det var ju lixom det som var min poäng ;)[/citat] Missade att du hade skrivit det. Tror jag behöver skaffa mig ett öga till.

Det är ingen resultatskillnad i programmen, dvs, du kan få lika snygga renderingar i båda programmen. För att förvirra ytterligare kan jag ju säga att Industrial Light and Magic ofta använder XSI för sina renderingar. Det enda det säger är att de som jobbat med effekterna till dem filmerna har föredragit 3DSMAX. Programmen skiljer sig en hel del i sitt GUI och det är helt enkelt en smakfråga. Jag tror ILM använder sig av samtliga större 3D-program litegrann beroende på vad dem försöker göra.